Den fulländade varelsens död

Etiketter

, , ,

Jag såg Vetenskapens Värld på TV: ”Varnhem och de kristna vikingarna”, med Lundaprofessorn Dick Harrison. Avsnittet handlade om arkeologi och Sveriges historia. Jag spinner här vidare på Harrisons tydligen inte helt oemotsagda tankar.

Varför?

Varnhems klosterkyrka grundades 1150. Varnhem blev genast den finaste plats man kunde bli begravd på i Sverige. Erikska ättens tre kungar, en kung av Sten-kilska ätten samt Birger Jarl begravdes här.

Varför? Inga storhögar, ja nästan inga gravhögar från yngre vikingatiden (900-1000-tal) finns i Västergöt-land. Allt sådant finns i Svealand, främst i Mälardalen. Där grundar Erik Segersäll Sigtuna i slutet av 900-talet. Sedan flyttar hans son Olof Skötkonung makten till Västergötland.

Varför? En byggd utan stora gravhögar, som visar att det var ett rikt landskap av betydelse. Hur kunde det plötsligt bli det? Lite tidigare i historien reses det dock gravhögar i ansenlig mängd även i Västergötland.

Vad hände? Varför slutade hedningarna resa högar? Alldeles nyss har arkeologerna funnit svaren.

Därför!

Den gamla historiska sanningen, att Sverige kristna-des först runt år 1000 var fel! Västgötarna blev kristna i början av 900-talet, och slutade då resa gravhögar. Kristna begravdes i jorden utan högar.

Västgötarna var knutna till den europeiska kulturkretsen tidigare än svearna. Ansgar hade visserligen kommit till Birka 829, men misslyckades som missionär. Hundra år senare besökte biskopen av Hamburg Birka, utan att finna några spår av församlingen.

Dick Harrison menar att Olof Skötkonung döpte sig och flyttade till ett sedan hundra år kristet landskap, därför att han bland kristna mötte en större acceptans för den kungamakt, som han gjorde anspråk på.

Kristendomen som halshuggandes ideologi

Västgötarna och kanske Olof själv hade på plundringståg i England mött ett rikt och välorganiserat samhälle hop-hållet av läran om konungen av Guds nåde. Han som har rätt att halshugga t.o.m. sina hustrur. Fast det mest kända exemplet är många hundra år senare.

Regnbågsguden Loke (super-HBTQ)

Det var något annat än hedendomens kaotiska bygde-samhällen. Svearna valde och vräkte kungar. Småkung-arna mördade varandra och bar sig åt som sina gudar: De söp, slogs, horade och okvädade varandra. Tidelag förekom bland ”de heliga” makterna: Guden Loke för-vandlade sig en gång till ett sto, förförde en hingst och fölade (se Sleipner).

Kristendomens himmelske konung var en helt annan förebild, ensam och majestätisk. Himmelens Herre var den fulländade varelsen. Han var en värdig förebild för en konung med ambitioner, och för den som sökte förklaringar mycket mer sannolik.

Oavsett vad ateister anser om kristen tro, på ljugar-bänken hade den inte en chans mot vår hedendom. Även om hedendomen var svårutrotad bland vanligt folk, föll i varje fall eliten snabbt för kristendomen och dess gudsbild.

Västgötarna var med och plundrade England

Plundrarna fick även med sig spår av bildning. I värsta fall råkade de få med sig en munk som träl. Minsta bildning fick redan före år 900 tvivlet på hedendomen att spira. Men först runt år 1750 nådde bildningsnivån i Europa sådan höjd, att tvivel på kristendomen möjlig-gjordes. Då fann ateisterna att även den var svårutrotad bland vanligt folk, och därtill försvarades den av en egen högutbildad elit.

Den politiska gudsbilden

Religionshistorikern professor Elaine Pagels, Princeton University, pekade på gudsbilders politiska betydelse i sin bok ”De Gnostiska Evangelierna”. Den kristendom som segrande bredde ut sig i Europa. Den segrade därför att den var en utmärkt politisk ideologi, en för sin tid (i Sverige) nyttigt och nödvändigt vapen för en stor kungamakt mot småkungars kaos och anarki.

Det innebar ofta halshuggningar av småkungar. Det var alltid en präst närvarande vid lagliga kristna sådana.

Stackars okristnade finska folk

Vi hade aldrig nått 1750 års bildningsnivå utan kristen-domen. Och ryssarna hade kanske kommit och tagit oss, som de tog folken vepser, chudes, permianer, merya, mari, muromians, meshchera och mordvins m.fl.

Det var finsk-ugriska folk, som inte hann kristnas och organisera motståndskraftiga samhällen under kungliga flåbusar, innan slaverna kristnades och fick sina flåbusar, tsarer av Guds nåde.

Nu är de ryssar allihop, även den som veps misstänkte Vladimir Putin (läs här under rubriken Finno-Ugric iden-tity). Vepsiska talas bara av 12.000 människor. Det ödet hade även drabbat våra finnar, om inte vi kommit och kristnat dem. Hade svearna kristnats snabbare, hade vi kommit igång tidigare med vår östliga expansion.

Länken misstänker Lenin för att ha varit mordvin. Det folket omnämns av 500-talshistorikern Jordanes. Det var mer betydande på den tiden.

Kontrafaktiskt

Vilka möjligheter till kontrafaktisk historieskrivning! Det gäller att vara först som erövrare! Se på kartan nedan! Vi svenska blötdjur, som inte försvenskade finnarna och inte rensade etniskt, hade blivit en minoritet i vårt eget land, om vi erövrat det som senare blev Moskva och gjort det till Finlands huvudstad.

Fast de var annorlunda finska folk. Begreppet ”Finska folk” är att jämföra med ”germanska folk” eller  kanske ”indoeuropeiska folk”.

Så här såg kartan ut ca år 900. De blivande ryssarna är på väg västerifrån(!), slaviska stammar. De är indoeuro-peiska folk (arier), mer besläktade med germanerna än med de romanska folken.

Kanske kan de ses som en utbrytning ur den germanska folkstammen. De bär sig i alla fall åt som preussare. Preussare är ett ord av slaviskt ursprung betecknande dem som överföll den lilla grannen Danmark år 1864. Och i Moskva firas  numera Hitlers födelsedag.

Bilder från Wikimedia

Läran

Men det är inte det som jag vill diskutera. Det är i stället den kristna läran. Den politiska gudsbilden och kunga-makten (Führermakten) av Guds nåde erövrade Europa. Är det den lära Jesus förkunnade? Vilket är egentligen förhållandet mellan den och den ideologi, som erövrade Europa och världen?

”Djävulen förde honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen och sade till honom: ‘Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. Om du tillber mig skall allt detta bli ditt.’ Jesus svarade: Det står skrivet: ‘Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.” (Luk 4:5-8).

Djävulen ställde Guds jordiska uppenbarelse inför ett val. Sen ställde Djävulens jordiska uppenbarelser ofta kyrkan inför samma val. Den blev på grund av sitt val statsreligion i världens mest härskande länder, och fick världens härligaste tempel.

En uppenbarelse

Gud är annorlunda

Nu sägs det att Europa och särskilt Sverige håller på att avkristnas. Gudsbilden ”Himmelens Konung” överges, liksom läran om den kungliga ställföreträdare. Många söker en annorlunda Gud. Men det går segt. I stället är det företrädare för en annan religion, som ställt upp på Djävulens erbjudande.

Denne ställer samma villkor som förut: ”Halshugg din nästa!” Fast de här religionerna är inte ensamma. Nord-korea har sin socialism. Fast det vill inte Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven kalla det. Ett bråk om vad den sanna läran är.

I Nordkorea har vi i alla fall den fulländade varelsen, som Himmelens Konung är en avbild av. Eller var det tvärt om? Att gudsbilden är politisk är i alla fall uppen-bart.

En mindre uppenbarelse

Är det någon som vet vilken lära det var Jesus förkun-nade? Det enda säkra är väl att den aldrig förkunnats de senaste 1950 åren. Eller finns det något nytt som växer fram just nu?

Är det möjligt? Kan teologin förnyas? Eller vägrar de  i tro indoktrinerade att acceptera Den Fulländade Varelsens död? Kan de tänka sig en annan gudsbild? Ateisterna kan det inte. Här finns lite att grubbla på.

Annonser

Meningen med livet II

Etiketter

, , , , , , ,

Det behövs kanske ytterligare en sammanfattning av det långa inlägget. ”Meningen med livet” kan ersättas med uttrycket ”meningen med tillvaron”.

Fortfarande är ”meningen med medvetandet” den rätta tolkningen. Begreppet ”mening” existerar inte utanför medvetandet. Begreppet har skapats av med-vetandet och ingår i det. Ingen fysisk mätning eller kemisk analys kan påvisa existensen av en bråkdels mikrogram mening i naturen utanför medvetandet.

Vad är då tillvaron? Enligt kosmologen professor Max Tegmark är universum en matematisk abstraktion. Så-dana har jag talat om förut. De skapas i medvetandet, likt den icke-matematiska abstraktionen mening.

Men tillvaron är medvetandets interaktion med sin matematiska abstraktion.

Det komplementära är det elementära!

Den moderna fysiken har begreppet ”komplementär”. Ljuset var det första fenomen, som beskrevs komple-mentärt (med motsägelser): Ljuset är både vågrörelser och partiklar, samtidigt. Om det ena ses som sant/verk-ligt är det andra falskt/en illusion.

Logiken säger: Är något det ena, kan det inte vara det andra. Är det ena sant, så är det andra lögn. Det skall vi vända till att båda är sanna, om världen skall förklaras komplementärt. Så har fysiken gjort, och då får filosofin göra det också.

Det är visserligen emot logiken, precis som Einstein fann kvantfysiken vara. Logik tycks alltså inte längre vara ett absolut krav i en världsförklaring. Det är ett ”litet” pro-blem, som fysikerna dock kringgår genom kravet att den ologiska kvantfysiken måste bekräftas av observationer. Det har man klarat hitintills.

Två helt sanna men motstridiga beskrivningar, förklarar tillvaron korrekt. Observera att Youngs bevis (från 1814) och Einsteins (från 1905), för att ljuset är det ena resp det andra, inte vederlägger varandra.

Numera är alla elementarpartiklar också vågor. Möjligen kan det vara tomrummet (intet) och tiden som går i vågor. Alltihop är illusoriska abstraktioner i det medvet-ande, som samtidigt antas skapas som en illusion i hjärnan.

Meningen är att välja rätt!

Så var så god och välj! Antingen är medvetandet eller universum en illusion. Eller också kan allt vara verkligt och illusoriskt samtidigt. Det är inget annat än medvet-andet som kan välja och bestämma. Fast du kanske inte har någon kontroll över dig själv?

Vad hjälper det en människa om hon väljer hela univer-sum men förlorar sitt medvetande (lätt omtolkning av Mark 8:36, Matt 16:26, Bibel 1917 eller Svenska Folk-bibeln 2014, men inte Bibel 2000/NT81, som här gjorts helt trivial).

vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?” Det här handlar uppen-barligen om vad som är viktigt i tillvaron, och i NT fram-förs en åsikt hur du skall väja: Medvetandet, din själ.

Skall det här tolkas som ett påstående, att vi själva har makten att bestämma (välja) om vi existerar eller inte. Om vi skall leva vidare eller dö? Meningen med livet är att välja rätt, och att inte …

… bedra sig själv

Om medvetandet är ett bedräglig illusion, vem är det då som blir bedragen? Bedrar bedrägeriet sig själv? René Descartes tes: ”Cogito, ergo sum!” undviker en sådan orimlighet. ”Jag är medveten, alltså finns jag!”

Kritiken bygger på tolkningen: ”Jag tänker, alltså finns jag!”, men att tänka är inte detsamma som att vara medveten. Meditation innebär att inte tänka och bara vara medveten. Det är svårt! Medvetandet är ständigt svårt frestat att tänka. Det har en hunger efter det.

Elektroner sägs kunna vara medvetna om varandras spinn. De är i så fall de perfekta meditatörerna. Inte en tanke, bara medvetenhet.

De hungriga gudarna

I någon myt sägs att gudarna söker sig till materien just för tankens skull. De äter av materien, tar till sig världen, för att få upplevelser och omskapa sig. Tillväxa! Det var gudarnas mening med tillvaron.

Ormen är samtidigt Kunskapens Träd och vårt slingriga intellekt växer genom att äta sina egna frukter, som kommer ut bakvägen. Herren Gud fann det osmakligt och gav oss en mer poetisk liknelse, sedan han sparkat ut det osmakliga djuret ur sin lustgård.

Är det den gudsbilden, som i GT springer omkring utan-för Sodom och Gomorra och talar med Abraham? Är vi alla sådana?

Den filosofin är så pass svår, att den förklarar allt strunt knutet till Bibeln. Majoriteten av alla som använt pennor vid dess tillkomst, har varit för dumma att begripa något av det svåra somliga skrivit dit. Alla dumma tolkningar, tillägg, ändringar och utläggningar har inte kunnat bli något annat än strunt.

En möjlig förklaring kan vara, att våra hjärnor inte var så förgiftade av civilisationens miljögifter under tidig stenålder. De tidiga högkulturernas miljöer var vidriga.

Meningen med livet I

Etiketter

, , , , , ,

Meningen med vad då?

Det föregående inlägget blev långt. Det kan behöva sammanfattas. Det gör rubriken överst. Dess innebörd är ”Meningen med medvetandet”.

Om innebörden vore ”Meningen med den fungerande kroppen” finns inget filosofiskt problem. Du skulle lika gärna kunna vara en daggmask, och meningen med livet är att äta och skita. Förnekar du att det finns någon annan mening, så stoppar du här. Det finns inget att diskutera som intresserar dig. Läs något annat!

Frågan ”Hur?”

Vill du ändå fortsätta, ställer jag frågan: ”Varför är vi medvetna?” På TV går ett program om hjärnan (till-gängligt på TVPlay till 2017-08-31). Där talar hjärnfors-karen David Eagelman om hjärnans funktion och hur medvetandet antas uppkomma.

Jag skall inte konkurera med honom. Om den forsk-ningen vet han mer än jag. Men frågan ”hur” innebär en betydelseglidning. Vi har lämnat frågan om meningen. Ok! Jag spinner lite på detta ”Hur?”.

Vet och vet – hur medvetandet uppkommer kan han bara presentera spekulationer om. Det erkänner han också. Eagelman tog i seriens sjätte och sista avsnitt upp konsekvenserna av de spekulationern. För mig är konsekvenserna underlag för en bedömning: Är detta rimligt, möjligt och trovärdigt?

Vilda vetenskapens fantasier?

Eagelman låter en annan forskare tala: Medvetandet antas kunna uppstå i en avancerad dator. Vårt medvet-ande kan överföras dit, och vi blir odödliga och kan flyga till stjärnorna. Eagelman sa så! Jag får i fram-tiden säga till dig: ”Grattis Plåt-Niklas! En milliard år idag! Och vi är ju bara barn än!”

Men enligt Eagelman kan vi även skapa en simulering inne i vår datorhjärna av en omgivande värld, där vi lever i lyx och nöjen.

Jag tänker på filmen Matrix. Rimligt, möjligt, trovärdigt? Önskvärt? Och är det någon mening med det? Det ger inte svar på den frågan.

Descartes

Filosofen René Descartes tog upp problemet om vi kan veta huruvida vår värld är verklig eller bara en dröm. Eagelman konstaterar likt Descartes, att det kan vi omöjligen veta. Datorhypotesen leder till att världen kan vara en simulering.

En logisk vurpa

Där snubblar dock David Eagelman. Om världen är en simulering, kan inte hjärnan höra till den simuleringen. Utgångspunkt för Eagelman var ju, att medvetandet uppstår i hjärnan. Om, men bara om så är fallet, är hjärnan verklig.

Om världen är en simulering, om den inte finns, då finns heller ingen kropp med hjärna, i vilken medvetandet kan uppstå. Då får Eagelman överge sin tro på hjärnan och i stället tro på själar med hallucinationer.

Leve evolutionen!

Men jag tänker – alltså finns jag, sade Descartes. Med-vetandet finns! Kvarvarande problem är om Eagelmans spekulationer och filmen Matrix är mer trovärdiga än religionernas läror. Ni vet det där om medvetandet som en ande eller själ fängslad i materiens bojor. I sådan tro är målet ”andlig tillväxt och förädling”.

Religionens budskap är i princip att ditt medvetande är en spermie från Himlen (himmelshavet, det allomfatt-ande medvetandet), som gjort Moder Jord gravid. Hon har framfött en liten mask, en larv, som förpuppar sig i en kista och sedan flyger iväg som en fjäril. Himlarym-derna och evigt liv med evolution är utlovade.

Skillnaden mellan vetenskap och religion tycks obefint-lig, förutom det där med mål och mening. Religionens evolution ger en mening. Vetenskapens evolution gjorde bara dinosaurierna större och större. Mening?

Du lilla mask (Jes 41:14), du skall så småningom bli en elefant. Och sedan?

Guden Ganesha. Kan det möjligen vara detta som menas med att bli ett med Gud? Och vad blir vi sedan?

Illusionernas verklighet

Etiketter

, , ,

eller Kannibal med Hybris

Fraktal filosofi

Nu skall jag måla några bilder i ord. Det är början på en fraktal i ord. Fraktalen är en bild skapad ur en mate-matisk formel, och den formeln kan vara enkel. Sedan kan fraktalen växa till något komplicerat och oändligt stort.

Men jag använder inte matematik, utan filosofi. Jag tar en enkel idé och börjar måla. Min bild i ord kan vara en inledning till vad jag redan skrivit. Vill någon komma med invändningar, får jag väl ta upp sådant igen.

En repetition med några bilder innan jag börjar:

(Har du läst mig noggrant tidigare, kan du hoppa över detta stycke!)

Uraeus … used as a symbol of sovereignty, royalty, deity and divine authority in ancient Egypt (Wikipedia).

Medvetandet tillväxer genom att äta sig själv, d.v.s. det den är medveten om. Den kallas Blicken, eftersom vi har den i pannan, och den har alltid beskrivits som en slingrig och giftig orm, särskilt när vi talar om den halva av den, som vi kallar intellektet.

Vårt snokande andliga organ sträcker sig alltid efter information, och bor ofta i Kunskapens Träd. Egyptierna såg den som en gudamakt vi har del av, och avbildade den som en egyptisk kobra, ofta i pannan – ”en makt på huvudet”, som Paulus fick säga i 1917 års Bibel, men inte i NT81. Vikingarna ristade ormbilderna fulla med runskriftens ord. Nedan Gripsholmsstenen. Ordets (ande)makt slingrar sig över den.

I Egypten hette den där giftsnoken Wadjet. Hon var en personifiering av solguden Ras öga. Ra, medvetandets ljus. Det är svårt att hålla isär Egyptens olika gudar. Ras öga var en separat gudinna, men det ögat var även pojkguden Horus öga. Påminner om kristendomens Fadern, Sonen och Den Heliga Ande, som är en och samma Gud. Treenighetens idé kanske kommer från aposteln Paulus lärda studier av egyptisk filosofi. Dem bedrev han möjligen i Efesos, som dock hade sin riktiga storhetstid som lärosäte ett drygt halvsekel efter Paulus, då ett gigantiskt bibliotek byggdes.

Två kvinnor, båda med en makt på sitt huvud (1 Kor 11:10, 1917 års Bibel). Bibel 2000 tror att Paulus med ”makt” menar en tygbit, en skammens slöja du skall bära, om du är kvinna. I Bibel 2000 kallas den ”tecken”. Här bär Cleopatra och Nefertite sådana. Paulus brev blev hårt redigerad av kvinnohatande, obildade och psychikós (psykopatiska) kyrkofäder. Hade de fattat innebörden av att en kvinna skall ha ”en makt på sitt huvud”, då hon talar i församlingen, hade de strukit meningen.Ännu en höjdare (Echnaton) med helig andemakt på huvudet. Är han också skamsen? Egypten var för Paulus närmaste stora kulturnation. För kyrkofäderna var det den stora hedendomen. De förbjöd därför all kunskap om hieroglyfer efter år 400. Men 1822 löste Jean François Champollion deras gåta.

Det som ännu inte är löst, är om dessa kronor, huvudbonader med utsmyckningar verkligen existerat, eller om de bara är bildframställningar av faraoners och gudars helighet. Vanligaste och kanske sannolikaste teorin är att de fanns och användes, men ärvdes från farao till farao och därför aldrig hamnade i någon gravkammare, där de bevarades åt eftervärlden.

Den enkla idén

Då börjar jag. Det enda vi vet existerar är medvetandet. Om något har någon annan existens än i medvetandet, vet vi inte. Inte heller vet vi om något okänt finns utan-för medvetandet.

Jag vill inte omedelbart grubbla på om idén är rätt eller fel, utan bara över dess konsekvenser. De senare kan vara av intresse, om jag lite senare vill fundera på om idén är rätt eller fel.

Idén är mest känd som buddistisk men den finns också på annat håll. Idén beskriver ofta materien och allt annat som medvetandets illusioner. Trots att världen är illusoriskt, kan den tillskrivas stort värde för medvetan-dets utveckling.

Illusioner, vad är det

Alltså: Illusioner är viktiga, för de är vår verklighet, vår värld. Illusionen (vår värld) beskriver korrekt medvetan-det, det enda som är verkligt!

Världen är till för medvetandet, som behöver världen och därför har skapat den åt sig. Medvetandet är alltså den i sig skapande guden, och det Gud skapat i sig är verkligt.

Om medvetandet ändras, ändras även beskrivningen (vår värld). Beskrivningen (vår värld) är således inte beständig i betydelsen oföränderlig. Det är en annan orsak till att den kallas illusion. Den första orsaken var ju, att världen bara finns i medvetandet. Annars brukar vi inte benämna något som är korrekt med ordet illusion.

Och korrekt är den, beskrivningen av oss medvetanden. Spegelbilden av oss. Vår värld är ond därför att vi är onda.

Psykologer, som skriver om buddistisk filosofi, menar att vi västerlänningar har svårt förstå tanken, att tillvaron kan vara både illusorisk och verklig på samma gång.

Men är det inte den idén, som döljs i denna fria tolkning av Genesis? Och dessutom, sådan dual förmåga upp-visar materien även när den samtidigt är både partiklar och vågrörelser. Likt illusion och verklighet betraktas även partiklar och vågrörelser som motsatser.

Partikeln, som rör sig, ses som något verkligt som rör sig. Vågen, som rör sig åt höger eller vänster, ses som en illusion av att något rör sig åt höger eller vänster. Materien rör sig ju bara upp och ner, när vi gör vågor på ett fastspänt snöre.

Fotonen, som rör sig med hastigheten c, är alltså verklig. Ljusvågen är bara en illusion, eller …? Det finns ju inte ens ett snöre (etern). Så klaga inte på Buddas lära, vår fysiklära är lika illa!

Wikiskola. Snöret skapar ”illusionen” att något rör sig från den ene till den andre. Vi ser ju att vägen går från den ene till den andre.

Alltså, om medvetandet ändras av allt det äter, ändras även maten, som är bilderna i medvetandet = världen. Ormen Ouroboros, som äter sig själv, finns det många bilder av och mycket skrivet om.

Storhetsvansinne?

Om vår blick (= medvetande) genom att sluka världen slukar sig själv, så följer logiskt att världen är med-vetande. Materien kan beskrivas som en yttring av sådant. Om du då är panteist, kan du skämtsamt kallas en kannibal med hybris. Universum är Gud och du tuggar i dig av Herrens lekamen och är ett med Honom.

Tror du på någon som kommer med en sådan lära? En enklare fråga: Förstår du nu, sedan du läst det här, hur orden om Kristi lekamen och att vara ett med Gud kan tolkas logiskt? Gör du det inte får du läsa om. Kanske utforska mer av det jag skrivit och vänja dig.

Panteism finns inom naturreligioner och schamanism samt bl.a. inom hinduismen, buddhismen och sufismen (en riktning inom Islam). Det ger intrycket av att vi i panteismen har en ursprunglig föreställning.

Men det vi här möter är ju en ganska avancerat filo-sofisk lära. Einstein uttalade respekt för Spinozas tankar i den riktningen. Men en sådan lära skulle knappast överleva i kejsar Konstantins rike.

Östrom blev tidigt beryktat för sin blodiga brutalitet och kärlek till en kristen tro på mirakler, magiska reliker, tecken, jungfrufödsel, healing, syner, hokus pokus och annat ur vilket exorcism och vampyrtro växte fram.

Greve Drakulas slott i Transsylvanien ligger inte så långt från Konstantinopel. Karta över Öst- och Västrom på Theodosius tid. 

Kejsar Theodosius I (regerade 379-395), lät ärkebiskop Theofilus förstöra biblioteket i Alexandria (år 389). Lär-dom var hedendom liksom de olympiska spelen (som förbjöds 393)! Somligt av det jag skrivit om tidigare understryker, att nutida kristen teologi i mycket bygger på beslut från detta sekel om hokus pokus i läran.

Ouroboros formas ibland som en evighetssymbol och den var enligt Platon den första levande varelsen.

Har ni sett vilket kön ormen har i Notre-Dame de Paris? Alla demoners moder hette Lilith. Hon var Adams (betyder jord och människa) första hustru. Intellektet blev mor till bl.a. nazismen efter att ha druckit för mycket av sådant som görs på jäst frukt.
Nedan det minoiska Kretas mytologiska beskrivning av idén i ovanstående bild. Adam är utbytt mot en barbröstad Moder Jord. Den grubblande själen (intellektet Lilith), som odlar kunskapens frukter, är ormen i Moder Jords ena hand. Anden (det värderande eller värdegivande medvetandet Eva), som är moder till det levande (1 Mos 3:20), är den andra ormen (liv = värde. Den som dömer har värderat och gett värde). Ordet seraf betyder lysande orm. Adam har två hustrur, Moder Jord har två serafimerriddare.

När Fan blir gammal, blir han religiös

Det illusoriska, i betydelsen bedrägligt och falskt är tron på att ditt psyke är oföränderligt. Det är din tro, att du är den du är ”för evigt”, som är ditt självbedrägeri. Hur mycket har du förändrats sen du föddes, du frukt-odlande furste i Kunskapens Träd?

Har ditt medvetande krympt eller vuxit? Är du en bättre eller sämre människa? Har du blivit ett helgon eller ett svin? Geni eller idiot? Passar världen dig fortfarande, eller behöver du en ny illusion? Du måste kanske bli religiös och tro på en fortsättning, när du är gammal nog. De här problemen har vi grubblat på länge.

Men om medvetandet förändras som en konsekvens av det som händer i världen (materien), så kan man ju hävda, att medvetandet (dess utseende) är en illusion skapad av materien. Det är något skumt med begreppet illusion. 

Vi har hamnat i den fornegyptiska filosofins tvåhet. Till-varon är i grunden tvådelad, men delarna omslingrar varandra. De är spegelbilder av varandra. Om spegel-bilder är illusioner av det verkliga, så är båda delarna illusion och verklighet samtidigt.

De ger en annan innebörd åt de otaliga symbolerna med två ormar: Vi behöver två illusioner för att skapa en verklighet. Verkligheten är då den utveckling som sker i samspelet mellan illusionerna. Det är utvecklingen av vårt medvetande.

Det här påminner om påståendet, att det är resan som är målet. Vägen (om vi med den menar den beständiga världen, verkligheten) existerar inte, i det avseendet att det inte finns något mål eller slut. Förmodligen finns heller ingen början. Vägen kan då inte definieras.

Vi kan kanske säga, att illusionerna dansar med varandra. Verkligheten är den process vi kallar nuet, då illusionerna avspeglar varandra. Men ett exakt ”nu” existerar inte! Det är vetenskapligt bevisat. Det kallas kvantmekanik och den vetenskapen är absurd.

Halva sanningar = Värsta lögnerna?

Den bedrägliga illusionen uppstår, då vi fixerar blicken på en tillfällighet. Sådana är inte mätbara! Verklig existens förutsätter både medvetande och materia. Vi har därför två motsatta beskrivningar av verkligheten, som båda är korrekta.

Ljuset är samtidigt både partiklar och vågrörelser. Både materien och medvetandet är yttersta grund för till-varon, och de är det samtidigt. Den enkla idén ovan, som jag började måla min fraktal med, är i egenskap av halva sanningen helt korrekt.

Ateistens gudstro

Den andra halvan av sanningen

Ateisten tror på materien, att den existerar och att den skapat allt, även medvetandet. Det är en tro, som aldrig bevisats. (Vilken tro har bevisats?) Tron på materien kan därför ses som tro på en opersonlig Gud, en gudomlig kraft. E=mc2 är en del av den tron, som även tillskriver ”guden” kemiska och elektriska krafter.

Detta är ett bestridande av Christer Sturmarks tes, att ateism inte är en tro. Han menar att ”icke tro” inte kan vara detsamma som ”tro”. Det förefaller logiskt men blir fel, om vi låter gudsbegreppets möjliga innebörder vara materien och medvetandet.

Sturmark har dock rätt, så länga han talar om tro på det Flygande Spagettimonstret och därmed jämförliga guds-bilder. Alltså har han rätt i de flesta fall. 

Ateistens syn på medvetandet, att en bit materia inom sig skapar ett individuellt medvetande, innebär tro på att flera permanent separata, men kortlivade medvetanden existerar. Dessa psyken kan han sedan anta vara mer eller mindre oberoende.

Det kollektiva omedvetna uppfattas av den filosofiske ateisten som medfödda, strukturellt i princip identiska och omedvetna psyken hos oss människor. Våra psyken blir olika och medvetna, när strukturen kläds över med de symboler vi skapar (ord, begrepp och andra psykets manifestationer). De kan i den synen stödja sig på CG Jung.

En annan gudstro

Jungs omfattande texter möjliggör andra tolkningar. Fler än han har utalat sig om dessa saker. Våra psyken är i andra bilder öar, som sticker upp ur ett oändligt hav. Vi ser (är medvetna om) endast det som sticker upp ur havet.

Våra uppstickande (= medvetna) psyken är små bitar av havsbottnen och hela planeten (= Det undermedvetna). Fast bilden är felaktig på flera sätt. Inga bilder av sådana här ”saker” är riktigt bra, och de riskerar alltid att utvecklas till flum.

Men med bilden av Jorden och dess öar har vi ett enda stort och odödligt medvetande. Tron på ett sådant medvetande kan ses som tro på en opersonlig Gud: Ett ”Det” (medvetandet) eller en ”Den” (guden), men inte Han, Hon eller Hen.

Men medvetandet är inte havsbottnen, ty detta hav saknar botten. En ny bild: En enormt stor Gud simmar i havet, och om irriterande kvisslor i baken sticker upp som öar över havsytan, så är det som sagt de öarna vi kallar människor.

Passivt och aktivt medvetande

När vi kommer över ytan börjar våra ur havet frigjorda psyken skapa ord för att beskriva det de observerar. Då blir de omedvetna psykena medvetna och individuella personer. Ordet skapar våra medvetna psyken. Ordet är på så sätt Gud (fri tolkning av Joh 1:1).

Ordet är en aktiv handling i medvetandet. Ordet är det normala aktiva handlandet hos medvetandet. Försök att göra något annat aktivt med ditt medvetande! Lyft glaset med tankekraft! Okulta fakirkonster.

Somliga tror på sådant. Fast seendet, medvetandets passiva mottagande av information beskrivs ju som aktivt, när vi talar om blicken och dess betraktande.

Du lägger en mordisk blick på någon. Då petar kanske din blick ditt offer i ryggen. Ordet är Gud och har makt att i vårt tal göra fakirkonsterna verkliga. Fast det här är nog en vanlig illusion, en som är byggd på forn-antikens naturlära. En lära med blicken i stället för fotoner, ljusvågor och optik.

Bilden ovan av Jorden och dess öar är ett sätt att be-skriva medvetandet. Det sättet har flera brister. Bilden av jordklotet förminskar medvetandet till planetär stor-lek. Första Moseboks passiva himmelshav, som omfattar hela universum passar bättre som beskrivning av ett gudomligt medvetande.

Nun, det jag kallar Dropparnas Hav

Återigen: jorden (adamá) dyker upp som öar och blir människor (Adam), d.v.s. medvetna psyken. Återigen problem: Öar i ett bottenlöst hav? Javisst, vi löste det med den simmande guden.

Fast vi människor som svävande droppar inne i en luftbubbla i Havet av medvetande är nog en bättre bild. I den beskrivs universum som summan av alla spegel-bilder i bubblans yta. Glöm heller inte att vi också är speglande ytor, om än bara små droppar.

Droppar lär vara Koranens beskrivning: Gud har skapat oss av en droppe av sig själv. Jag lägger till att Han har flyttat på sig, för att vi skall ha ett av Honom ostört utrymme att vara i, luftbubblan.

Alla vi stora och små jävlar har fått ett eget revir, där vi kan vara jävliga mot oss själva och varandra. Och för att inte störa ”Gud Medvetandet” har vi här fängslats i ”Gud Materiens” bojor. De bojorna är bilden av oss själva, den som vi ser i den blanka havsytan, insidan av bubblan – världen.

Himmelshavets Gud (havet självt) hette Nun i Egypten. Namnet Nun nämns mer än trettio gånger i GT, främst i Moseböckerna och boken Josua. Alltså ett viktigt namn.

Det påpekas att Josua var Nuns son. Namnet Josua har betydelsen ”Gud frälser” och brukar översättas till det grekiska namnet Jesus. NT är skrivet på grekiska. Judar bar inte grekiska namn. Det finns alltså mycket att måla vidare på, om man vill fortsätta med min fraktala bild över medvetandets filosofi.

Den indiska reinkarnationstron

Då kan man fortsätta måla upp dropparnas hav. Idén anses (jag tjatar) vara indisk, men överensstämmer med den egyptiska i Genesis. Vi är alltså droppar som skiljs från havet, från Nun. Vi droppar lever våra liv i stormarna över havet.

Den indiska idén innebär att vi skiljs och återförenas med Havet många gånger. Min variation av idén är, som jag nu upprepat sagt, att vi inte lever över Havet utan i en luftbubbla i det. En liten detalj i det allegoriska bild-skapandet.

I Första Mosebok färdas människorna från plats till plats och blir hundratals år gamla. Adams släkttavla rymmer ett flertal personer som levde mer än 900 år, själv blev han 930 (1 Mos 5). Den som vill får tolka platserna som liknelser för inkarnationer.

Vi har ju nu två halva sanningar (= två svåra lögner): Den ena säger att vi i princip är odödliga. Den andra säger att vi dör, och sen är det slut. De två måste sättas ihop för att vi skall få den hela sanningen om verklig-heten.

Materien upplöses, den (dess form) är illusorisk. Person-ligheten förgås, den är illusorisk, men medvetandet består. Medvetandet utvecklas och nya illusioner skapas för att avbilda det.

Du ser det: Du är den du är, och inte den du var, eller den du kommer att bli. Det gäller både på t.ex. trettio och hundrafemtio års sikt. Vid tillräckligt långtgående förändring måste dock ormen ömsa skinn.

Mål och mening i tillvaron

Mål och mening saknas i den ateistiska tron, men även i läror med diverse flygande spagettimonster blir målen meningslösa. Gud vill? Varför? Jag vill förbjuda mord, stöld, lögn m.m. Du med! OK! Gud håller med oss, så Han får hållas. Men när ”Han” hittar på konstigheter, som liknar människors fixa idéer, fördomar och elak-heter?

Och belöningarna? Spela harpa eller ha sex med tolv oskulder – allt i evighet. Långt innan en decilliondels evighet förgått, vet du att ditt spagettimonster är Djävulen och att du befinner dig i Helvetet.

Det vi kan se av mål och mening i tillvaron är att växa och bli bättre. Lösa och bli av med problem. Utvecklas. Det är en kamp. Evolutionen låter det bäst fungerande överleva. Rimligen bör det gälla allt. Varför skulle med-vetandet vara undantaget?

Science fiction i indisk religion

Här har indierna dragit vissa slutsatser. Om deras lära om återfödelse skall fungera, måste det finnas platser dit vi kan komma, om vi lyckas så bra, att denna värld inte längre duger åt oss. När jag först läste om det, fann jag det våldsamt fantasifullt.

Det var länge sedan och jag var en annan. Den science fiction jag då mött var till stor del kiosklitteratur. Det kändes vågat att blanda in sådant i religion!

Men nu hänvisar jag glatt till ett dunkelt Jesuord: I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?” (Joh 14:2). Det där evangeliet är dunkelt.

Det finns konstigheter i GT också. De gäller Henok. Han var son till Jered, som blev 962 år (1 Mos 5:20). Henok blev dock bara 365 år gammal, en stor belöning, ty: ”Henok levde i gemenskap med Gud. Sedan fanns han inte mer, ty Gud tog honom härifrån.” (1 Mos 5:24).

Detta öde stryks under i (Syr 44:16 och 49:14) och även Paulus påpekar saken (Heb 11:5). Henok var en profet vars profetior överlevde syndafloden.

Vi behöver alltså inte gå till Indien, för att hitta texter, som kan tolkas på lämpligt sätt. Sådana finns även i Bibeln.

Politiserad religion

Givetvis bör jag dra på mig en anklagelse för att försöka politisera det här. Här kommer underlaget för det:

Fördelen med sådana tolkningar är att de är svåra att politisera för auktoritärt beteende, och därmed inte blir så farliga för oss. Samtidigt blir censur, begränsning av medvetandets frihet, ett övergrepp på Gud.

Vår frihet blir Guds frihet. Fast hur var det? Är vi fria att vägra förvalta vårt pund? Det gör vi ibland. Men tänk om förvaltning av vårt förstånd kräver ordning och disciplin! Det här blir lätt lite knepigt, men också roligare.

”Lite svära pryder tal”

Jag får med denna filosofi möjlighet att benämna otrevliga politiker Guds fiender. Teologiska invektiv är enligt ordspråket alldeles utmärkta för att pryda språket.

Teodicén

Havets yta är trots stormarna spegelblankt och visar oss droppar en spegelbild av oss själva. Den bilden kallar vi världen. Fy så den ser ut! Men det är vårt fel! Skyll inte på någon Gud!

Efter 70-80 år dalar vi ned och förenas med havet Nun, vars speglande yta (= världen) berättar sanningen om oss medan vi flyger runt i tillvaron som levande mänsk-liga monster och käkar spagetti.

Beter du dig som ett svin, ser alla ett svin. De dumma skyller synen på Gud.

Tanken får kanske stöd av Paulus

Då vi blir ett med Nun, uppenbaras allt för oss. Allt för alla om alla! Då utplånas de flesta av skam. Skam be-skrivs som den mest nedbrytande av alla känslor. Allt du byggt upp under dina liv bryts ned. Jfr (1 Kor 3:15) m.fl.

Det här ”allt skall uppenbaras”, som jag mindes jag läst, var svårt att hitta. Det finns i Svenska Folkbibeln. Dess evangelier och brev har formuleringen, men i Bibel 2000 har det blivit ”dra fram”.

Texten har trivialiserats. Den skall vara lättbegriplig för nutidens människor, som ”överheten” har en bestämd uppfattning om (misslyckade i skolan, vidskepliga eller bara dumma). Någon sanning som skall framföras finns ju inte att ta hänsyn till. Det påminner om textens och lärans anpassning i Östrom till en vidskeplig allmänhet. Överheten trodde förmodligen bara på sig själv.

På vår yttersta dag skall allt uppenbaras. Total delaktig-het i Guds (Havets) kunskap. Alla, varenda droppe, får veta allt om dig, du äckliga kvissla i ändan (jag byter liknelse)! Dig klämmer vi! Det finns små kryp i vattnet, som äter sådant. Bläh!

Resterna av diktatorernas fragmenterade medvetanden används till de medvetanden som behövs till grisbon-dens kultingar. Reinkarnationsläran förekom hos en del kristna på fornkyrkans tid, fast de riktningarna stämp-lades som heretiska eller gnostiska.

Om du varit snäll, så lovar indierna och kanske även Paulus, att det du byggt upp skall räddas. Du går vidare med större själ och mer ande. Paulus säger rakt ut, att du skall belönas (1 Kor 3:13ff).

Men finns det någon sådan Gud, som ateisterna hatar i den här versionen av läran?

Det där Dropparnas Hav är ju egentligen ”bara” du, jag och vi. Och vi sköter oss själva. Fast Havet av oss är stort. ”Vi” måste ju också vara alla ET. I så fall kan du få ett flygande tefat i ditt nästa liv. Men då får du nog allt vara riktigt snäll!

PS

Observera att jag inte uppfattar Bibeln som skriven av andra än människor. Det samma gäller övriga heliga skrifter, men det är inte kontroversiellt i det här landet

En del forntida människor var bra, andra inte. Studera deras texter och ta reda på vad bra folk trodde på för länge sedan! Resten är inte lika intressant. Jo, för den som älskar att reta sig på andra, eller är intresserade av historia, av forntida tankevärldar och av psykopati, är även de delarna en guldgruva.

Texterna antar jag är rätt tolkade, om författarna verkar logiska och begripliga. Om inte har du sannolikt tolkat dem fel. Då skall du inte tro på texterna. Det du inte förstått kan du inte värdera.

Om din tolkning gör texten logisk och begriplig, har du sannolikt förstått tankegångarna i den. Då finns det ett begripligt och logiskt resonemang att värdera. Din värdering kan bli att detta är felaktigt. Se detta exempel om språk och paradisfloder.

Men du kan också komma fram till att det är rätt. Du värderar! Det innebär att sanningen är funktionell! Om ditt medvetande mår bra av något och utvecklas av det, så är det sant.

Denna filosofi säger: Att följa Vägen är sanningen (och livet). Om då vägen är brant, smal och krokig, så är sanningen lite hitan och ditan beroende var du befinner dig bland serpentinerna och hårnålskurvorna.

Medvetandet bestämmer! Det finns ju inget annat. Se bara till så att du inte bestämmer att du skall vara död! Och undvik helst att vara i konflikt med dig själv!

Jag har fått en del myter att bli logiska och begripliga, de blev så här, men skall jag tro på dem?

Den gamla tankevärlden

Etiketter

, , ,

Kemal Atatürks sekulära dröm förrådd

Enligt Svt text-TV (2017-06-24, som åberopar CNN) har Turkiet avskaffat evolutionsläran i skolan. Bara en fjärde-del av turkarna tror på den. Hundra år av utvecklings-försök stoppas av aggressiv  religion.

Varför vi är snurriga

Men jag leker gärna med tanken på apan, som tappade svansen och då trillade ned ur trädet och slog i huvudet. Stöten fick kugghjulen därinne att börja snurra.

Då började apan tro på sötvattenshavet däruppe i himlen. Färgen på sjöarna här nere och färgen på himlen är den-samma (spegelbilder), och regnet kommer däruppifrån.

Den gemensamma förhistoriska tankevärld, som jag ser i myterna, innehåller ett Himmelshav. Det har jag skrivit om bl.a. i detta ganska korta och i detta något längre inlägg.

De högsta gudarna är himmelshavets uppenbarelser

Havet var så viktigt för kung Salomo, att han lät koppar-smeden Hiram gjuta en fem meter vid basäng i brons till templet. Det var det största kultföremålet där inne, och kallades helt enkelt havet (1 Kung 7:23). Men himmels-havet, som de främsta av de lägre gudarna framträtt ur, har de troende glömt.

Den högste himmelsguden är identisk med himmels-havet! Varför inte också glömma de andra delarna av skapelseberättelsen? Och glömmer man Gud kan man väl även glömma Kristus och den Helige Ande. Enligt läran är också de identiska med Gud (Joh 10:30). 

Forntidens empiriska naturvetenskap

Det är himlavalvet, det genomskinliga duschmunstycket däruppe, som GT kallar himmel (1 Mos 1:8). På detta välvda munstycke (sin skvättande uppenbarelse?) satte Gud upp himlaljusen, det vill säga sol, måne och stjärnor (1 Mos 1:17).

Det där är inte exempel på religiös tro. Det är tidig och primitiv vetenskap i form av feltolkade observationer!

Vetenskap är egentligen arbetet med att skapa och om-pröva teorier. Omprövning innebär att teorier antas kunna vara felaktiga. I vetenskapen är därför sannhet en hypo-tes, inte en dogm. Fast hypotesen kan vara stark, och kallas då teori.

Vem blir mest retad av detta påstående?

Egentligen är religion ett filosoferande av vetenskaplig typ. Dess sannhet är alltid en hypotes, då de yttersta sanningarna alltid är ouppnåeliga. Det är inte i religionen, utan bara inom vidskepelsen vi hittar absoluta sanningar.

Den filosofiska apan saknar päls

När ovannämnda apa även tappade pälsens hår av skräck över världens hemskheter, blev den filosofisk. Då den insåg att den vetenskapliga hypotesen var klen, formade apan om den till en myt. Sådana är till för att beskriva filosofiskt grubbel (se nedan).

Myternas hav finns kvar lite överallt. Då idén tolkas bok-stavligt blir den helt absurd. Indiens heliga skrifter klar-gör, att det handlar om ett esoteriskt hav, och övriga myter blir logiska och passar ihop med braminernas hav, om vi även ser deras hav som esoteriska.

Den korta länken ovan (och här) ger prov på esoterisk tolkning. Sådant kan räknas som religion. GT’s djup blir då NT’s pléroma, ”fullheten” i vilket allt finns. ”Kristi fullhet” blir synonymt med Guds djup.

Djupa Havet

Följande har jag skrivit förr, men för nytillkomna läsare, som inte vill följa länkarna ovan, klargör det den gamla idén om himmelshavet. Det är en viktig del av den forn-tida tankevärld, som fick GT’s skapare att sätta ordet för gud i pluralis.

Elohim (gudarna) sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss” (1 Mos 1:26). Nåväl, skall det vara med flera gudar i skapelseberättelsen, så får vi väl plocka dit dem.

I begynnelsen, när Gud Fader hade gått till jobbet, släppte Gud Moder ut barnen för att leka himmel och jord.

Och jorden/materien var öde och tyst, den saknade tanke och handling. Mörker rådde över Det Stora Djupet, Den Spegelklara Källan, då barnen samlades för att leka över detta Andens Vatten.

Men där började barnen slåss med varandra så att det blixtrade. Och barnen sade: ”Vart det ljust?” I detta ljus såg barnen en spegelbild av sig själva i Sanningens Djup, i den stora Fullheten, i Kaos alla möjligheter.

Och barnen kallade spegelbilden Världen, och barnen sade: ”Hu! Så hemskt! Det där är inte vår bild, det är Det Spegelklara Djupets bild! Hur kan vi tro på en god Fader, när Världen i Hans Andes Djup ser ut så där?”

Om aftonen kom Gud Fader hem och såg vad barnen gjort. Och Gud Fader sade: ”Era små ondskefulla djävlar, vad är det för Helvete ni har skapat? Jag skall dränka er i Djupets Vatten! Alla utom Noa, som jag ser varit snäll.” Och så gjorde Han det!

Primitiv vetenskaplig forskning

Men bokstavstolkarna har för mycket hår kvar på bröstet. De tolkar havet/djupet på det gamla sättet: Vatten och syndaflod. Därför letar de efter arken på Ararats topp. Vetenskapen upphör att vara primitiv först när den klarar av att raskt falsifiera svaga hypoteser.

Som sagt, det där är inte religion, det är primitiv veten-skap. Eller vidskepelse. De begreppen är svåra att skilja åt.

I USA ordnar bergkättrarskolor resor till berget Ararat i Turkiet. Där görs också dokumentärfilmer om sökandet efter arken. Här ser vi ett gäng med hår på bröstet.

Kyrie Eleison

Den starka evolutionsläran ger oss lite hopp, särskilt om vi är rädda för reinkarnationen. Tänk att återfödas i all evighet i denna värld! En värld med sådana presidenter, miljardärer, kändisar, predikanter och arma fånar att bara tycka synd om. – Herre förbarma Dig över oss!

Må Din starkhets hand, evolutionen, utrota vissa politiska djurarter innan du åter låter mig reinkarneras! Amen.

Du politiska centrum, lycklig den som får vedergälla vad du gjort mot oss. Lycklig den som får ta dina späda idéer och krossa dem mot klippan (Ps 137:9).

Jag var nog en stor stygg varg i mitt föregående liv. Och du var en riktig åsna! Det är det du får igen nu. Så prata inte så illa om andra! Du får ingen förlåtelse, om du inte själv förlåter.

Nästa del av den gamla tankevärlden är blicken

Innan det fanns fotoner och ljusvågor, var blicken det osynliga organ, med vilket vi petade folk i ryggen och besåg dem. Den avbildades som en orm i pannan

Dess egenskaper fick förfäderna tro att den består av två delar. De kallas själ och ande i Bibeln. I Egypten beskrivs de i faraos panna som två gudar, Wadjet och Nekhbet.

De kallas också de två damerna. Kanaanéernas övergud El Elyon hade också två damer. De födde barnen Salem, Sedek, Sodom och Satan åt honom (= 1 kärlek, 2 rättfär-dighet eller vishet, 3 begär och 4 list eller logik).

Våra damer och deras barn

Våra damer, själen och anden föder också späda barn. Ja, själen har ju framfött politiska ideologier, som borde ha krossats mot klippan medan de ännu var späda. Nu blev det i stället som det blev.

Jag har skrivit om den här ”strukturen” i Genesis förut. Adam är människan, Eva är anden och Lilith (ormen) är själen. Abraham är också människan, Sara är anden och Hagar är själen. Jakob, Rakel och Lea.

Jakobs märkliga familj har jag ett inlägg om, där den här strukturen förklarar mycket. Och de många inlägg, som jag kallar plankor, handlar om Noa. Det där var den sjätte, här är den första. Läs alla sex!

Eftersom berättelserna blir logiska, och förklarar varför Noa förbannar sonsonen Kanaan för det Noas son Ham gjort, tycker jag att min hypotes är ganska stark. Det är den och inte något godtycke, som får avgöra om jag skall tolka allegoriskt eller inte.

Kan man egentligen bokstavstolka?

Etiketter

, , ,

Exemplet regngudarna

När vi talar med varandra, bygger vi all förståelse på en gemensam tankevärld. Det påpekas, att all äldre svensk litteratur kan bli obegriplig för oss om ”avkristnandet” fortsätter. Inte bara ord och uttryck förvandlas till obegripligheter, texternas associationer försvinner också.

Men jag tar andra exempel, som säger att vi aldrig blev helt kristnade. Säger jag, att Tor är ute och åker, tar du in sådant du inte vill ha blött. Från romersk mytologi har vi gudanamnet Fader Pluvius. Han har förekommit i många sportjournalisters reportage från de matcher guden har dränkt.

Den bokstavstolkade himlen

Men Pluvius, egentligen ett namn på Jupiter (himmels-guden) som regngud, knyter samman honom med Nun, Egyptens himmelsgud. Han var sötvattensgud och herre över regnet. Det tyder på, att himlen en gång i tiden var ett sötvattenshav i alla myter. Vi är då tillbaka i en istida stenålder med nomadiserande jägare och samlare, som vandrade vida omkring Medelhavet.

Även i Första Moseboks inledning (1 Mos 1:1-7) är Gud en himmelsgud som bestämmer över vatten. Han är Noas Superpluvius. Det vi ser är ett minne av en tid med gemensamt språk och tankevärld över enorm tid och enorma områden.

Vi vet att små grupper av människor bevarar sitt språk oförändrat under lång tid (ex. svenskbyborna). Urtidens kringströvande grupper var små, men träffades regelbun-det. Då var utvecklandet av språkliga och kulturella sär-drag inte bra. Sådan utveckling krävde högkultur med stora samhällen.

Bokstavsbetydelserna ändrades då och då

Därför var även tankevärlden gemensam. Hur den och dess språk utvecklades och när är ett ämne för spe-kulation. Men vi bör ha haft den tankevärlden i många tusen år under förhistorisk tid. Men den tankevärlden är inte alls vår nutida! När vi läser ”himmel”, så är det Nicolaus Kopernikus (född 1473 e.Kr.) och Isac Newton (född 1643 e.Kr.) många av oss har i huvudet. Skall vi bokstavstolka ordet himmel? Vad innebär det?

Antikens greker hade olika föreställningar om himlen. Vid Jesu tid höll de på att utveckla idéer om rymden med en måne av sten stort som ett berg. Men de höll även på med sfärernas harmoni.

Idéerna om kristallsfärerna är helt andra än de om det gamla himmelshavet eller Kopernikus och Newtons rymd. När Jesus talar om himlen, är det något mer abstrakt än vatten, sfärer eller rymdens vakum. Paulus talar om att han blev uppryckt till den tredje himlen (2 Kor 12:2), så han kan vara bland sfärerna. Eller är han i någon blandning av idéer?

Som sagt: Hur bokstavstolkar man ordet himmel? Vilken är den bokstavliga betydelsen? Gator av guld i en feodal stat? Det är väl medeltida idéer? Skall vi söka en filoso-fisk innebörd i ordet? Då måste vi helt avlägsna oss från bokstavstolkningarna, för de är inte filosoferande.

Tankevärldarna

Vi använder vår tankevärld för att tala om vår fysiska värld. Tankevärlden är allt vi lärt oss, hemma, på gatan, i skolan, på jobbet och i all annan miljö vi vistats i. Det är Euklides, Kopernikus, Newton, religiösa och politiska idéer, moralläror, knasigheter och dumheter. Det viktiga är att det är gemensamma idéer. Säger du ”kändis”, skall både du och den du talar med tänka Zlatan, GW och Lotta på Liseberg.

Bakom namnet Einstein finns en hel värld av idéer, som var okända och obegripliga om de uttalats före förra seklet, men idag vet vi åtminstone, att vi borde veta något. De ytliga kunskaper de flesta har, lurar oss att svälja mycket dumheter i ämnet. Utan de ytligheterna skulle vi nog be alla talare att dra åt …

Ja, det är så många tänker och t.o.m. säger idag, när de läser Bibeln. En helt främmande tankevärld. Gamla Testa-mentet berättar om olika tidsperioder, som alla hade minst två sådana, en för sin tids lärde och en för pöbeln, som det skulle predikas för. Sedan fanns det lite natio-nella varianter av varje, och nationerna skapade föränd-ring varje gång en ny sådan framträdde, hettiterna, assyrierna, perserna m.fl. GT är en röra av deras samt egyptiskt, mesopotamiskt och annat tankegods.

Nya Testamentets tid hade minst två lärda tankevärldar, den grekiska och en östlig utveckling till oigenkännlighet av GT’s tankevärld. Efter Paulus tid förföll det romerska samhället och tankevärlden för de senare redigerarna av NT blev alltmer den vi hittar hos den våldsbenägna pöbeln.

hur skall vi bokstavstolka? Vilken tankevärld är den rätta? De äldsta är definitivt hedniska. De yngsta är sekulära eller ateistiska. De däremellan bryter alla mot femte budet, när dess representanter möter varandra (kättarna). Vad är sanning?

Pythagoras satser

Pythagoras (död 495 f.Kr.) grundade en sektliknande religion, som ägnade sig åt talmystik. Universum var matematiskt, men knappast som Max Tegmark presente-rar saken. Talen var övernaturliga, så vad tänkte man egentligen när man räknade? Pythagoras skall ha blivit så upprörd, när Hippasos upptäckte de irrationella talen, att han lät dränka honom. Vi känner nog inte till Pythagoras alla satser. Och om vi skulle känna till dem, så skulle vi nog inte förstå dem alla, inte ens de av oss som är docenter i matematik.

Om så är, hur tolkas Jordens fyrkantiga geometri? Mose-böckerna skrevs ned 500-750 år före Pythagoras, men idéerna var kanske äldre. Då var talen och geometrins ännu oformulerade satser säkert ännu mer övernaturliga. Och det var det övernaturliga som var viktigt. Världen var fyrkantig även i andra myter, indisk och fornnordisk. Den senare hade dvärgar i hörnen.

Om du tolkar fyrkantig bokstavligt, kan du då få in något övernaturligt i den tolkningen? Det blir ingen äkta halv-gammal bokstavstolkning, om du inte tror att du har ”di små under jorden” boende under huset och sätter ut gröt åt dem på julafton.

Blickens läte

Själv fascineras jag nog mest över att grubbla över hur den gemensamma, förhistoriska tankevärlden kan ha sett ut. Då är jag definitivt inne på förjudiska och givetvis för-kristna idéer. Det är väl inte ens hedniskt. Det är bara spekulativt. Mitt första exempel var blicken, den vi sträcker ut och berör världen med. Det var i mitt allra första blogginlägg, som jag påpekade, att den har ett läte.

Hur bokstavstolkar du mig, om jag säger: ”Lägg blicken på bordet!”?

Varför dog den vattenhatande bibelbältan ut?

Etiketter

, ,

Från Wikipedia

Bältdjur eller bältor (Dasypodidae) är enda ännu levande familjen inom ordningen pansrade trögdjur (Cingulata) i överordningen trögdjur. Det finns fortarande flera släkten och arter, som är besläktade med glyptodonter och andra utdöda familjer. De kunde bli som noshörningar eller större.

Ur den biologiska systematiken: Klasser uppdelas i ordningar, som uppdelas i familjer, som uppdelas i släkten, som uppdelas i arter.

Tillägg

Den största nu levande arten är bibelbältan. Den har ett pansar av tro, som inget biter på. Bibelbältan saknar där-för naturliga fiender. Dock sägs JaguÄrer kunna bita igenom pansaret, men arten lär enligt doktor Max Besserwisser vara utdöd, om den över huvud taget existerat.

Blåförnekaräv (vulpes ateistis) sägs vara bibelbältans naturliga fiende, men redan Jesus påpekade vasst att räv inte är trovärdig i den rollen (Luk 13:32). Hos de blåför-nekare, som ändå försöker, är skällandet och ylandet p.g.a. tandvärk hjärtskärande.

Om bibelbältan skall hänföras till klassen kristna är osäkert. Skoltidens kristendomslärare (kunde ibland vara lektorer = teol.dr.) brukade inte föra Jehovas Vitten dit, och de är utan tvekan en av bibelbältans arter. 

Nu sjunger vi psalmen ”Vatten är ett farligt gift, som omger hela Visby stift”

Bibelbältans pansar av tro skiljer sig starkt mellan levande och utdöda arter. Nutida arter har främst kreationism (tro mot Darwin och tro mot geologin) i trons horn- och benplåtar. För blott ett par, tre sekler sedan (före Darwin och den moderna geologin) hade varianter av bibelbältan framför allt hat mot hygienläran som viktigaste hornämne:

Gud styr i detalj över denna världen och oss människor enligt Sin plan. Du lever och dör enligt Hans vilja, och varje försök att sätta dig upp mot Hans vilja och beslut är synd. Om du drabbas av pesten, är det enligt Guds vilja och i enlighet med Hans plan. Läkare är därför synnerligen skumma figurer.

Tanken, att sjukdommar skulle vara smittsamma, är ren vidskepelse! Du blir sjuk i pesten, därför att Gud kallar hem dig! Idén om smittsamhet och att du med hygien skulle kunna sätta dig upp mot Gud och ändra på Hans beslut är hädelse och ogudaktighet!

Egentligen är det värre. Synden straffas med döden. Judarna har Mose Lag, och där föreskrivs rituella tvagningar för att uppnå renhet från synd. NT och Paulus tar med skärpa avstånd från sådan lagfromhet.

Och det var judarna som dräpte Kristus, så med tvål och vatten ansluter du dig till Herrens ondaste fiender. Djävulen kommer att kväva din mun med kokande tvål i all evighet!

Vid Ludvig XIV’s hov parfymerade man sig därför. Tvål och vatten aktade man sig för. Läs den länken!

Synden började dock breda ut sig, vilket länken ovan berättar om. Guds franska straff (revolution och sjukdomar) lät inte vänta på sig. Och när Jean Paul Marat också badade i synd, drabbades han av Herrens hämnd i form av Charlotte Corday och hennes kniv. (Kan ni revolutionens historia?)

Ankarström fick samma uppgift av Gud, då Gustaf III lät installera ett badrum på Stockholms slott. Visserligen använde kungen det inte, men Gud är sträng.

Så nu vet ni hur man kan slippa ifrån Guds straff för hädelse och gudsförnekan. Undvik hygienen! Det förlåter det mesta! Bada i Östersjön! Bada i gödsel, plast, blommande blåalger och industriavfall!

Den stora frågan är: Varför dog den hygienhatande bibel-bältan ut? Vilka evolutionära faktorer drev fram utvecklingen av den kreationistiska bältan, och hur kan den tåla tvål och vatten?

Den kära Lilith

Etiketter

, ,

Jag skrev en liten kommentar någonstans, där det på-stods att Adams första hustru skulle vara ett medeltida påhitt. Den ser ut så här, sedan jag modifierat den något.

Lilith är urgammal. Abrahams familj tjänade andra gudar i Ur borta i Mesopotamien på andra sidan Eufrat (Jos 24:2). När han senare mötte den kanaanéiske prästkonungen Melkisedek i (Jeru)Salem ca 1500-2000 f.Kr., konverte-rade han till kanaanéernas tro (1 Mos 14:18-20, jfr även hebréerbrevet).

Den tron hade cirka 200 f.Kr. utvecklat flera riktningar, varav en liknade det vi kallar judendom (fariseismen). Utöver den fanns sadducéerna, tempelkulten och esséerna m.fl.

Melkisedeks Gud hade dock två hustrur, och skulle män-niskan vara en avbild av Gud, så måste även Adam ha två hustrur. Den ena var upprorisk och beskrivs i medeltida konst som en ful get med kvinnobröst. Den andra är kär-lekens och samvetets ande, en mycket heligare ande än dödssyndernas ande.

Gud fördrev den ena av sina hustrur, och det gjorde män-niskan också (och gör fortfarande), men … ja … hm … vi väljer ju inte precis på samma sätt som Gud.

Död åt Islam 2.2 och Kristendom 7.31

Etiketter

, , ,

Jag brukar läsa politiska bloggare både till höger och vänster. Häromdagen läste jag denna om Islam. Jag har en del synpunkter och börjar med detta. Få se om det blir mer.

Bunt ihop dom och slå ihjäl dom!

Vi i Sverige har idag främst religionerna Kristendom 7.31 t.o.m. 9.24. Tidigare versioner har försvunnit, t.ex. Kristendom 4.0 t.o.m. 6.11, som alla innehöll läran om häxbränning. I Sverige finns även religionerna Islam 2.2 t.o.m. 4.31.

Vi befinner oss i krig mot religionen Islam 2.2 t.o.m. 3.41, som har läror om jihad och stening m.m., som motsvarar lärorna i Kristendom 5.0 om korståg, häxbränning, oren-het och konungen av Guds nåd. Även kvinnofientlighet och annat anstötligt finns både i Kristendom 7.31 t.o.m. 8.12 och i Islam 3.5 t.o.m. 4.0.

De flesta kristna omfattar dock lärorna Kristendom 8.2 t.o.m. 9.24, och de intar en starkt avvisande hållning gentemot de minoriteter som använder de äldre versio-nerna vid utövande av tro. Tyvärr är inte styrkeför-hållandena desamma mellan användarna av de olika versionerna av Islam, vilket skapar problem.

Kan vi vara i krig mot ”Islam 2.2 t.o.m. 3.41” under stridsropet ”Död åt Islam 2.2”, om vi samtidigt angriper ”Kristendom 7.31” och talar väl om ”Islam 4.31”? Den innehåller ju inte nämnvärt fler buggar än Kristendom 8.1. De är dessutom lika oskyddade mot virusangrepp från hackaren Flugornas Herre.

Den killen och hans nätverk borde ju spärras in!

Är kärlek ett naturfenomen?

Etiketter

, , , ,

Hårda ateistiska kommentarer

Det har blivit många kommentarer till föregående inlägg. Inte alla orkar väl ta sig igenom allt som skrivits, och en del antar jag upprörs av den hårda ateismen hos kommentatorerna.

Integrated Information Theory

Nu har Integrated Information Theory (ITT) nämnts. Det kan vara intressant att läsa lite i Forskning och Framsteg

Om man googlar på ”Integrated Information Theory”, och kanske i verktyg väljer ”på svenska” hittar man t.ex. det här. Det finns annat, som också kan vara bra, om man vill delta i diskussionen. Men ämnet verkar lite knepigt.

Jag besvarade kommentaren, men när jag kom på, att jag skulle göra mitt svar till ett nytt inlägg, blev svaret så småningom ganska mycket kompletterat.

Köpenhamnstolkningen

IIT tror jag är ganska likt, men inte identiskt med mina tankar om ett informationsfält med vissa egenskaper. Jag har skrivit om det förut och beskrivit det som ett grund-läggande fysiskt naturfenomen. Det har bl.a. en egen-skap som kan liknas vid nyfikenhet.

Utan den egenskapen fungerar det inte. För att vara ett sådant fält, måste det hungrigt suga åt sig information. De troende, som hoppas på någonting likt ett gudsbevis, tänker på patriarken Abrahams bihustru Hagars ord: ”Du är Seendets Gud” (1 Mos 16:13), och frågar varför Gud skall beskrivas på det sättet?

Jo, annars blir ateisterna arga. Fast de är nog som alla andra villiga att sälja sina själar för rätt pris, så de förstår nog, om jag hoppas på ett Gudsbevis och medföljande nobelpris.

Jag väljer Köpenhamnstolkningen av kvantfysiken. Något vågar jag väl tro på utan att göra ateisterna alltför upp-rörda!

I Köpenhamnstolkningen antas elementarpartiklar vara skapade ur vågor av sannolik existens. Är det rätt ord? Kanske jag hellre skall säga att de alla är katter av rasen Schrödinger.

Deras existens beror av en observation, en mätning av deras morrhår, som enligt strängteorin är fundamentala.

Om fysikens partiklar skall uppstå ur sannolikhetsvågorna och bli reellt existerande, måste de observeras, mätas. Något mänskligt eller gudomligt medvetande, som öppnar lådor och tittar efter katter behövs inte. Det räcker med vårt informationsfält, som mäter och registrerar utan att vara något annat än ett naturfenomen.

Den sanna gudspartikeln

Informationsfältet får uppenbara sig som en liten fysisk komponent (partikel?), som måste tillsättas sannolikhets-vågen, för att den skall bli en verklig partikel. Jfr med den mycket svårupptäckta Higgspartikeln, som ger materien massa.

Där talas också om ett fält, ett som skapar tröghet. Fält vågor och partiklar tycks kunna vara samma sak. Magnet-fält, elektromagnetiska vågor, ljus. Ja, ja, inga problem.

Higgspartikeln kallas felaktigt gudspartikeln. Som var och en inser, är det min partikelskapande partikel som är den sanna gudspartikeln. I ofattbart antal utgör de ett fält som upprätthåller universum i sitt nuvarande utseende.

Sannolikheterna rättar sig efter informationsfältets struk-tur. Det senare rättar sig efter det som observeras. Mäta och veta – universum är den förverkligade möjligheten av de sannolikheter vågorna beskriver.

Informationsfältet beskrivs här som ett grundläggande fysiskt fenomen. Den är ett av kvantfenomen som skapar materiens partiklar. Vi består av kvantfenomen och deras partiklar, men vi är framför allt helheter. Sådana helheter benämns människor.

Det blir inget Gudsbevis

Vad kan vi säga om informationsfältet som helhet? Gud? Nja, det är sammansmältningen av informationsfält och övriga kvantfenomen, som skapar. Så har människan och hennes medvetande skapats.

Även månens materia har skapats på så vis. Då gick det åt mycket kvantfenomen, och mycket informationsfält. Sitt därför gärna och prata med Månen, men förvänta sig inget svar.

Även om svaret på medvetandets ”hard problem” kan finnas i informationsfältet, är svaret också knutet till hjärnan. Och mer knutet till den än till storleken på fältet. Annars skulle Månen svara. Den är större än du.

Vem talar med Månen?

Men fältet må bestå av partiklar och kvantfenomen, både vi och vår måne är ändå helheter. Vår helhet, men inte Månens, kan prata. I vad mån är vårt (eller vår hjärnas) informationsfält ansvarigt för vårt prat?

Helheten hjärnan och helheten dess fält bör väl uppfattas som avbildningar av varandra. Jag talar om två med var-andra integrerade fysiska fenomen!

Ett registrerande fenomen och en registrerad möjlighet ur alla osannolikheter har skapat en av flera möjliga verklig-heter. Den verkligheten kan vara Schrödingers katt eller Schrödinger själv.

Den odödliga informationen

Hur är informationsfältets stabilitet? Vi utgår från att det är ett existerande naturfenomen. Vilka egenskaper kan ett sådant naturfenomen ha? Fysiska kroppar dör och för-svinner.

Det var inte helt sant. All skapad materia fortsätter att existera. Det är bara den komplicerade kroppen och dess hjärna som upplöses i sina beståndsdelar. De antogs vara avspeglingar av sina informationsfält.

Hur fungerar informationsfält? Ateisterna säger givetvis att det också upplöses och försvinner. Annars skulle vi ju i vårt fält ha en odödlig själ, en odödlig ande eller båda delarna, som fixar sig en ny kropp med hjärna.

Sådan reinkarnation skall jag inte bråka med dem om. Elak som jag är skall jag i stället hänvisa till Stephen Hawkins.

Hawkins påstår att han förlorat ett vad. Han erkänner att han liksom Einstein har haft fel: Information kan inte för-intas, inte ens i ett svart hål! Information är odödlig! Och det där fältet innehåller information!

För att nu reta kommentatorn genom att använda hans språkbruk: Bullshit- och woowoo-forskaren Hawkins tycks öppna för tron på spöken, andar och en odödlig själ. Det gäller åtminstone om vi kombinerar hans ord med mina hypoteser.

Sista stycket skrev jag i hopp om att förbättra statistiken för antalet kommentarer.

Nu fortsätter jag beskriva informationsfältet som fysiskt fenomen.

De felinformerande orden

Ifnormationsfältet attraherar information och avsöndrar information. Veta = ha information om. Om det inte finns något att veta, sönderdelar fältet sig, för att det skall finnas något (annat) att veta något om. Delarna av fältet har information om varandra.

Överallt skapar fältet materia som avbildar dess större eller mindre delar. Galaxer och elementarpartiklar, samt däremellan månar, människor och amöbor. 

Orden ”nyfikenhet”, ”veta” och ”ha information om” kan skapa felaktiga associationer till mänskligt medvetande och tänkande. Vi är inte vana att använda de orden om informationsöverföring mellan fysiska fenomen, som likt den lärdaste bokhylla inte har något jagmedvetande.

Orden kan likt exemplet ”besjälad”, som kommentatorn nämner, vara så laddade med andra och i detta samman-hang felaktiga betydelser, att de har svårt att fungera. Han har svårt att använda ord som själ, ande eller Gud. Han kan inte värja sig mot betydelser som skapar ilska hos honom.

I hans fall gäller det särskilt ordet Gud. Han kan inte fri-göra sig från Jehovas Vittnens tankebild, och sätter ordet i halsen. Jag tror att utan Heimlichmanöver dör han av det.

De orena orden

Jfr n-ordet och z-ordet i debatterna om ras och etnocitet. För samtliga ord gäller att många människor har svårt acceptera att orden blivit ”orena”, ”spetälska” och lika oacceptabla som grisar i synagoga och moské för de däri troende. Den svårigheten gäller mig i fråga om ordet själ, som jag gärna använder, fast han måste säga psyke.

Undrar om vi båda är PK och säger mörkhyad afrikan och rom?

Vi lever i illusioner

Själen, självet, jaget kan vara en illusion. När jag en gång försökte tolka Tibetanska Dödsboken, tror jag att jag lärde mig, att illusionen är den enda verklighet som finns utöver nirvana. Vi skapar en verklighet av illusioner, och som jag förstår det, så är det viktigt att ta vara på illusio-nerna och hantera dem rätt.

När vi vet så lite, kan vi bara spekulera

Panpsykismen nämndes, idén om den psykiska/själsliga naturen i allt. Informationsfältet utvecklas integrerat med allt annat i universum. Till slut finns det i oss som vårt mänskliga medvetande. Det är något lika skilt från det ursprungliga fältet, som människokroppen från en kaotisk hop atomer.

Människokroppen består av atomer, de finns i allt vi ser. Då finns givetvis ”det själsliga” också i allt, men vårt psyke förhåller sig till atomens ”psyke” som våra kroppar till atomen. Hypotesen blir att vårt psyke består av någon sorts ”psykpartiklar”, vilka är eller kan liknas vid kvarkar, strängar och kvantfenomen.

Även dessa fält och vågrörelser beskrivs som partiklar, men vi är nere i de matematiska abstraktionernas värld. Vi får ändå ett osynligt psyke som vi faktiskt medvetet observerar.

Och astronomerna observerar gravitationseffekter av ett osynligt universum. Det har ju 20 gånger större massa än vad vi kan se. Vi måste hitta rätt på något fysiskt, som kan förklara det.

Om information är materiell måste universum expandera

Svart materia, svart energi! Vi vet inget om det. Då kan vi bara spekulera. Enda ursäkten för mig här. Sådant här spekulerande är ju egentligen lite svagsint, men det blir följden, då man debatterar om det som skulle kunna vara Gud och sådant.

Till ”the hard problem” får vi i alla fall något att hänvisa, som är lika spekulativt, svart energi. På så sätt passar problemen ihop. Vi kan då också säga: ”Vi måste veta mer innan vi kan besvara det här.”

Universum expanderar. Javisst! Och om information är något materiellt, partiklar som kan beskrivas som ett fält, så är universums ständigt tillväxande historia, informatio-nen om dess händelser, det som får bygget att svälla.

(Nu kom jag att tänka på tiden. Tiden skapar historia, då den rullar på. Information. Kan då tiden ha massa? Är den också ett fält med partiklar? Är det tiden, som är vårt informationsfält?)

Den mörka sidan av kraften

Allt, även allt dumt vi skriver och gör har evigt liv. Våra myter beskriver då helt korrekt hur våra synder hänger som tunga bojor på oss i evigheters evighet. Även om vi inte tror på Gud, Himlen och Andekraften, så är det svårt att inte tro på den mörka sidan. Läs tidningarna! Det verkar vara vi.

Riktat till ateisterna: Är det inte bättre att tro på den gammaltestamentliga Guden, som bara dräper dig? Då slipper du den eviga skammen! Tro på Gud! Om Han håller sitt löfte att döda dig, så behöver du bara känna dig som idiot i några år.

Vårt psyke är ett informationsfält som blivit komplicerat organiserat. Din fysiska kropp och hjärna är en avbildning i atomernas värld av det informationsfältet. Skohornet är en avbildning i atomernas värld av ett mycket mindre komplicerat informationsfält.

Skohornade och besvansade andar

Visst, tala om att skohornet är besjälat och om skohor-nets ande. Det är löjligt, även om vi nu skulle anta att det vetenskapsteoretiskt är korrekt.

Fast har du hund, kan du nog falla för frestelsen att kalla dess informationsfält något fint. Hundens själ eller ande. Och kärleken, som lyser med sin frånvaro i skohornet, kan besjäla er båda. Men kärleken kanske man skäms lite för. Den anses inte smart, så det är inte den, som får dig att kalla dig Skapelsens Krona.

Löser vi ”the hard problem” med en Addo-X?

Kommentatorn kommer med en termostatliknelse, som jag inte gillar. Där handlar det om information i materien, som kugghjulen i en gammal Addo. Det är en information begränsad av makrofysikens lagar, t.ex. ljusets hastighet.

Men vi talar ju om ett informationsfält som hör ihop med kvantfysiken och därmed EPR-paradoxen. I Addo-X hittar vi inte ”the hard problem”. I den finns enbart en materiell avbildning av information, precis som i boken.

Det här innebär att vi talar om två olika ting, när vi säger information. Du hamnar då i betydelseglidningar, när du tror att du är logisk. Jämför mitt gamla exempel: Varvs-arbetarens dotter satte sig vid dockan. Pappas arbets-plats eller hennes leksak?

Existerar information utan en mottagare av den?

Fast kan den ena informationen finnas i den andra? Vet vi över huvud taget vad vi talar om, då vi talar om informa-tion? Ställer vi frågan om vi kan tänka oss, att en Addo-X kan göras så stor, att det kan uppstå ett medvetande i den, så hamnar vi i ”the hard problem”.

Skall vi se medvetandet en komplex massa av det andra ”information” vi talar om? Ett komplext fält, som vi kallar psyke eller själ? Kan vi tala om information utan en mot-tagare? Finns sådant?

Här slutade jag tankegången i kommentarssvaret. Men nu skall jag fortsätta med den.

Filosofisk uppenbarelse

Kommentatorn reagerade för att jag skrev om kärleken. 1100-talsteologen Petrus Lombardus, biskop i Paris, skrev den bok, Sentenserna, som är den näst Bibeln mest cite-rade inom kristenheten.

Han var skolastiker och skrev mycket som för nutiden är helt osmältbart. Dock anses han avhandla sina ämnen med en osedvanlig brillians. Våra ateister ser honom nog som en lysande bedragare.

Fast så drabbades han av en filosofisk uppenbarelse, en idé som ingen teolog verkar vilja ta i. Den har länge varit på gränsen att förklaras vara ogudaktig. Han skrev att kärleken till nästan bokstavligen är Gud.

Vad är kärlek?

Då definierade han Gud, men hur definierar vi kärleken? Ett obegripligt ord blir inte begripligt av att definieras med ett annat obegripligt ord. Wikipedia klargör att det begrepp, som vi intresserar oss för, heter agape på grekiska och caritas på latin. Eros, libido m.m. är annat.

Agape eller caritas kallas oegennyttig kärlek uttryckt i handling. Men någon riktig definition ger inte Wikipedia, bara en systematisering. Däremot fanns en hänvisning till empati, som kallas ”sökande till kärlek”.

Nyckelorden är uppleva, förstå, inlevelse och medkänsla. Empati är psykisk förmåga att förstå och känna med andra. Psyket sysslar med information, är information och empati är särskilt djupt och avancerat informationsutbyte med andra.

Jag blir ett med föremålet för min kärlek och värderar det högre eller lika högt som mig själv. Utan empati ingen kärlek. Det är svårt att hålla isär begreppen.

Nu kan vi definiera sann kärlek: Det är reaktionen på den allra högsta formen av information och medvetande om andra. Är informationen av lägre form och medvetandet grumlat, är kärleken falsk. Sann information av lägre form kan röra föremålets pengar. Melania?

Gudamaktens krona (1 Kor 11:10, Bibel 1917)

Människan är skapelsens eller materiens krona. Kärleken är informationens eller de psykiska fenomenens krona.

Den skapade Guden, …

Problemet för teologerna är att Gud då blir skapad. En Gud eventuellt frambringad av evolutionen! Fast det är krångligare än så. Liksom kvantfenomen och elementar-partiklar, har även ”psykpartiklarna” och deras informa-tionsfält varit med från början.

… som dock har skapat sig själv …

Skillnaden är att det materiella hela tiden upplöses. Om materien återsamlas, är det oviktigt om det är samma materia. Det ständigt föränderliga informationsfältet är det som i så fall samlar och räddar utvecklingen vidare.

… med evolutionens hjälp

Det finns en sammanhängande utveckling lagrad i infor-mationsfälten, vare sig det gäller fysik, kemi, biologi eller art (evolution), individ och psyke.

När Kärleken framträder, kan den säga att den är det där informationsfältet. Då är den alltså A och O. Den var med från början och nu är den slutet. I NT står det även ”och som kommer”. Inget definitivt slut här inte!

Skall man tro på det?

OK! Det går att få ihop en spekulation, som gör orden i myt och skrifter bestickande, men skall man tro på det? För mig är det ett pussel och det är skoj. Om jag säger att det nog är så där, så blir somliga så arga. Då blir det ännu roligare.

Den här Guden går det ju också att tro på utan direkta känslor av obehag. Sådana får åtminstone jag av de där dörrknackarnas Gud.