Semester från bloggandet

Jag har lite annat att göra. Återkommer vid jultid, tror jag. 

Nykomlingar som vill veta hur blicken ser ut och låter får läsa mitt första inlägg från 2013.

Annonser

När Bibeln inte överensstämmer med kristen tro

Etiketter

, , , ,

Ytterligare en kommentar till ett inlägg, III

Första försöket att skriva under rubriken ”Meningen med livet” var 2014-09-12. Dessförinnan, 2014-04-06, hade jag skrivit, hur gubben Noa, med sönerna Sem, Ham och Jafet, besvarar frågan (1 Mos 9:27) i en berättelse fylld av bilder, vilka skall tolkas som en rebus.

Ja, versen kräver tolkning och skall då helst läsas i 1917 års version: ”Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.”

Kanaan var son till Ham och Ham hade förbrutit sig mot Noa. Varför Hams son Kanaan och inte Ham själv straffas förklaras, dels i inlägget från 2014-04-06 ”Noa och hans ark, tredje plankan” och dels i slutet av detta inlägg.

Kom ihåg Sems hyddor och Hams son Kanaan!

I Bibel 2000 (NT81) har texten trivialiserats. Synonymer till trivial: vardaglig, enkel, banal. Bibelkommissionens arbets- och uppdragsgivare (politikerna) ansåg sig veta att texterna var skrivna av primitiva människor. Den rätta tolkningen måste då vara trivial.

Så här blev det på lätt svenska: ”Må Gud låta Jafet växa och bo tillsammans med Sem. Kanaan skall vara deras slav.” Sems hyddor är försvunna i den nya texten! Hur blir det med rebusen, om den bilden är viktig?

Växa” möjliggör trivial bokstavstolkning: lille Jafet, all-tid nämnd sist och alltså yngst, skulle växa upp hos storebror Sem. Men enligt bibeltexten tycks bröderna ha varit födda samtidigt, trillingar. ”När Noa hade levt i 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.” (1 Mos 5:32).

Fast det finns mer att tänka på

Bloggaren Erika har tagit reda på, att Noa enligt judisk tradition bara hade en hustru. Hon hette Naama, vilket betyder ”den behagliga”. Enligt av Erika namngiven lärd jude kallades hon så därför att hennes gärningar var behagliga.

Detta står inte i bibeltexten! Det är hämtat från andra gamla och av judarna respekterade texter, eller deras utläggningar av traditionerna. 

Behagliga gärningar! Intressant! Berättelsen om Noa är plankad på Gilgamesheposet. Det är äldre än Mose-böckerna, och tolkas som en reinkarnationsberättelse. Reinkarnation finns framför allt i Indiens religioner, där begreppet karma är viktigt. Karma betyder gärning eller handling.

Hur skall bokstavstolkarna egentligen ha det?

Erika har alltså letat fram en del judisk tradition om Noa och hans söner. Hon tar bokstavstolkningen av berättel-sen för given och irriteras då av könsrollerna. Bokstavs-tolkning brukar inte bara vara ologisk, den är därtill ofta politisk, dum och elak. Se här:

Judarnas stamfader Abraham härstammar från Sem. Kanaanéerna, Kanaans ättlingar, bodde i landet då judarna kom. Varje bosättare håller med! Kanaan skall vara ”den uslaste slav” (1 Mos 9:25). Men logiken förs-vann i vår Bibel, då man tog bort Sems hyddor.

1917 års text innebar, att judar skall äga fastigheterna. Skall palestinierna ha tillbaka dem, kan vi inte se på dem som slavar. Bibelkommissionen får vara snäll och bestämma vilken politisk fot man skall stå på.

Ej Bokstavstolkning

Jag tror mer på min tolkning från 2014-04-06. Nu har jag länkat dit tre gånger. För att den slöe skall slippa klicka, formulerar jag min tolkning även här:

Berättelsen handlar om människan, om död och åter-födelse! Länken går till lärjungarnas fråga: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” (Joh 9:2). Det där gänget diskuterade reinkarnation och karma!

Kanske för att undvika denna okristliga debatt, nämner en not till (Joh 9:2, Bibel 2000) den kristliga frågan om foster kan synda eller delta i moderns synder. Det sägs judar ha trott. Det visar hur svåra problemen kan bli, när Bibeln inte överensstämmer med kristen tro.

Vi skiljer på onda och goda gärningar

Människan heter Noa! Man och hustru är ett i Bibeln, och Naama är Noas för Gud behagliga gärningar. Hon är Noa, eftersom vi egentligen är våra gärningar. De formar oss.

Men i Gamla Testamentets berättelse om Noa är det de ibland obehagliga gärningarna och deras konsekvenser som beskrivs. Då passar inte Naama. Hennes närvaro skulle bara skapa förvirring, så hon förvisades ur Bibeln och hamnade i dess sidomyter, där Erika hittade henne. 

Berättelsens elaking, de obehagliga gärningarna, är Noas son Ham. Det är ganska naturligt att likna våra handlingar vid våra barn, som vi har framfött. Ibland skäms vi för dem. Ett sådant bildspråk är begripligt.

Lite antisemism

Noa hade även sönerna Sem och Jafet. Vi framföder mer än våra gärningar. Våra tankar, ord, prat och lögner kan sammanfattas under begreppet vår Tanke. Det är en slem och tvetungad varelse, som jag ofta beskrivit. Han slingrar sig om Kunskapens Träd och kalla Lögnens Furste – Intellektet.

Det är Sem, en unge människan framföder redan i tidiga år! Han är en jävel på tankebyggnader av alla slag: filo-sofier, religioner och ideologier. Bibeln nedvärderar den ofta giftiga ormen genom att kalla Sems byggnadsverk för hyddor.

Vi är egentligen våra gärningar. Sant, men ibland är prat våra enda gärningar. Och vår Tanke styr våra gärningar. Så egentligen är vi också Vår Tanke.

Vad är vi mer då? Vem är Jafet?

Ja, vad är det kvar av Noa, om vi styckat upp honom i sönerna Handlingar och Tanke? Det är nog bara en hög jord kvar för svinen att böka i (1 Mos 2:7). Men är det den högen som framföder tankar och handlingar?

Nej! Versen säger att Gud blåste in liv i jorden. Liv är synonymt med det bibliska begreppet ande. Livskraft, förmågor och egenskaper. Där har vi Jafet, han som skall växa och bo i Sems hyddor.

Jafet är människans ande. Ju större han är, ju större intellekt och andra egenskaper kommer han att fram-föda ur den formade jordhög han blir inblåst i.

Anden och dess viktiga förpackning

Därmed är meningen med livet klar. I något som uppen-barligen från början var en reinkarnationslära, klargörs att målet är andens tillväxt. Anden är en planta som in-blåses (planteras) i formad jord (adamá). Den jorden kallas sedan människa (Adam).

För att den skall tillväxa krävs ett växthus kallat själ, summan av vår Tanke och alla dess byggnader. Det växthuset bygger Sem. Själen och högen med formad jord fylls med Jafets alla egenskaper.

Bra tankar och behagliga gärningar fungerar som sol, vatten, luft och gödning åt plantan Jafet, vår ande. Jafet växer! Det välbyggda växthuset/själen beskrivs även som ett skrin eller kista (förbundets ark) eller fartyg (Noas ark).

Två beskrivningar

Skrinet/kistan kan vara en liknelse för vår filosofi eller religion. I förbundsarken finns de moraliska regler (sten-tavlor), som skall leda till behagliga gärningar och för-hindra obehagliga.

Fartyget verkar mer som en beskrivning av hela vår själ, den som vi skall vårda. Vår andes alla egenskaper liknas vid djur. Flitig som myran och klok som ugglan. Reinkar-nationsberättelsen säger att vi kan få med oss djuren, om vi vårdat vår själ och byggt den bra, som Noa.

Eld, vatten eller eldvatten?

Hotet mot oss liknas antingen vid en syndaflod eller eld. Jämför det senare med Paulus ord:

På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt.

Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt.

Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.” (1 Kor 3:12-15).

Det hedniska himmelriket

De tidiga kristna heretiker, som trodde på reinkarna-tionen åberopade Paulus. Mina tidigare skriverier om hur hårt han redigerades av sina teologiska fiender bland senare kyrkofäder bekräftas i så fall.

Det monarkistiska och feodala himmelriket är hämtat från hedendomen runt Israel. Jesus ord om himmelriket är mycket egendomliga för den som tänker feodalt och monarkistiskt. Så gjorde de judar, som väntade på den militäre Messias, som skulle befria dem från romare och andra hedningar.

Babylon och Assyrien hade stort inflytande på judarna och formade deras religiösa språk och tro. Och vi ärvde hedendomen via judarna.

Kanaan då?

Den stackars Kanaan, som straffades för sin far Hams obehagliga gärningar, skulle jag ju förklara. Vilken son kan en gärning få? Svar: Konsekvensen. 

Noa förbannar sina gärningars konsekvenser (sin onda karma) och dessa konsekvenser är den nya materiella tillvaron. Den materiella tillvaron heter Kanaan, landet. En bror heter Misraim. Misr är arabiska för Egypten.

En annan son till Ham är Kush. Det brukar ibland avse det svarta Afrika. Hur som helst ett land och en materiell tillvaro.

En fjärde son är Put. Put som i Mesopotamien. Ham är far till våra jordiska tillvaror.

Den bibliska karman är mer omfattande än den karma vi brukar föreställa oss. Men det beror nog på, att vi inte tillräckligt noga studerat indisk teologi.

Vad är det egentligen för glädje att födas som ett frisk, intelligent, vackert barn till goda föräldrar i södra Kush? Det är Sydsudan, se kartan.

Och vad är det för glädje att födas i Sverige, om man är sjuk, ful, dum och har föräldrar som …? Karman och dess konsekvenser blir ganska komplicerad. Och tänk om man föds rik, frisk och psykopatisk. Garanterad att ställa till det riktigt för sig. Vad har man gjort för hemskt för ett sådant öde?

Så här kan man läsa Bibeln. Jag menar, att du skall tro att man kan göra det, och därmed få en mer logisk och förnuftig berättelse. Då måste du ju acceptera tanken på att forntida människor kunde vara filosofiska. Fast oftast var de nog lika dumma som vi.

En fråga som kvarstår. Det är en annorlunda tolkning. Måste man tro på den? Räcker det inte att tycka den är bättre?

Den fulländade varelsens död

Etiketter

, , ,

Jag såg Vetenskapens Värld på TV: ”Varnhem och de kristna vikingarna”, med Lundaprofessorn Dick Harrison. Avsnittet handlade om arkeologi och Sveriges historia. Jag spinner här vidare på Harrisons tydligen inte helt oemotsagda tankar.

Varför?

Varnhems klosterkyrka grundades 1150. Varnhem blev genast den finaste plats man kunde bli begravd på i Sverige. Erikska ättens tre kungar, en kung av Sten-kilska ätten samt Birger Jarl begravdes här.

Varför? Inga storhögar, ja nästan inga gravhögar från yngre vikingatiden (900-1000-tal) finns i Västergöt-land. Allt sådant finns i Svealand, främst i Mälardalen. Där grundar Erik Segersäll Sigtuna i slutet av 900-talet. Sedan flyttar hans son Olof Skötkonung makten till Västergötland.

Varför? En byggd utan stora gravhögar, som visar att det var ett rikt landskap av betydelse. Hur kunde det plötsligt bli det? Lite tidigare i historien reses det dock gravhögar i ansenlig mängd även i Västergötland.

Vad hände? Varför slutade hedningarna resa högar? Alldeles nyss har arkeologerna funnit svaren.

Därför!

Den gamla historiska sanningen, att Sverige kristna-des först runt år 1000 var fel! Västgötarna blev kristna i början av 900-talet, och slutade då resa gravhögar. Kristna begravdes i jorden utan högar.

Västgötarna var knutna till den europeiska kulturkretsen tidigare än svearna. Ansgar hade visserligen kommit till Birka 829, men misslyckades som missionär. Hundra år senare besökte biskopen av Hamburg Birka, utan att finna några spår av församlingen.

Dick Harrison menar att Olof Skötkonung döpte sig och flyttade till ett sedan hundra år kristet landskap, därför att han bland kristna mötte en större acceptans för den kungamakt, som han gjorde anspråk på.

Kristendomen som halshuggandes ideologi

Västgötarna och kanske Olof själv hade på plundringståg i England mött ett rikt och välorganiserat samhälle hop-hållet av läran om konungen av Guds nåde. Han som har rätt att halshugga t.o.m. sina hustrur. Fast det mest kända exemplet är många hundra år senare.

Regnbågsguden Loke (super-HBTQ)

Det var något annat än hedendomens kaotiska bygde-samhällen. Svearna valde och vräkte kungar. Småkung-arna mördade varandra och bar sig åt som sina gudar: De söp, slogs, horade och okvädade varandra. Tidelag förekom bland ”de heliga” makterna: Guden Loke för-vandlade sig en gång till ett sto, förförde en hingst och fölade (se Sleipner).

Kristendomens himmelske konung var en helt annan förebild, ensam och majestätisk. Himmelens Herre var den fulländade varelsen. Han var en värdig förebild för en konung med ambitioner, och för den som sökte förklaringar mycket mer sannolik.

Oavsett vad ateister anser om kristen tro, på ljugar-bänken hade den inte en chans mot vår hedendom. Även om hedendomen var svårutrotad bland vanligt folk, föll i varje fall eliten snabbt för kristendomen och dess gudsbild.

Västgötarna var med och plundrade England

Plundrarna fick även med sig spår av bildning. I värsta fall råkade de få med sig en munk som träl. Minsta bildning fick redan före år 900 tvivlet på hedendomen att spira. Men först runt år 1750 nådde bildningsnivån i Europa sådan höjd, att tvivel på kristendomen möjlig-gjordes. Då fann ateisterna att även den var svårutrotad bland vanligt folk, och därtill försvarades den av en egen högutbildad elit.

Den politiska gudsbilden

Religionshistorikern professor Elaine Pagels, Princeton University, pekade på gudsbilders politiska betydelse i sin bok ”De Gnostiska Evangelierna”. Den kristendom som segrande bredde ut sig i Europa. Den segrade därför att den var en utmärkt politisk ideologi, en för sin tid (i Sverige) nyttigt och nödvändigt vapen för en stor kungamakt mot småkungars kaos och anarki.

Det innebar ofta halshuggningar av småkungar. Det var alltid en präst närvarande vid lagliga kristna sådana.

Stackars okristnade finska folk

Vi hade aldrig nått 1750 års bildningsnivå utan kristen-domen. Och ryssarna hade kanske kommit och tagit oss, som de tog folken vepser, chudes, permianer, merya, mari, muromians, meshchera och mordvins m.fl.

Det var finsk-ugriska folk, som inte hann kristnas och organisera motståndskraftiga samhällen under kungliga flåbusar, innan slaverna kristnades och fick sina flåbusar, tsarer av Guds nåde.

Nu är de ryssar allihop, även den som veps misstänkte Vladimir Putin (läs här under rubriken Finno-Ugric iden-tity). Vepsiska talas bara av 12.000 människor. Det ödet hade även drabbat våra finnar, om inte vi kommit och kristnat dem. Hade svearna kristnats snabbare, hade vi kommit igång tidigare med vår östliga expansion.

Länken misstänker Lenin för att ha varit mordvin. Det folket omnämns av 500-talshistorikern Jordanes. Det var mer betydande på den tiden.

Kontrafaktiskt

Vilka möjligheter till kontrafaktisk historieskrivning! Det gäller att vara först som erövrare! Se på kartan nedan! Vi svenska blötdjur, som inte försvenskade finnarna och inte rensade etniskt, hade blivit en minoritet i vårt eget land, om vi erövrat det som senare blev Moskva och gjort det till Finlands huvudstad.

Fast de var annorlunda finska folk. Begreppet ”Finska folk” är att jämföra med ”germanska folk” eller  kanske ”indoeuropeiska folk”.

Så här såg kartan ut ca år 900. De blivande ryssarna är på väg västerifrån(!), slaviska stammar. De är indoeuro-peiska folk (arier), mer besläktade med germanerna än med de romanska folken.

Kanske kan de ses som en utbrytning ur den germanska folkstammen. De bär sig i alla fall åt som preussare. Preussare är ett ord av slaviskt ursprung betecknande dem som överföll den lilla grannen Danmark år 1864. Och i Moskva firas  numera Hitlers födelsedag.

Bilder från Wikimedia

Läran

Men det är inte det som jag vill diskutera. Det är i stället den kristna läran. Den politiska gudsbilden och kunga-makten (Führermakten) av Guds nåde erövrade Europa. Är det den lära Jesus förkunnade? Vilket är egentligen förhållandet mellan den och den ideologi, som erövrade Europa och världen?

”Djävulen förde honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen och sade till honom: ‘Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill. Om du tillber mig skall allt detta bli ditt.’ Jesus svarade: Det står skrivet: ‘Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.” (Luk 4:5-8).

Djävulen ställde Guds jordiska uppenbarelse inför ett val. Sen ställde Djävulens jordiska uppenbarelser ofta kyrkan inför samma val. Den blev på grund av sitt val statsreligion i världens mest härskande länder, och fick världens härligaste tempel.

En uppenbarelse

Gud är annorlunda

Nu sägs det att Europa och särskilt Sverige håller på att avkristnas. Gudsbilden ”Himmelens Konung” överges, liksom läran om den kungliga ställföreträdare. Många söker en annorlunda Gud. Men det går segt. I stället är det företrädare för en annan religion, som ställt upp på Djävulens erbjudande.

Denne ställer samma villkor som förut: ”Halshugg din nästa!” Fast de här religionerna är inte ensamma. Nord-korea har sin socialism. Fast det vill inte Jonas Sjöstedt och Stefan Löfven kalla det. Ett bråk om vad den sanna läran är.

I Nordkorea har vi i alla fall den fulländade varelsen, som Himmelens Konung är en avbild av. Eller var det tvärt om? Att gudsbilden är politisk är i alla fall uppen-bart.

En mindre uppenbarelse

Är det någon som vet vilken lära det var Jesus förkun-nade? Det enda säkra är väl att den aldrig förkunnats de senaste 1950 åren. Eller finns det något nytt som växer fram just nu?

Är det möjligt? Kan teologin förnyas? Eller vägrar de  i tro indoktrinerade att acceptera Den Fulländade Varelsens död? Kan de tänka sig en annan gudsbild? Ateisterna kan det inte. Här finns lite att grubbla på.

Meningen med livet II

Etiketter

, , , , , , ,

Det behövs kanske ytterligare en sammanfattning av det långa inlägget. ”Meningen med livet” kan ersättas med uttrycket ”meningen med tillvaron”.

Fortfarande är ”meningen med medvetandet” den rätta tolkningen. Begreppet ”mening” existerar inte utanför medvetandet. Begreppet har skapats av med-vetandet och ingår i det. Ingen fysisk mätning eller kemisk analys kan påvisa existensen av en bråkdels mikrogram mening i naturen utanför medvetandet.

Vad är då tillvaron? Enligt kosmologen professor Max Tegmark är universum en matematisk abstraktion. Så-dana har jag talat om förut. De skapas i medvetandet, likt den icke-matematiska abstraktionen mening.

Men tillvaron är medvetandets interaktion med sin matematiska abstraktion.

Det komplementära är det elementära!

Den moderna fysiken har begreppet ”komplementär”. Ljuset var det första fenomen, som beskrevs komple-mentärt (med motsägelser): Ljuset är både vågrörelser och partiklar, samtidigt. Om det ena ses som sant/verk-ligt är det andra falskt/en illusion.

Logiken säger: Är något det ena, kan det inte vara det andra. Är det ena sant, så är det andra lögn. Det skall vi vända till att båda är sanna, om världen skall förklaras komplementärt. Så har fysiken gjort, och då får filosofin göra det också.

Det är visserligen emot logiken, precis som Einstein fann kvantfysiken vara. Logik tycks alltså inte längre vara ett absolut krav i en världsförklaring. Det är ett ”litet” pro-blem, som fysikerna dock kringgår genom kravet att den ologiska kvantfysiken måste bekräftas av observationer. Det har man klarat hitintills.

Två helt sanna men motstridiga beskrivningar, förklarar tillvaron korrekt. Observera att Youngs bevis (från 1814) och Einsteins (från 1905), för att ljuset är det ena resp det andra, inte vederlägger varandra.

Numera är alla elementarpartiklar också vågor. Möjligen kan det vara tomrummet (intet) och tiden som går i vågor. Alltihop är illusoriska abstraktioner i det medvet-ande, som samtidigt antas skapas som en illusion i hjärnan.

Meningen är att välja rätt!

Så var så god och välj! Antingen är medvetandet eller universum en illusion. Eller också kan allt vara verkligt och illusoriskt samtidigt. Det är inget annat än medvet-andet som kan välja och bestämma. Fast du kanske inte har någon kontroll över dig själv?

Vad hjälper det en människa om hon väljer hela univer-sum men förlorar sitt medvetande (lätt omtolkning av Mark 8:36, Matt 16:26, Bibel 1917 eller Svenska Folk-bibeln 2014, men inte Bibel 2000/NT81, som här gjorts helt trivial).

vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?” Det här handlar uppen-barligen om vad som är viktigt i tillvaron, och i NT fram-förs en åsikt hur du skall väja: Medvetandet, din själ.

Skall det här tolkas som ett påstående, att vi själva har makten att bestämma (välja) om vi existerar eller inte. Om vi skall leva vidare eller dö? Meningen med livet är att välja rätt, och att inte …

… bedra sig själv

Om medvetandet är ett bedräglig illusion, vem är det då som blir bedragen? Bedrar bedrägeriet sig själv? René Descartes tes: ”Cogito, ergo sum!” undviker en sådan orimlighet. ”Jag är medveten, alltså finns jag!”

Kritiken bygger på tolkningen: ”Jag tänker, alltså finns jag!”, men att tänka är inte detsamma som att vara medveten. Meditation innebär att inte tänka och bara vara medveten. Det är svårt! Medvetandet är ständigt svårt frestat att tänka. Det har en hunger efter det.

Elektroner sägs kunna vara medvetna om varandras spinn. De är i så fall de perfekta meditatörerna. Inte en tanke, bara medvetenhet.

De hungriga gudarna

I någon myt sägs att gudarna söker sig till materien just för tankens skull. De äter av materien, tar till sig världen, för att få upplevelser och omskapa sig. Tillväxa! Det var gudarnas mening med tillvaron.

Ormen är samtidigt Kunskapens Träd och vårt slingriga intellekt växer genom att äta sina egna frukter, som kommer ut bakvägen. Herren Gud fann det osmakligt och gav oss en mer poetisk liknelse, sedan han sparkat ut det osmakliga djuret ur sin lustgård.

Är det den gudsbilden, som i GT springer omkring utan-för Sodom och Gomorra och talar med Abraham? Är vi alla sådana?

Den filosofin är så pass svår, att den förklarar allt strunt knutet till Bibeln. Majoriteten av alla som använt pennor vid dess tillkomst, har varit för dumma att begripa något av det svåra somliga skrivit dit. Alla dumma tolkningar, tillägg, ändringar och utläggningar har inte kunnat bli något annat än strunt.

En möjlig förklaring kan vara, att våra hjärnor inte var så förgiftade av civilisationens miljögifter under tidig stenålder. De tidiga högkulturernas miljöer var vidriga.

Meningen med livet I

Etiketter

, , , , , ,

Meningen med vad då?

Det föregående inlägget blev långt. Det kan behöva sammanfattas. Det gör rubriken överst. Dess innebörd är ”Meningen med medvetandet”.

Om innebörden vore ”Meningen med den fungerande kroppen” finns inget filosofiskt problem. Du skulle lika gärna kunna vara en daggmask, och meningen med livet är att äta och skita. Förnekar du att det finns någon annan mening, så stoppar du här. Det finns inget att diskutera som intresserar dig. Läs något annat!

Frågan ”Hur?”

Vill du ändå fortsätta, ställer jag frågan: ”Varför är vi medvetna?” På TV går ett program om hjärnan (till-gängligt på TVPlay till 2017-08-31). Där talar hjärnfors-karen David Eagelman om hjärnans funktion och hur medvetandet antas uppkomma.

Jag skall inte konkurera med honom. Om den forsk-ningen vet han mer än jag. Men frågan ”hur” innebär en betydelseglidning. Vi har lämnat frågan om meningen. Ok! Jag spinner lite på detta ”Hur?”.

Vet och vet – hur medvetandet uppkommer kan han bara presentera spekulationer om. Det erkänner han också. Eagelman tog i seriens sjätte och sista avsnitt upp konsekvenserna av de spekulationern. För mig är konsekvenserna underlag för en bedömning: Är detta rimligt, möjligt och trovärdigt?

Vilda vetenskapens fantasier?

Eagelman låter en annan forskare tala: Medvetandet antas kunna uppstå i en avancerad dator. Vårt medvet-ande kan överföras dit, och vi blir odödliga och kan flyga till stjärnorna. Eagelman sa så! Jag får i fram-tiden säga till dig: ”Grattis Plåt-Niklas! En milliard år idag! Och vi är ju bara barn än!”

Men enligt Eagelman kan vi även skapa en simulering inne i vår datorhjärna av en omgivande värld, där vi lever i lyx och nöjen.

Jag tänker på filmen Matrix. Rimligt, möjligt, trovärdigt? Önskvärt? Och är det någon mening med det? Det ger inte svar på den frågan.

Descartes

Filosofen René Descartes tog upp problemet om vi kan veta huruvida vår värld är verklig eller bara en dröm. Eagelman konstaterar likt Descartes, att det kan vi omöjligen veta. Datorhypotesen leder till att världen kan vara en simulering.

En logisk vurpa

Där snubblar dock David Eagelman. Om världen är en simulering, kan inte hjärnan höra till den simuleringen. Utgångspunkt för Eagelman var ju, att medvetandet uppstår i hjärnan. Om, men bara om så är fallet, är hjärnan verklig.

Om världen är en simulering, om den inte finns, då finns heller ingen kropp med hjärna, i vilken medvetandet kan uppstå. Då får Eagelman överge sin tro på hjärnan och i stället tro på själar med hallucinationer.

Leve evolutionen!

Men jag tänker – alltså finns jag, sade Descartes. Med-vetandet finns! Kvarvarande problem är om Eagelmans spekulationer och filmen Matrix är mer trovärdiga än religionernas läror. Ni vet det där om medvetandet som en ande eller själ fängslad i materiens bojor. I sådan tro är målet ”andlig tillväxt och förädling”.

Religionens budskap är i princip att ditt medvetande är en spermie från Himlen (himmelshavet, det allomfatt-ande medvetandet), som gjort Moder Jord gravid. Hon har framfött en liten mask, en larv, som förpuppar sig i en kista och sedan flyger iväg som en fjäril. Himlarym-derna och evigt liv med evolution är utlovade.

Skillnaden mellan vetenskap och religion tycks obefint-lig, förutom det där med mål och mening. Religionens evolution ger en mening. Vetenskapens evolution gjorde bara dinosaurierna större och större. Mening?

Du lilla mask (Jes 41:14), du skall så småningom bli en elefant. Och sedan?

Guden Ganesha. Kan det möjligen vara detta som menas med att bli ett med Gud? Och vad blir vi sedan?

Illusionernas verklighet

Etiketter

, , ,

eller Kannibal med Hybris

Fraktal filosofi

Nu skall jag måla några bilder i ord. Det är början på en fraktal i ord. Fraktalen är en bild skapad ur en mate-matisk formel, och den formeln kan vara enkel. Sedan kan fraktalen växa till något komplicerat och oändligt stort.

Men jag använder inte matematik, utan filosofi. Jag tar en enkel idé och börjar måla. Min bild i ord kan vara en inledning till vad jag redan skrivit. Vill någon komma med invändningar, får jag väl ta upp sådant igen.

En repetition med några bilder innan jag börjar:

(Har du läst mig noggrant tidigare, kan du hoppa över detta stycke!)

Uraeus … used as a symbol of sovereignty, royalty, deity and divine authority in ancient Egypt (Wikipedia).

Medvetandet tillväxer genom att äta sig själv, d.v.s. det den är medveten om. Den kallas Blicken, eftersom vi har den i pannan, och den har alltid beskrivits som en slingrig och giftig orm, särskilt när vi talar om den halva av den, som vi kallar intellektet.

Vårt snokande andliga organ sträcker sig alltid efter information, och bor ofta i Kunskapens Träd. Egyptierna såg den som en gudamakt vi har del av, och avbildade den som en egyptisk kobra, ofta i pannan – ”en makt på huvudet”, som Paulus fick säga i 1917 års Bibel, men inte i NT81. Vikingarna ristade ormbilderna fulla med runskriftens ord. Nedan Gripsholmsstenen. Ordets (ande)makt slingrar sig över den.

I Egypten hette den där giftsnoken Wadjet. Hon var en personifiering av solguden Ras öga. Ra, medvetandets ljus. Det är svårt att hålla isär Egyptens olika gudar. Ras öga var en separat gudinna, men det ögat var även pojkguden Horus öga. Påminner om kristendomens Fadern, Sonen och Den Heliga Ande, som är en och samma Gud. Treenighetens idé kanske kommer från aposteln Paulus lärda studier av egyptisk filosofi. Dem bedrev han möjligen i Efesos, som dock hade sin riktiga storhetstid som lärosäte ett drygt halvsekel efter Paulus, då ett gigantiskt bibliotek byggdes.

Två kvinnor, båda med en makt på sitt huvud (1 Kor 11:10, 1917 års Bibel). Bibel 2000 tror att Paulus med ”makt” menar en tygbit, en skammens slöja du skall bära, om du är kvinna. I Bibel 2000 kallas den ”tecken”. Här bär Cleopatra och Nefertite sådana. Paulus brev blev hårt redigerad av kvinnohatande, obildade och psychikós (psykopatiska) kyrkofäder. Hade de fattat innebörden av att en kvinna skall ha ”en makt på sitt huvud”, då hon talar i församlingen, hade de strukit meningen.Ännu en höjdare (Echnaton) med helig andemakt på huvudet. Är han också skamsen? Egypten var för Paulus närmaste stora kulturnation. För kyrkofäderna var det den stora hedendomen. De förbjöd därför all kunskap om hieroglyfer efter år 400. Men 1822 löste Jean François Champollion deras gåta.

Det som ännu inte är löst, är om dessa kronor, huvudbonader med utsmyckningar verkligen existerat, eller om de bara är bildframställningar av faraoners och gudars helighet. Vanligaste och kanske sannolikaste teorin är att de fanns och användes, men ärvdes från farao till farao och därför aldrig hamnade i någon gravkammare, där de bevarades åt eftervärlden.

Den enkla idén

Då börjar jag. Det enda vi vet existerar är medvetandet. Om något har någon annan existens än i medvetandet, vet vi inte. Inte heller vet vi om något okänt finns utan-för medvetandet.

Jag vill inte omedelbart grubbla på om idén är rätt eller fel, utan bara över dess konsekvenser. De senare kan vara av intresse, om jag lite senare vill fundera på om idén är rätt eller fel.

Idén är mest känd som buddistisk men den finns också på annat håll. Idén beskriver ofta materien och allt annat som medvetandets illusioner. Trots att världen är illusoriskt, kan den tillskrivas stort värde för medvetan-dets utveckling.

Illusioner, vad är det

Alltså: Illusioner är viktiga, för de är vår verklighet, vår värld. Illusionen (vår värld) beskriver korrekt medvetan-det, det enda som är verkligt!

Världen är till för medvetandet, som behöver världen och därför har skapat den åt sig. Medvetandet är alltså den i sig skapande guden, och det Gud skapat i sig är verkligt.

Om medvetandet ändras, ändras även beskrivningen (vår värld). Beskrivningen (vår värld) är således inte beständig i betydelsen oföränderlig. Det är en annan orsak till att den kallas illusion. Den första orsaken var ju, att världen bara finns i medvetandet. Annars brukar vi inte benämna något som är korrekt med ordet illusion.

Och korrekt är den, beskrivningen av oss medvetanden. Spegelbilden av oss. Vår värld är ond därför att vi är onda.

Psykologer, som skriver om buddistisk filosofi, menar att vi västerlänningar har svårt förstå tanken, att tillvaron kan vara både illusorisk och verklig på samma gång.

Men är det inte den idén, som döljs i denna fria tolkning av Genesis? Och dessutom, sådan dual förmåga upp-visar materien även när den samtidigt är både partiklar och vågrörelser. Likt illusion och verklighet betraktas även partiklar och vågrörelser som motsatser.

Partikeln, som rör sig, ses som något verkligt som rör sig. Vågen, som rör sig åt höger eller vänster, ses som en illusion av att något rör sig åt höger eller vänster. Materien rör sig ju bara upp och ner, när vi gör vågor på ett fastspänt snöre.

Fotonen, som rör sig med hastigheten c, är alltså verklig. Ljusvågen är bara en illusion, eller …? Det finns ju inte ens ett snöre (etern). Så klaga inte på Buddas lära, vår fysiklära är lika illa!

Wikiskola. Snöret skapar ”illusionen” att något rör sig från den ene till den andre. Vi ser ju att vågen går från den ene till den andre.

Alltså, om medvetandet ändras av allt det äter, ändras även maten, som är bilderna i medvetandet = världen. Ormen Ouroboros, som äter sig själv, finns det många bilder av och mycket skrivet om.

Storhetsvansinne?

Om vår blick (= medvetande) genom att sluka världen slukar sig själv, så följer logiskt att världen är med-vetande. Materien kan beskrivas som en yttring av sådant. Om du då är panteist, kan du skämtsamt kallas en kannibal med hybris. Universum är Gud och du tuggar i dig av Herrens lekamen och är ett med Honom.

Tror du på någon som kommer med en sådan lära? En enklare fråga: Förstår du nu, sedan du läst det här, hur orden om Kristi lekamen och att vara ett med Gud kan tolkas logiskt? Gör du det inte får du läsa om. Kanske utforska mer av det jag skrivit och vänja dig.

Panteism finns inom naturreligioner och schamanism samt bl.a. inom hinduismen, buddhismen och sufismen (en riktning inom Islam). Det ger intrycket av att vi i panteismen har en ursprunglig föreställning.

Men det vi här möter är ju en ganska avancerat filo-sofisk lära. Einstein uttalade respekt för Spinozas tankar i den riktningen. Men en sådan lära skulle knappast överleva i kejsar Konstantins rike.

Östrom blev tidigt beryktat för sin blodiga brutalitet och kärlek till en kristen tro på mirakler, magiska reliker, tecken, jungfrufödsel, healing, syner, hokus pokus och annat ur vilket exorcism och vampyrtro växte fram.

Greve Drakulas slott i Transsylvanien ligger inte så långt från Konstantinopel. Karta över Öst- och Västrom på Theodosius tid. 

Kejsar Theodosius I (regerade 379-395), lät ärkebiskop Theofilus förstöra biblioteket i Alexandria (år 389). Lär-dom var hedendom liksom de olympiska spelen (som förbjöds 393)! Somligt av det jag skrivit om tidigare understryker, att nutida kristen teologi i mycket bygger på beslut från detta sekel om hokus pokus i läran.

Ouroboros formas ibland som en evighetssymbol och den var enligt Platon den första levande varelsen.

Har ni sett vilket kön ormen har i Notre-Dame de Paris? Alla demoners moder hette Lilith. Hon var Adams (betyder jord och människa) första hustru. Intellektet blev mor till bl.a. nazismen efter att ha druckit för mycket av sådant som görs på jäst frukt.
Nedan det minoiska Kretas mytologiska beskrivning av idén i ovanstående bild. Adam är utbytt mot en barbröstad Moder Jord. Den grubblande själen (intellektet Lilith), som odlar kunskapens frukter, är ormen i Moder Jords ena hand. Anden (det värderande eller värdegivande medvetandet Eva), som är moder till det levande (1 Mos 3:20), är den andra ormen (liv = värde. Den som dömer har värderat och gett värde). Ordet seraf betyder lysande orm. Adam har två hustrur, Moder Jord har två serafimerriddare.

När Fan blir gammal, blir han religiös

Det illusoriska, i betydelsen bedrägligt och falskt är tron på att ditt psyke är oföränderligt. Det är din tro, att du är den du är ”för evigt”, som är ditt självbedrägeri. Hur mycket har du förändrats sen du föddes, du frukt-odlande furste i Kunskapens Träd?

Har ditt medvetande krympt eller vuxit? Är du en bättre eller sämre människa? Har du blivit ett helgon eller ett svin? Geni eller idiot? Passar världen dig fortfarande, eller behöver du en ny illusion? Du måste kanske bli religiös och tro på en fortsättning, när du är gammal nog. De här problemen har vi grubblat på länge.

Men om medvetandet förändras som en konsekvens av det som händer i världen (materien), så kan man ju hävda, att medvetandet (dess utseende) är en illusion skapad av materien. Det är något skumt med begreppet illusion. 

Vi har hamnat i den fornegyptiska filosofins tvåhet. Till-varon är i grunden tvådelad, men delarna omslingrar varandra. De är spegelbilder av varandra. Om spegel-bilder är illusioner av det verkliga, så är båda delarna illusion och verklighet samtidigt.

De ger en annan innebörd åt de otaliga symbolerna med två ormar: Vi behöver två illusioner för att skapa en verklighet. Verkligheten är då den utveckling som sker i samspelet mellan illusionerna. Det är utvecklingen av vårt medvetande.

Det här påminner om påståendet, att det är resan som är målet. Vägen (om vi med den menar den beständiga världen, verkligheten) existerar inte, i det avseendet att det inte finns något mål eller slut. Förmodligen finns heller ingen början. Vägen kan då inte definieras.

Vi kan kanske säga, att illusionerna dansar med varandra. Verkligheten är den process vi kallar nuet, då illusionerna avspeglar varandra. Men ett exakt ”nu” existerar inte! Det är vetenskapligt bevisat. Det kallas kvantmekanik och den vetenskapen är absurd.

Halva sanningar = Värsta lögnerna?

Den bedrägliga illusionen uppstår, då vi fixerar blicken på en tillfällighet. Sådana är inte mätbara! Verklig existens förutsätter både medvetande och materia. Vi har därför två motsatta beskrivningar av verkligheten, som båda är korrekta.

Ljuset är samtidigt både partiklar och vågrörelser. Både materien och medvetandet är yttersta grund för till-varon, och de är det samtidigt. Den enkla idén ovan, som jag började måla min fraktal med, är i egenskap av halva sanningen helt korrekt.

Ateistens gudstro

Den andra halvan av sanningen

Ateisten tror på materien, att den existerar och att den skapat allt, även medvetandet. Det är en tro, som aldrig bevisats. (Vilken tro har bevisats?) Tron på materien kan därför ses som tro på en opersonlig Gud, en gudomlig kraft. E=mc2 är en del av den tron, som även tillskriver ”guden” kemiska och elektriska krafter.

Detta är ett bestridande av Christer Sturmarks tes, att ateism inte är en tro. Han menar att ”icke tro” inte kan vara detsamma som ”tro”. Det förefaller logiskt men blir fel, om vi låter gudsbegreppets möjliga innebörder vara materien och medvetandet.

Sturmark har dock rätt, så länga han talar om tro på det Flygande Spagettimonstret och därmed jämförliga guds-bilder. Alltså har han rätt i de flesta fall. 

Ateistens syn på medvetandet, att en bit materia inom sig skapar ett individuellt medvetande, innebär tro på att flera permanent separata, men kortlivade medvetanden existerar. Dessa psyken kan han sedan anta vara mer eller mindre oberoende.

Det kollektiva omedvetna uppfattas av den filosofiske ateisten som medfödda, strukturellt i princip identiska och omedvetna psyken hos oss människor. Våra psyken blir olika och medvetna, när strukturen kläds över med de symboler vi skapar (ord, begrepp och andra psykets manifestationer). De kan i den synen stödja sig på CG Jung.

En annan gudstro

Jungs omfattande texter möjliggör andra tolkningar. Fler än han har utalat sig om dessa saker. Våra psyken är i andra bilder öar, som sticker upp ur ett oändligt hav. Vi ser (är medvetna om) endast det som sticker upp ur havet.

Våra uppstickande (= medvetna) psyken är små bitar av havsbottnen och hela planeten (= Det undermedvetna). Fast bilden är felaktig på flera sätt. Inga bilder av sådana här ”saker” är riktigt bra, och de riskerar alltid att utvecklas till flum.

Men med bilden av Jorden och dess öar har vi ett enda stort och odödligt medvetande. Tron på ett sådant medvetande kan ses som tro på en opersonlig Gud: Ett ”Det” (medvetandet) eller en ”Den” (guden), men inte Han, Hon eller Hen.

Men medvetandet är inte havsbottnen, ty detta hav saknar botten. En ny bild: En enormt stor Gud simmar i havet, och om irriterande kvisslor i baken sticker upp som öar över havsytan, så är det som sagt de öarna vi kallar människor.

Passivt och aktivt medvetande

När vi kommer över ytan börjar våra ur havet frigjorda psyken skapa ord för att beskriva det de observerar. Då blir de omedvetna psykena medvetna och individuella personer. Ordet skapar våra medvetna psyken. Ordet är på så sätt Gud (fri tolkning av Joh 1:1).

Ordet är en aktiv handling i medvetandet. Ordet är det normala aktiva handlandet hos medvetandet. Försök att göra något annat aktivt med ditt medvetande! Lyft glaset med tankekraft! Okulta fakirkonster.

Somliga tror på sådant. Fast seendet, medvetandets passiva mottagande av information beskrivs ju som aktivt, när vi talar om blicken och dess betraktande.

Du lägger en mordisk blick på någon. Då petar kanske din blick ditt offer i ryggen. Ordet är Gud och har makt att i vårt tal göra fakirkonsterna verkliga. Fast det här är nog en vanlig illusion, en som är byggd på forn-antikens naturlära. En lära med blicken i stället för fotoner, ljusvågor och optik.

Bilden ovan av Jorden och dess öar är ett sätt att be-skriva medvetandet. Det sättet har flera brister. Bilden av jordklotet förminskar medvetandet till planetär stor-lek. Första Moseboks passiva himmelshav, som omfattar hela universum passar bättre som beskrivning av ett gudomligt medvetande.

Nun, det jag kallar Dropparnas Hav

Återigen: jorden (adamá) dyker upp som öar och blir människor (Adam), d.v.s. medvetna psyken. Återigen problem: Öar i ett bottenlöst hav? Javisst, vi löste det med den simmande guden.

Fast vi människor som svävande droppar inne i en luftbubbla i Havet av medvetande är nog en bättre bild. I den beskrivs universum som summan av alla spegel-bilder i bubblans yta. Glöm heller inte att vi också är speglande ytor, om än bara små droppar.

Droppar lär vara Koranens beskrivning: Gud har skapat oss av en droppe av sig själv. Jag lägger till att Han har flyttat på sig, för att vi skall ha ett av Honom ostört utrymme att vara i, luftbubblan.

Alla vi stora och små jävlar har fått ett eget revir, där vi kan vara jävliga mot oss själva och varandra. Och för att inte störa ”Gud Medvetandet” har vi här fängslats i ”Gud Materiens” bojor. De bojorna är bilden av oss själva, den som vi ser i den blanka havsytan, insidan av bubblan – världen.

Himmelshavets Gud (havet självt) hette Nun i Egypten. Namnet Nun nämns mer än trettio gånger i GT, främst i Moseböckerna och boken Josua. Alltså ett viktigt namn.

Det påpekas att Josua var Nuns son. Namnet Josua har betydelsen ”Gud frälser” och brukar översättas till det grekiska namnet Jesus. NT är skrivet på grekiska. Judar bar inte grekiska namn. Det finns alltså mycket att måla vidare på, om man vill fortsätta med min fraktala bild över medvetandets filosofi.

Den indiska reinkarnationstron

Då kan man fortsätta måla upp dropparnas hav. Idén anses (jag tjatar) vara indisk, men överensstämmer med den egyptiska i Genesis. Vi är alltså droppar som skiljs från havet, från Nun. Vi droppar lever våra liv i stormarna över havet.

Den indiska idén innebär att vi skiljs och återförenas med Havet många gånger. Min variation av idén är, som jag nu upprepat sagt, att vi inte lever över Havet utan i en luftbubbla i det. En liten detalj i det allegoriska bild-skapandet.

I Första Mosebok färdas människorna från plats till plats och blir hundratals år gamla. Adams släkttavla rymmer ett flertal personer som levde mer än 900 år, själv blev han 930 (1 Mos 5). Den som vill får tolka platserna som liknelser för inkarnationer.

Vi har ju nu två halva sanningar (= två svåra lögner): Den ena säger att vi i princip är odödliga. Den andra säger att vi dör, och sen är det slut. De två måste sättas ihop för att vi skall få den hela sanningen om verklig-heten.

Materien upplöses, den (dess form) är illusorisk. Person-ligheten förgås, den är illusorisk, men medvetandet består. Medvetandet utvecklas och nya illusioner skapas för att avbilda det.

Du ser det: Du är den du är, och inte den du var, eller den du kommer att bli. Det gäller både på t.ex. trettio och hundrafemtio års sikt. Vid tillräckligt långtgående förändring måste dock ormen ömsa skinn.

Mål och mening i tillvaron

Mål och mening saknas i den ateistiska tron, men även i läror med diverse flygande spagettimonster blir målen meningslösa. Gud vill? Varför? Jag vill förbjuda mord, stöld, lögn m.m. Du med! OK! Gud håller med oss, så Han får hållas. Men när ”Han” hittar på konstigheter, som liknar människors fixa idéer, fördomar och elak-heter?

Och belöningarna? Spela harpa eller ha sex med tolv oskulder – allt i evighet. Långt innan en decilliondels evighet förgått, vet du att ditt spagettimonster är Djävulen och att du befinner dig i Helvetet.

Det vi kan se av mål och mening i tillvaron är att växa och bli bättre. Lösa och bli av med problem. Utvecklas. Det är en kamp. Evolutionen låter det bäst fungerande överleva. Rimligen bör det gälla allt. Varför skulle med-vetandet vara undantaget?

Science fiction i indisk religion

Här har indierna dragit vissa slutsatser. Om deras lära om återfödelse skall fungera, måste det finnas platser dit vi kan komma, om vi lyckas så bra, att denna värld inte längre duger åt oss. När jag först läste om det, fann jag det våldsamt fantasifullt.

Det var länge sedan och jag var en annan. Den science fiction jag då mött var till stor del kiosklitteratur. Det kändes vågat att blanda in sådant i religion!

Men nu hänvisar jag glatt till ett dunkelt Jesuord: I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er?” (Joh 14:2). Det där evangeliet är dunkelt.

Det finns konstigheter i GT också. De gäller Henok. Han var son till Jered, som blev 962 år (1 Mos 5:20). Henok blev dock bara 365 år gammal, en stor belöning, ty: ”Henok levde i gemenskap med Gud. Sedan fanns han inte mer, ty Gud tog honom härifrån.” (1 Mos 5:24).

Detta öde stryks under i (Syr 44:16 och 49:14) och även Paulus påpekar saken (Heb 11:5). Henok var en profet vars profetior överlevde syndafloden.

Vi behöver alltså inte gå till Indien, för att hitta texter, som kan tolkas på lämpligt sätt. Sådana finns även i Bibeln.

Politiserad religion

Givetvis bör jag dra på mig en anklagelse för att försöka politisera det här. Här kommer underlaget för det:

Fördelen med sådana tolkningar är att de är svåra att politisera för auktoritärt beteende, och därmed inte blir så farliga för oss. Samtidigt blir censur, begränsning av medvetandets frihet, ett övergrepp på Gud.

Vår frihet blir Guds frihet. Fast hur var det? Är vi fria att vägra förvalta vårt pund? Det gör vi ibland. Men tänk om förvaltning av vårt förstånd kräver ordning och disciplin! Det här blir lätt lite knepigt, men också roligare.

”Lite svära pryder tal”

Jag får med denna filosofi möjlighet att benämna otrevliga politiker Guds fiender. Teologiska invektiv är enligt ordspråket alldeles utmärkta för att pryda språket.

Teodicén

Havets yta är trots stormarna spegelblankt och visar oss droppar en spegelbild av oss själva. Den bilden kallar vi världen. Fy så den ser ut! Men det är vårt fel! Skyll inte på någon Gud!

Efter 70-80 år dalar vi ned och förenas med havet Nun, vars speglande yta (= världen) berättar sanningen om oss medan vi flyger runt i tillvaron som levande mänsk-liga monster och käkar spagetti.

Beter du dig som ett svin, ser alla ett svin. De dumma skyller synen på Gud.

Tanken får kanske stöd av Paulus

Då vi blir ett med Nun, uppenbaras allt för oss. Allt för alla om alla! Då utplånas de flesta av skam. Skam be-skrivs som den mest nedbrytande av alla känslor. Allt du byggt upp under dina liv bryts ned. Jfr (1 Kor 3:15) m.fl.

Det här ”allt skall uppenbaras”, som jag mindes jag läst, var svårt att hitta. Det finns i Svenska Folkbibeln. Dess evangelier och brev har formuleringen, men i Bibel 2000 har det blivit ”dra fram”.

Texten har trivialiserats. Den skall vara lättbegriplig för nutidens människor, som ”överheten” har en bestämd uppfattning om (misslyckade i skolan, vidskepliga eller bara dumma). Någon sanning som skall framföras finns ju inte att ta hänsyn till. Det påminner om textens och lärans anpassning i Östrom till en vidskeplig allmänhet. Överheten trodde förmodligen bara på sig själv.

På vår yttersta dag skall allt uppenbaras. Total delaktig-het i Guds (Havets) kunskap. Alla, varenda droppe, får veta allt om dig, du äckliga kvissla i ändan (jag byter liknelse)! Dig klämmer vi! Det finns små kryp i vattnet, som äter sådant. Bläh!

Resterna av diktatorernas fragmenterade medvetanden används till de medvetanden som behövs till grisbon-dens kultingar. Reinkarnationsläran förekom hos en del kristna på fornkyrkans tid, fast de riktningarna stämp-lades som heretiska eller gnostiska.

Om du varit snäll, så lovar indierna och kanske även Paulus, att det du byggt upp skall räddas. Du går vidare med större själ och mer ande. Paulus säger rakt ut, att du skall belönas (1 Kor 3:13ff).

Men finns det någon sådan Gud, som ateisterna hatar i den här versionen av läran?

Det där Dropparnas Hav är ju egentligen ”bara” du, jag och vi. Och vi sköter oss själva. Fast Havet av oss är stort. ”Vi” måste ju också vara alla ET. I så fall kan du få ett flygande tefat i ditt nästa liv. Men då får du nog allt vara riktigt snäll!

PS

Observera att jag inte uppfattar Bibeln som skriven av andra än människor. Det samma gäller övriga heliga skrifter, men det är inte kontroversiellt i det här landet

En del forntida människor var bra, andra inte. Studera deras texter och ta reda på vad bra folk trodde på för länge sedan! Resten är inte lika intressant. Jo, för den som älskar att reta sig på andra, eller är intresserade av historia, av forntida tankevärldar och av psykopati, är även de delarna en guldgruva.

Texterna antar jag är rätt tolkade, om författarna verkar logiska och begripliga. Om inte har du sannolikt tolkat dem fel. Då skall du inte tro på texterna. Det du inte förstått kan du inte värdera.

Om din tolkning gör texten logisk och begriplig, har du sannolikt förstått tankegångarna i den. Då finns det ett begripligt och logiskt resonemang att värdera. Din värdering kan bli att detta är felaktigt. Se detta exempel om språk och paradisfloder.

Men du kan också komma fram till att det är rätt. Du värderar! Det innebär att sanningen är funktionell! Om ditt medvetande mår bra av något och utvecklas av det, så är det sant.

Denna filosofi säger: Att följa Vägen är sanningen (och livet). Om då vägen är brant, smal och krokig, så är sanningen lite hitan och ditan beroende var du befinner dig bland serpentinerna och hårnålskurvorna.

Medvetandet bestämmer! Det finns ju inget annat. Se bara till så att du inte bestämmer att du skall vara död! Och undvik helst att vara i konflikt med dig själv!

Jag har fått en del myter att bli logiska och begripliga, de blev så här, men skall jag tro på dem?

Terry Evans och Kommunismens Spöke

Etiketter

Jag lever fortfarande och hoppas kunna börja skriva igen under december. Det här räknas inte. Just nu får jag nöja mig med lite läsande, gärna politiskt. Jag läser gärna både blå och röda bloggare, för att se hur olika synen på världen och dess problem kan vara.

Märkligt nog går det ibland att visa att båda synsätten är riktiga. Det är som ljusets dubbla natur: vågrörelse och partikel. Men lika ofta som jag håller med, har jag invändningar mot allt.

Hittade nu även något annat. ”The hard problem” på ”Modern Psykologi” när jag surfade på Word Press-läsarens sökfunktion. Där nämndes panpsykismen och jag surfade vidare.

Allt är intressant, men fortsatt surfande förde mig till dr Jan Pilotti. En synbar-ligen trevlig och entusiastisk herre, som nog var lika entusiastisk som medlem av Förbundet Kommunist. Spöket som enligt Marx löpte runt i Europa har nu tillsammans med denne doktor Pilotti hamnat hos Terry Evans.

Var skulle de annars hamna? Terry Evans har enligt den roliga men något envist nötande Gesusbloggen givetvis invändningar mot Pilottis kritiker. Ni som läser detta hittar nog till alla sidor alldeles själva, utan länkar.

Resan måste ha varit fascinerande, men där lämnar jag dem och återvänder till ”The hard problem”. Annars håller jag som vanligt med alla som säger att solen går upp i öster. Det är när de säger något i stil med att det är en nordkoreansk missil, som måste skjutas ned, som jag blir tveksam.

Det är roligt att springa efter och jaga idéer. Med dem kan man sy kläder av tankens väv. Men ett något skeptiskt sinne är då en svångrem, som hindrar att vi tappar byxorna. Jag förnekar ogärna någonting – med blanka nej går det inte att spekulera och diskutera – men entusiasm som inte hålls igen av den där svångremen är något besvärande.

Därmed inte sagt, att jag helt kommer att undvika böka i Pilottis idéer. Dem har han ingen ensamrätt till. Och Terry har ju rätt! Han har sett ett i de historiska källorna väl belagt spöke. Dess existens bekräftas av både blå och röda.

Den gamla tankevärlden

Etiketter

, , ,

Kemal Atatürks sekulära dröm förrådd

Enligt Svt text-TV (2017-06-24, som åberopar CNN) har Turkiet avskaffat evolutionsläran i skolan. Bara en fjärde-del av turkarna tror på den. Hundra år av utvecklings-försök stoppas av aggressiv  religion.

Varför vi är snurriga

Men jag leker gärna med tanken på apan, som tappade svansen och då trillade ned ur trädet och slog i huvudet. Stöten fick kugghjulen därinne att börja snurra.

Då började apan tro på sötvattenshavet däruppe i himlen. Färgen på sjöarna här nere och färgen på himlen är den-samma (spegelbilder), och regnet kommer däruppifrån.

Den gemensamma förhistoriska tankevärld, som jag ser i myterna, innehåller ett Himmelshav. Det har jag skrivit om bl.a. i detta ganska korta och i detta något längre inlägg.

De högsta gudarna är himmelshavets uppenbarelser

Havet var så viktigt för kung Salomo, att han lät koppar-smeden Hiram gjuta en fem meter vid basäng i brons till templet. Det var det största kultföremålet där inne, och kallades helt enkelt havet (1 Kung 7:23). Men himmels-havet, som de främsta av de lägre gudarna framträtt ur, har de troende glömt.

Den högste himmelsguden är identisk med himmels-havet! Varför inte också glömma de andra delarna av skapelseberättelsen? Och glömmer man Gud kan man väl även glömma Kristus och den Helige Ande. Enligt läran är också de identiska med Gud (Joh 10:30). 

Forntidens empiriska naturvetenskap

Det är himlavalvet, det genomskinliga duschmunstycket däruppe, som GT kallar himmel (1 Mos 1:8). På detta välvda munstycke (sin skvättande uppenbarelse?) satte Gud upp himlaljusen, det vill säga sol, måne och stjärnor (1 Mos 1:17).

Det där är inte exempel på religiös tro. Det är tidig och primitiv vetenskap i form av feltolkade observationer!

Vetenskap är egentligen arbetet med att skapa och om-pröva teorier. Omprövning innebär att teorier antas kunna vara felaktiga. I vetenskapen är därför sannhet en hypo-tes, inte en dogm. Fast hypotesen kan vara stark, och kallas då teori.

Vem blir mest retad av detta påstående?

Egentligen är religion ett filosoferande av vetenskaplig typ. Dess sannhet är alltid en hypotes, då de yttersta sanningarna alltid är ouppnåeliga. Det är inte i religionen, utan bara inom vidskepelsen vi hittar absoluta sanningar.

Den filosofiska apan saknar päls

När ovannämnda apa även tappade pälsens hår av skräck över världens hemskheter, blev den filosofisk. Då den insåg att den vetenskapliga hypotesen var klen, formade apan om den till en myt. Sådana är till för att beskriva filosofiskt grubbel (se nedan).

Myternas hav finns kvar lite överallt. Då idén tolkas bok-stavligt blir den helt absurd. Indiens heliga skrifter klar-gör, att det handlar om ett esoteriskt hav, och övriga myter blir logiska och passar ihop med braminernas hav, om vi även ser deras hav som esoteriska.

Den korta länken ovan (och här) ger prov på esoterisk tolkning. Sådant kan räknas som religion. GT’s djup blir då NT’s pléroma, ”fullheten” i vilket allt finns. ”Kristi fullhet” blir synonymt med Guds djup.

Djupa Havet

Följande har jag skrivit förr, men för nytillkomna läsare, som inte vill följa länkarna ovan, klargör det den gamla idén om himmelshavet. Det är en viktig del av den forn-tida tankevärld, som fick GT’s skapare att sätta ordet för gud i pluralis.

Elohim (gudarna) sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss” (1 Mos 1:26). Nåväl, skall det vara med flera gudar i skapelseberättelsen, så får vi väl plocka dit dem.

I begynnelsen, när Gud Fader hade gått till jobbet, släppte Gud Moder ut barnen för att leka himmel och jord.

Och jorden/materien var öde och tyst, den saknade tanke och handling. Mörker rådde över Det Stora Djupet, Den Spegelklara Källan, då barnen samlades för att leka över detta Andens Vatten.

Men där började barnen slåss med varandra så att det blixtrade. Och barnen sade: ”Vart det ljust?” I detta ljus såg barnen en spegelbild av sig själva i Sanningens Djup, i den stora Fullheten, i Kaos alla möjligheter.

Och barnen kallade spegelbilden Världen, och barnen sade: ”Hu! Så hemskt! Det där är inte vår bild, det är Det Spegelklara Djupets bild! Hur kan vi tro på en god Fader, när Världen i Hans Andes Djup ser ut så där?”

Om aftonen kom Gud Fader hem och såg vad barnen gjort. Och Gud Fader sade: ”Era små ondskefulla djävlar, vad är det för Helvete ni har skapat? Jag skall dränka er i Djupets Vatten! Alla utom Noa, som jag ser varit snäll.” Och så gjorde Han det!

Primitiv vetenskaplig forskning

Men bokstavstolkarna har för mycket hår kvar på bröstet. De tolkar havet/djupet på det gamla sättet: Vatten och syndaflod. Därför letar de efter arken på Ararats topp. Vetenskapen upphör att vara primitiv först när den klarar av att raskt falsifiera svaga hypoteser.

Som sagt, det där är inte religion, det är primitiv veten-skap. Eller vidskepelse. De begreppen är svåra att skilja åt.

I USA ordnar bergkättrarskolor resor till berget Ararat i Turkiet. Där görs också dokumentärfilmer om sökandet efter arken. Här ser vi ett gäng med hår på bröstet.

Kyrie Eleison

Den starka evolutionsläran ger oss lite hopp, särskilt om vi är rädda för reinkarnationen. Tänk att återfödas i all evighet i denna värld! En värld med sådana presidenter, miljardärer, kändisar, predikanter och arma fånar att bara tycka synd om. – Herre förbarma Dig över oss!

Må Din starkhets hand, evolutionen, utrota vissa politiska djurarter innan du åter låter mig reinkarneras! Amen.

Du politiska centrum, lycklig den som får vedergälla vad du gjort mot oss. Lycklig den som får ta dina späda idéer och krossa dem mot klippan (Ps 137:9).

Jag var nog en stor stygg varg i mitt föregående liv. Och du var en riktig åsna! Det är det du får igen nu. Så prata inte så illa om andra! Du får ingen förlåtelse, om du inte själv förlåter.

Nästa del av den gamla tankevärlden är blicken

Innan det fanns fotoner och ljusvågor, var blicken det osynliga organ, med vilket vi petade folk i ryggen och besåg dem. Den avbildades som en orm i pannan

Dess egenskaper fick förfäderna tro att den består av två delar. De kallas själ och ande i Bibeln. I Egypten beskrivs de i faraos panna som två gudar, Wadjet och Nekhbet.

De kallas också de två damerna. Kanaanéernas övergud El Elyon hade också två damer. De födde barnen Salem, Sedek, Sodom och Satan åt honom (= 1 kärlek, 2 rättfär-dighet eller vishet, 3 begär och 4 list eller logik).

Våra damer och deras barn

Våra damer, själen och anden föder också späda barn. Ja, själen har ju framfött politiska ideologier, som borde ha krossats mot klippan medan de ännu var späda. Nu blev det i stället som det blev.

Jag har skrivit om den här ”strukturen” i Genesis förut. Adam är människan, Eva är anden och Lilith (ormen) är själen. Abraham är också människan, Sara är anden och Hagar är själen. Jakob, Rakel och Lea.

Jakobs märkliga familj har jag ett inlägg om, där den här strukturen förklarar mycket. Och de många inlägg, som jag kallar plankor, handlar om Noa. Det där var den sjätte, här är den första. Läs alla sex!

Eftersom berättelserna blir logiska, och förklarar varför Noa förbannar sonsonen Kanaan för det Noas son Ham gjort, tycker jag att min hypotes är ganska stark. Det är den och inte något godtycke, som får avgöra om jag skall tolka allegoriskt eller inte.

Kan man egentligen bokstavstolka?

Etiketter

, , ,

Exemplet regngudarna

När vi talar med varandra, bygger vi all förståelse på en gemensam tankevärld. Det påpekas, att all äldre svensk litteratur kan bli obegriplig för oss om ”avkristnandet” fortsätter. Inte bara ord och uttryck förvandlas till obegripligheter, texternas associationer försvinner också.

Men jag tar andra exempel, som säger att vi aldrig blev helt kristnade. Säger jag, att Tor är ute och åker, tar du in sådant du inte vill ha blött. Från romersk mytologi har vi gudanamnet Fader Pluvius. Han har förekommit i många sportjournalisters reportage från de matcher guden har dränkt.

Den bokstavstolkade himlen

Men Pluvius, egentligen ett namn på Jupiter (himmels-guden) som regngud, knyter samman honom med Nun, Egyptens himmelsgud. Han var sötvattensgud och herre över regnet. Det tyder på, att himlen en gång i tiden var ett sötvattenshav i alla myter. Vi är då tillbaka i en istida stenålder med nomadiserande jägare och samlare, som vandrade vida omkring Medelhavet.

Även i Första Moseboks inledning (1 Mos 1:1-7) är Gud en himmelsgud som bestämmer över vatten. Han är Noas Superpluvius. Det vi ser är ett minne av en tid med gemensamt språk och tankevärld över enorm tid och enorma områden.

Vi vet att små grupper av människor bevarar sitt språk oförändrat under lång tid (ex. svenskbyborna). Urtidens kringströvande grupper var små, men träffades regelbun-det. Då var utvecklandet av språkliga och kulturella sär-drag inte bra. Sådan utveckling krävde högkultur med stora samhällen.

Bokstavsbetydelserna ändrades då och då

Därför var även tankevärlden gemensam. Hur den och dess språk utvecklades och när är ett ämne för spe-kulation. Men vi bör ha haft den tankevärlden i många tusen år under förhistorisk tid. Men den tankevärlden är inte alls vår nutida! När vi läser ”himmel”, så är det Nicolaus Kopernikus (född 1473 e.Kr.) och Isac Newton (född 1643 e.Kr.) många av oss har i huvudet. Skall vi bokstavstolka ordet himmel? Vad innebär det?

Antikens greker hade olika föreställningar om himlen. Vid Jesu tid höll de på att utveckla idéer om rymden med en måne av sten stort som ett berg. Men de höll även på med sfärernas harmoni.

Idéerna om kristallsfärerna är helt andra än de om det gamla himmelshavet eller Kopernikus och Newtons rymd. När Jesus talar om himlen, är det något mer abstrakt än vatten, sfärer eller rymdens vakum. Paulus talar om att han blev uppryckt till den tredje himlen (2 Kor 12:2), så han kan vara bland sfärerna. Eller är han i någon blandning av idéer?

Som sagt: Hur bokstavstolkar man ordet himmel? Vilken är den bokstavliga betydelsen? Gator av guld i en feodal stat? Det är väl medeltida idéer? Skall vi söka en filoso-fisk innebörd i ordet? Då måste vi helt avlägsna oss från bokstavstolkningarna, för de är inte filosoferande.

Tankevärldarna

Vi använder vår tankevärld för att tala om vår fysiska värld. Tankevärlden är allt vi lärt oss, hemma, på gatan, i skolan, på jobbet och i all annan miljö vi vistats i. Det är Euklides, Kopernikus, Newton, religiösa och politiska idéer, moralläror, knasigheter och dumheter. Det viktiga är att det är gemensamma idéer. Säger du ”kändis”, skall både du och den du talar med tänka Zlatan, GW och Lotta på Liseberg.

Bakom namnet Einstein finns en hel värld av idéer, som var okända och obegripliga om de uttalats före förra seklet, men idag vet vi åtminstone, att vi borde veta något. De ytliga kunskaper de flesta har, lurar oss att svälja mycket dumheter i ämnet. Utan de ytligheterna skulle vi nog be alla talare att dra åt …

Ja, det är så många tänker och t.o.m. säger idag, när de läser Bibeln. En helt främmande tankevärld. Gamla Testa-mentet berättar om olika tidsperioder, som alla hade minst två sådana, en för sin tids lärde och en för pöbeln, som det skulle predikas för. Sedan fanns det lite natio-nella varianter av varje, och nationerna skapade föränd-ring varje gång en ny sådan framträdde, hettiterna, assyrierna, perserna m.fl. GT är en röra av deras samt egyptiskt, mesopotamiskt och annat tankegods.

Nya Testamentets tid hade minst två lärda tankevärldar, den grekiska och en östlig utveckling till oigenkännlighet av GT’s tankevärld. Efter Paulus tid förföll det romerska samhället och tankevärlden för de senare redigerarna av NT blev alltmer den vi hittar hos den våldsbenägna pöbeln.

hur skall vi bokstavstolka? Vilken tankevärld är den rätta? De äldsta är definitivt hedniska. De yngsta är sekulära eller ateistiska. De däremellan bryter alla mot femte budet, när dess representanter möter varandra (kättarna). Vad är sanning?

Pythagoras satser

Pythagoras (död 495 f.Kr.) grundade en sektliknande religion, som ägnade sig åt talmystik. Universum var matematiskt, men knappast som Max Tegmark presente-rar saken. Talen var övernaturliga, så vad tänkte man egentligen när man räknade? Pythagoras skall ha blivit så upprörd, när Hippasos upptäckte de irrationella talen, att han lät dränka honom. Vi känner nog inte till Pythagoras alla satser. Och om vi skulle känna till dem, så skulle vi nog inte förstå dem alla, inte ens de av oss som är docenter i matematik.

Om så är, hur tolkas Jordens fyrkantiga geometri? Mose-böckerna skrevs ned 500-750 år före Pythagoras, men idéerna var kanske äldre. Då var talen och geometrins ännu oformulerade satser säkert ännu mer övernaturliga. Och det var det övernaturliga som var viktigt. Världen var fyrkantig även i andra myter, indisk och fornnordisk. Den senare hade dvärgar i hörnen.

Om du tolkar fyrkantig bokstavligt, kan du då få in något övernaturligt i den tolkningen? Det blir ingen äkta halv-gammal bokstavstolkning, om du inte tror att du har ”di små under jorden” boende under huset och sätter ut gröt åt dem på julafton.

Blickens läte

Själv fascineras jag nog mest över att grubbla över hur den gemensamma, förhistoriska tankevärlden kan ha sett ut. Då är jag definitivt inne på förjudiska och givetvis för-kristna idéer. Det är väl inte ens hedniskt. Det är bara spekulativt. Mitt första exempel var blicken, den vi sträcker ut och berör världen med. Det var i mitt allra första blogginlägg, som jag påpekade, att den har ett läte.

Hur bokstavstolkar du mig, om jag säger: ”Lägg blicken på bordet!”?

Varför dog den vattenhatande bibelbältan ut?

Etiketter

, ,

Från Wikipedia

Bältdjur eller bältor (Dasypodidae) är enda ännu levande familjen inom ordningen pansrade trögdjur (Cingulata) i överordningen trögdjur. Det finns fortarande flera släkten och arter, som är besläktade med glyptodonter och andra utdöda familjer. De kunde bli som noshörningar eller större.

Ur den biologiska systematiken: Klasser uppdelas i ordningar, som uppdelas i familjer, som uppdelas i släkten, som uppdelas i arter.

Tillägg

Den största nu levande arten är bibelbältan. Den har ett pansar av tro, som inget biter på. Bibelbältan saknar där-för naturliga fiender. Dock sägs JaguÄrer kunna bita igenom pansaret, men arten lär enligt doktor Max Besserwisser vara utdöd, om den över huvud taget existerat.

Blåförnekaräv (vulpes ateistis) sägs vara bibelbältans naturliga fiende, men redan Jesus påpekade vasst att räv inte är trovärdig i den rollen (Luk 13:32). Hos de blåför-nekare, som ändå försöker, är skällandet och ylandet p.g.a. tandvärk hjärtskärande.

Om bibelbältan skall hänföras till klassen kristna är osäkert. Skoltidens kristendomslärare (kunde ibland vara lektorer = teol.dr.) brukade inte föra Jehovas Vitten dit, och de är utan tvekan en av bibelbältans arter. 

Nu sjunger vi psalmen ”Vatten är ett farligt gift, som omger hela Visby stift”

Bibelbältans pansar av tro skiljer sig starkt mellan levande och utdöda arter. Nutida arter har främst kreationism (tro mot Darwin och tro mot geologin) i trons horn- och benplåtar. För blott ett par, tre sekler sedan (före Darwin och den moderna geologin) hade varianter av bibelbältan framför allt hat mot hygienläran som viktigaste hornämne:

Gud styr i detalj över denna världen och oss människor enligt Sin plan. Du lever och dör enligt Hans vilja, och varje försök att sätta dig upp mot Hans vilja och beslut är synd. Om du drabbas av pesten, är det enligt Guds vilja och i enlighet med Hans plan. Läkare är därför synnerligen skumma figurer.

Tanken, att sjukdommar skulle vara smittsamma, är ren vidskepelse! Du blir sjuk i pesten, därför att Gud kallar hem dig! Idén om smittsamhet och att du med hygien skulle kunna sätta dig upp mot Gud och ändra på Hans beslut är hädelse och ogudaktighet!

Egentligen är det värre. Synden straffas med döden. Judarna har Mose Lag, och där föreskrivs rituella tvagningar för att uppnå renhet från synd. NT och Paulus tar med skärpa avstånd från sådan lagfromhet.

Och det var judarna som dräpte Kristus, så med tvål och vatten ansluter du dig till Herrens ondaste fiender. Djävulen kommer att kväva din mun med kokande tvål i all evighet!

Vid Ludvig XIV’s hov parfymerade man sig därför. Tvål och vatten aktade man sig för. Läs den länken!

Synden började dock breda ut sig, vilket länken ovan berättar om. Guds franska straff (revolution och sjukdomar) lät inte vänta på sig. Och när Jean Paul Marat också badade i synd, drabbades han av Herrens hämnd i form av Charlotte Corday och hennes kniv. (Kan ni revolutionens historia?)

Ankarström fick samma uppgift av Gud, då Gustaf III lät installera ett badrum på Stockholms slott. Visserligen använde kungen det inte, men Gud är sträng.

Så nu vet ni hur man kan slippa ifrån Guds straff för hädelse och gudsförnekan. Undvik hygienen! Det förlåter det mesta! Bada i Östersjön! Bada i gödsel, plast, blommande blåalger och industriavfall!

Den stora frågan är: Varför dog den hygienhatande bibel-bältan ut? Vilka evolutionära faktorer drev fram utvecklingen av den kreationistiska bältan, och hur kan den tåla tvål och vatten?

Den kära Lilith

Etiketter

, ,

Jag skrev en liten kommentar någonstans, där det på-stods att Adams första hustru skulle vara ett medeltida påhitt. Den ser ut så här, sedan jag modifierat den något.

Lilith är urgammal. Abrahams familj tjänade andra gudar i Ur borta i Mesopotamien på andra sidan Eufrat (Jos 24:2). När han senare mötte den kanaanéiske prästkonungen Melkisedek i (Jeru)Salem ca 1500-2000 f.Kr., konverte-rade han till kanaanéernas tro (1 Mos 14:18-20, jfr även hebréerbrevet).

Den tron hade cirka 200 f.Kr. utvecklat flera riktningar, varav en liknade det vi kallar judendom (fariseismen). Utöver den fanns sadducéerna, tempelkulten och esséerna m.fl.

Melkisedeks Gud hade dock två hustrur, och skulle män-niskan vara en avbild av Gud, så måste även Adam ha två hustrur. Den ena var upprorisk och beskrivs i medeltida konst som en ful get med kvinnobröst. Den andra är kär-lekens och samvetets ande, en mycket heligare ande än dödssyndernas ande.

Gud fördrev den ena av sina hustrur, och det gjorde män-niskan också (och gör fortfarande), men … ja … hm … vi väljer ju inte precis på samma sätt som Gud.

Död åt Islam 2.2 och Kristendom 7.31

Etiketter

, , ,

Jag brukar läsa politiska bloggare både till höger och vänster. Häromdagen läste jag denna om Islam. Jag har en del synpunkter och börjar med detta. Få se om det blir mer.

Bunt ihop dom och slå ihjäl dom!

Vi i Sverige har idag främst religionerna Kristendom 7.31 t.o.m. 9.24. Tidigare versioner har försvunnit, t.ex. Kristendom 4.0 t.o.m. 6.11, som alla innehöll läran om häxbränning. I Sverige finns även religionerna Islam 2.2 t.o.m. 4.31.

Vi befinner oss i krig mot religionen Islam 2.2 t.o.m. 3.41, som har läror om jihad och stening m.m., som motsvarar lärorna i Kristendom 5.0 om korståg, häxbränning, oren-het och konungen av Guds nåd. Även kvinnofientlighet och annat anstötligt finns både i Kristendom 7.31 t.o.m. 8.12 och i Islam 3.5 t.o.m. 4.0.

De flesta kristna omfattar dock lärorna Kristendom 8.2 t.o.m. 9.24, och de intar en starkt avvisande hållning gentemot de minoriteter som använder de äldre versio-nerna vid utövande av tro. Tyvärr är inte styrkeför-hållandena desamma mellan användarna av de olika versionerna av Islam, vilket skapar problem.

Kan vi vara i krig mot ”Islam 2.2 t.o.m. 3.41” under stridsropet ”Död åt Islam 2.2”, om vi samtidigt angriper ”Kristendom 7.31” och talar väl om ”Islam 4.31”? Den innehåller ju inte nämnvärt fler buggar än Kristendom 8.1. De är dessutom lika oskyddade mot virusangrepp från hackaren Flugornas Herre.

Den killen och hans nätverk borde ju spärras in!

Är kärlek ett naturfenomen?

Etiketter

, , , ,

Hårda ateistiska kommentarer

Det har blivit många kommentarer till föregående inlägg. Inte alla orkar väl ta sig igenom allt som skrivits, och en del antar jag upprörs av den hårda ateismen hos kommentatorerna.

Integrated Information Theory

Nu har Integrated Information Theory (ITT) nämnts. Det kan vara intressant att läsa lite i Forskning och Framsteg

Om man googlar på ”Integrated Information Theory”, och kanske i verktyg väljer ”på svenska” hittar man t.ex. det här. Det finns annat, som också kan vara bra, om man vill delta i diskussionen. Men ämnet verkar lite knepigt.

Jag besvarade kommentaren, men när jag kom på, att jag skulle göra mitt svar till ett nytt inlägg, blev svaret så småningom ganska mycket kompletterat.

Köpenhamnstolkningen

IIT tror jag är ganska likt, men inte identiskt med mina tankar om ett informationsfält med vissa egenskaper. Jag har skrivit om det förut och beskrivit det som ett grund-läggande fysiskt naturfenomen. Det har bl.a. en egen-skap som kan liknas vid nyfikenhet.

Utan den egenskapen fungerar det inte. För att vara ett sådant fält, måste det hungrigt suga åt sig information. De troende, som hoppas på någonting likt ett gudsbevis, tänker på patriarken Abrahams bihustru Hagars ord: ”Du är Seendets Gud” (1 Mos 16:13), och frågar varför Gud skall beskrivas på det sättet?

Jo, annars blir ateisterna arga. Fast de är nog som alla andra villiga att sälja sina själar för rätt pris, så de förstår nog, om jag hoppas på ett Gudsbevis och medföljande nobelpris.

Jag väljer Köpenhamnstolkningen av kvantfysiken. Något vågar jag väl tro på utan att göra ateisterna alltför upp-rörda!

I Köpenhamnstolkningen antas elementarpartiklar vara skapade ur vågor av sannolik existens. Är det rätt ord? Kanske jag hellre skall säga att de alla är katter av rasen Schrödinger.

Deras existens beror av en observation, en mätning av deras morrhår, som enligt strängteorin är fundamentala.

Om fysikens partiklar skall uppstå ur sannolikhetsvågorna och bli reellt existerande, måste de observeras, mätas. Något mänskligt eller gudomligt medvetande, som öppnar lådor och tittar efter katter behövs inte. Det räcker med vårt informationsfält, som mäter och registrerar utan att vara något annat än ett naturfenomen.

Den sanna gudspartikeln

Informationsfältet får uppenbara sig som en liten fysisk komponent (partikel?), som måste tillsättas sannolikhets-vågen, för att den skall bli en verklig partikel. Jfr med den mycket svårupptäckta Higgspartikeln, som ger materien massa.

Där talas också om ett fält, ett som skapar tröghet. Fält vågor och partiklar tycks kunna vara samma sak. Magnet-fält, elektromagnetiska vågor, ljus. Ja, ja, inga problem.

Higgspartikeln kallas felaktigt gudspartikeln. Som var och en inser, är det min partikelskapande partikel som är den sanna gudspartikeln. I ofattbart antal utgör de ett fält som upprätthåller universum i sitt nuvarande utseende.

Sannolikheterna rättar sig efter informationsfältets struk-tur. Det senare rättar sig efter det som observeras. Mäta och veta – universum är den förverkligade möjligheten av de sannolikheter vågorna beskriver.

Informationsfältet beskrivs här som ett grundläggande fysiskt fenomen. Den är ett av kvantfenomen som skapar materiens partiklar. Vi består av kvantfenomen och deras partiklar, men vi är framför allt helheter. Sådana helheter benämns människor.

Det blir inget Gudsbevis

Vad kan vi säga om informationsfältet som helhet? Gud? Nja, det är sammansmältningen av informationsfält och övriga kvantfenomen, som skapar. Så har människan och hennes medvetande skapats.

Även månens materia har skapats på så vis. Då gick det åt mycket kvantfenomen, och mycket informationsfält. Sitt därför gärna och prata med Månen, men förvänta sig inget svar.

Även om svaret på medvetandets ”hard problem” kan finnas i informationsfältet, är svaret också knutet till hjärnan. Och mer knutet till den än till storleken på fältet. Annars skulle Månen svara. Den är större än du.

Vem talar med Månen?

Men fältet må bestå av partiklar och kvantfenomen, både vi och vår måne är ändå helheter. Vår helhet, men inte Månens, kan prata. I vad mån är vårt (eller vår hjärnas) informationsfält ansvarigt för vårt prat?

Helheten hjärnan och helheten dess fält bör väl uppfattas som avbildningar av varandra. Jag talar om två med var-andra integrerade fysiska fenomen!

Ett registrerande fenomen och en registrerad möjlighet ur alla osannolikheter har skapat en av flera möjliga verklig-heter. Den verkligheten kan vara Schrödingers katt eller Schrödinger själv.

Den odödliga informationen

Hur är informationsfältets stabilitet? Vi utgår från att det är ett existerande naturfenomen. Vilka egenskaper kan ett sådant naturfenomen ha? Fysiska kroppar dör och för-svinner.

Det var inte helt sant. All skapad materia fortsätter att existera. Det är bara den komplicerade kroppen och dess hjärna som upplöses i sina beståndsdelar. De antogs vara avspeglingar av sina informationsfält.

Hur fungerar informationsfält? Ateisterna säger givetvis att det också upplöses och försvinner. Annars skulle vi ju i vårt fält ha en odödlig själ, en odödlig ande eller båda delarna, som fixar sig en ny kropp med hjärna.

Sådan reinkarnation skall jag inte bråka med dem om. Elak som jag är skall jag i stället hänvisa till Stephen Hawkins.

Hawkins påstår att han förlorat ett vad. Han erkänner att han liksom Einstein har haft fel: Information kan inte för-intas, inte ens i ett svart hål! Information är odödlig! Och det där fältet innehåller information!

För att nu reta kommentatorn genom att använda hans språkbruk: Bullshit- och woowoo-forskaren Hawkins tycks öppna för tron på spöken, andar och en odödlig själ. Det gäller åtminstone om vi kombinerar hans ord med mina hypoteser.

Sista stycket skrev jag i hopp om att förbättra statistiken för antalet kommentarer.

Nu fortsätter jag beskriva informationsfältet som fysiskt fenomen.

De felinformerande orden

Ifnormationsfältet attraherar information och avsöndrar information. Veta = ha information om. Om det inte finns något att veta, sönderdelar fältet sig, för att det skall finnas något (annat) att veta något om. Delarna av fältet har information om varandra.

Överallt skapar fältet materia som avbildar dess större eller mindre delar. Galaxer och elementarpartiklar, samt däremellan månar, människor och amöbor. 

Orden ”nyfikenhet”, ”veta” och ”ha information om” kan skapa felaktiga associationer till mänskligt medvetande och tänkande. Vi är inte vana att använda de orden om informationsöverföring mellan fysiska fenomen, som likt den lärdaste bokhylla inte har något jagmedvetande.

Orden kan likt exemplet ”besjälad”, som kommentatorn nämner, vara så laddade med andra och i detta samman-hang felaktiga betydelser, att de har svårt att fungera. Han har svårt att använda ord som själ, ande eller Gud. Han kan inte värja sig mot betydelser som skapar ilska hos honom.

I hans fall gäller det särskilt ordet Gud. Han kan inte fri-göra sig från Jehovas Vittnens tankebild, och sätter ordet i halsen. Jag tror att utan Heimlichmanöver dör han av det.

De orena orden

Jfr n-ordet och z-ordet i debatterna om ras och etnocitet. För samtliga ord gäller att många människor har svårt acceptera att orden blivit ”orena”, ”spetälska” och lika oacceptabla som grisar i synagoga och moské för de däri troende. Den svårigheten gäller mig i fråga om ordet själ, som jag gärna använder, fast han måste säga psyke.

Undrar om vi båda är PK och säger mörkhyad afrikan och rom?

Vi lever i illusioner

Själen, självet, jaget kan vara en illusion. När jag en gång försökte tolka Tibetanska Dödsboken, tror jag att jag lärde mig, att illusionen är den enda verklighet som finns utöver nirvana. Vi skapar en verklighet av illusioner, och som jag förstår det, så är det viktigt att ta vara på illusio-nerna och hantera dem rätt.

När vi vet så lite, kan vi bara spekulera

Panpsykismen nämndes, idén om den psykiska/själsliga naturen i allt. Informationsfältet utvecklas integrerat med allt annat i universum. Till slut finns det i oss som vårt mänskliga medvetande. Det är något lika skilt från det ursprungliga fältet, som människokroppen från en kaotisk hop atomer.

Människokroppen består av atomer, de finns i allt vi ser. Då finns givetvis ”det själsliga” också i allt, men vårt psyke förhåller sig till atomens ”psyke” som våra kroppar till atomen. Hypotesen blir att vårt psyke består av någon sorts ”psykpartiklar”, vilka är eller kan liknas vid kvarkar, strängar och kvantfenomen.

Även dessa fält och vågrörelser beskrivs som partiklar, men vi är nere i de matematiska abstraktionernas värld. Vi får ändå ett osynligt psyke som vi faktiskt medvetet observerar.

Och astronomerna observerar gravitationseffekter av ett osynligt universum. Det har ju 20 gånger större massa än vad vi kan se. Vi måste hitta rätt på något fysiskt, som kan förklara det.

Om information är materiell måste universum expandera

Svart materia, svart energi! Vi vet inget om det. Då kan vi bara spekulera. Enda ursäkten för mig här. Sådant här spekulerande är ju egentligen lite svagsint, men det blir följden, då man debatterar om det som skulle kunna vara Gud och sådant.

Till ”the hard problem” får vi i alla fall något att hänvisa, som är lika spekulativt, svart energi. På så sätt passar problemen ihop. Vi kan då också säga: ”Vi måste veta mer innan vi kan besvara det här.”

Universum expanderar. Javisst! Och om information är något materiellt, partiklar som kan beskrivas som ett fält, så är universums ständigt tillväxande historia, informatio-nen om dess händelser, det som får bygget att svälla.

(Nu kom jag att tänka på tiden. Tiden skapar historia, då den rullar på. Information. Kan då tiden ha massa? Är den också ett fält med partiklar? Är det tiden, som är vårt informationsfält?)

Den mörka sidan av kraften

Allt, även allt dumt vi skriver och gör har evigt liv. Våra myter beskriver då helt korrekt hur våra synder hänger som tunga bojor på oss i evigheters evighet. Även om vi inte tror på Gud, Himlen och Andekraften, så är det svårt att inte tro på den mörka sidan. Läs tidningarna! Det verkar vara vi.

Riktat till ateisterna: Är det inte bättre att tro på den gammaltestamentliga Guden, som bara dräper dig? Då slipper du den eviga skammen! Tro på Gud! Om Han håller sitt löfte att döda dig, så behöver du bara känna dig som idiot i några år.

Vårt psyke är ett informationsfält som blivit komplicerat organiserat. Din fysiska kropp och hjärna är en avbildning i atomernas värld av det informationsfältet. Skohornet är en avbildning i atomernas värld av ett mycket mindre komplicerat informationsfält.

Skohornade och besvansade andar

Visst, tala om att skohornet är besjälat och om skohor-nets ande. Det är löjligt, även om vi nu skulle anta att det vetenskapsteoretiskt är korrekt.

Fast har du hund, kan du nog falla för frestelsen att kalla dess informationsfält något fint. Hundens själ eller ande. Och kärleken, som lyser med sin frånvaro i skohornet, kan besjäla er båda. Men kärleken kanske man skäms lite för. Den anses inte smart, så det är inte den, som får dig att kalla dig Skapelsens Krona.

Löser vi ”the hard problem” med en Addo-X?

Kommentatorn kommer med en termostatliknelse, som jag inte gillar. Där handlar det om information i materien, som kugghjulen i en gammal Addo. Det är en information begränsad av makrofysikens lagar, t.ex. ljusets hastighet.

Men vi talar ju om ett informationsfält som hör ihop med kvantfysiken och därmed EPR-paradoxen. I Addo-X hittar vi inte ”the hard problem”. I den finns enbart en materiell avbildning av information, precis som i boken.

Det här innebär att vi talar om två olika ting, när vi säger information. Du hamnar då i betydelseglidningar, när du tror att du är logisk. Jämför mitt gamla exempel: Varvs-arbetarens dotter satte sig vid dockan. Pappas arbets-plats eller hennes leksak?

Existerar information utan en mottagare av den?

Fast kan den ena informationen finnas i den andra? Vet vi över huvud taget vad vi talar om, då vi talar om informa-tion? Ställer vi frågan om vi kan tänka oss, att en Addo-X kan göras så stor, att det kan uppstå ett medvetande i den, så hamnar vi i ”the hard problem”.

Skall vi se medvetandet en komplex massa av det andra ”information” vi talar om? Ett komplext fält, som vi kallar psyke eller själ? Kan vi tala om information utan en mot-tagare? Finns sådant?

Här slutade jag tankegången i kommentarssvaret. Men nu skall jag fortsätta med den.

Filosofisk uppenbarelse

Kommentatorn reagerade för att jag skrev om kärleken. 1100-talsteologen Petrus Lombardus, biskop i Paris, skrev den bok, Sentenserna, som är den näst Bibeln mest cite-rade inom kristenheten.

Han var skolastiker och skrev mycket som för nutiden är helt osmältbart. Dock anses han avhandla sina ämnen med en osedvanlig brillians. Våra ateister ser honom nog som en lysande bedragare.

Fast så drabbades han av en filosofisk uppenbarelse, en idé som ingen teolog verkar vilja ta i. Den har länge varit på gränsen att förklaras vara ogudaktig. Han skrev att kärleken till nästan bokstavligen är Gud.

Vad är kärlek?

Då definierade han Gud, men hur definierar vi kärleken? Ett obegripligt ord blir inte begripligt av att definieras med ett annat obegripligt ord. Wikipedia klargör att det begrepp, som vi intresserar oss för, heter agape på grekiska och caritas på latin. Eros, libido m.m. är annat.

Agape eller caritas kallas oegennyttig kärlek uttryckt i handling. Men någon riktig definition ger inte Wikipedia, bara en systematisering. Däremot fanns en hänvisning till empati, som kallas ”sökande till kärlek”.

Nyckelorden är uppleva, förstå, inlevelse och medkänsla. Empati är psykisk förmåga att förstå och känna med andra. Psyket sysslar med information, är information och empati är särskilt djupt och avancerat informationsutbyte med andra.

Jag blir ett med föremålet för min kärlek och värderar det högre eller lika högt som mig själv. Utan empati ingen kärlek. Det är svårt att hålla isär begreppen.

Nu kan vi definiera sann kärlek: Det är reaktionen på den allra högsta formen av information och medvetande om andra. Är informationen av lägre form och medvetandet grumlat, är kärleken falsk. Sann information av lägre form kan röra föremålets pengar. Melania?

Gudamaktens krona (1 Kor 11:10, Bibel 1917)

Människan är skapelsens eller materiens krona. Kärleken är informationens eller de psykiska fenomenens krona.

Den skapade Guden, …

Problemet för teologerna är att Gud då blir skapad. En Gud eventuellt frambringad av evolutionen! Fast det är krångligare än så. Liksom kvantfenomen och elementar-partiklar, har även ”psykpartiklarna” och deras informa-tionsfält varit med från början.

… som dock har skapat sig själv …

Skillnaden är att det materiella hela tiden upplöses. Om materien återsamlas, är det oviktigt om det är samma materia. Det ständigt föränderliga informationsfältet är det som i så fall samlar och räddar utvecklingen vidare.

… med evolutionens hjälp

Det finns en sammanhängande utveckling lagrad i infor-mationsfälten, vare sig det gäller fysik, kemi, biologi eller art (evolution), individ och psyke.

När Kärleken framträder, kan den säga att den är det där informationsfältet. Då är den alltså A och O. Den var med från början och nu är den slutet. I NT står det även ”och som kommer”. Inget definitivt slut här inte!

Skall man tro på det?

OK! Det går att få ihop en spekulation, som gör orden i myt och skrifter bestickande, men skall man tro på det? För mig är det ett pussel och det är skoj. Om jag säger att det nog är så där, så blir somliga så arga. Då blir det ännu roligare.

Den här Guden går det ju också att tro på utan direkta känslor av obehag. Sådana får åtminstone jag av de där dörrknackarnas Gud.

Ateism med bibliska värderingar

Etiketter

, , ,

Lite vetenskaplig framtidstro

Ateistiska kommentator undrar varför jag inte tar stark ställning för ateismen. Någon tycker att jag hädar så pass bra, att jag borde det. Men det jag hädar är ju Dum-heten, särskilt när denne får vara Gudsbild. Det brukar den få vara. NT nämner att Jesus anklagades för hädelse, så vi hädare är i gott sällskap.

Jag har svårigheter med att vara 1800-talsmaterialistisk ateist. Orsak? Det är ett lika förenklat tankesystem som kreationismen. Allt är så enkelt! Allt är bara!

Moderna astronomer har svårigheter med gravitations-effekter, som antyder att det finns tjugo gånger mer massa i universum än vad vi kan se. Svart materia och energi, som vi inte kan se och inte vet vad det är. Och den materia vi ser är matematiska abstraktioner, säger fysikerna. Abstraktioner?

Nittiofem procent av det fysiska inom det universum våra teleskop kan detektera är okänt. Men detta osynliga och okända påverkar oss med sin gravitation. På vilka andra sätt och med vad påverkar det oss? Jag tror vi framför oss har sekler av forskning med stora överraskningar.

Likna något är inte att vara detta, men vad är det då?

Vissa saker kan vi dock vara säkra på. Om vi visste något om det, så att vi skulle kunna beskriva det, så skulle det inte vara bilden av en skäggig gubbe. Så fort vi kommer in på sådana beskrivningar, blir förutsättningarna sådana, att vi endast kan säga: ”Det är inte det, och det ser inte ut så, och det är det inte, och inte heller …”. Det liknar vissa religionsfilosofiska beskrivningar av det gudomliga eller andliga.

Den vetenskapliga populismens slagord: ”Bara materia”

Vi behöver alltså inte prata om någon högre värld. Det räcker så väl med denna. Men vi måste inse, att det är omöjligt, att säga att allt ”bara” är materia!

OK! Det är enbart materia, men vad är det? Det är något mycket märkvärdigare än vad många vill erkänna. Ordet ”bara” borde vara förbjudet att använda detta samman-hang. Materien är ett lika stort mysterium som någonsin religionen.

Det är alldeles för vanligt, att ordet ”bara” tolkas som något nedvärderande. I meningen ”Det är bara skit” har skiten befläckat ordet ”bara”. Betydelsen bör vara: ”Det är uteslutande märkvärdig och mirakulös materia!” Undvik även ”endast”! Det uppfattas också som ett nedvärde-rande ord. Kanske man kan säga ”materia av högsta karat”. Då finns det inget strunt inblandat.

Somliga studerar världen och förundras. De fascineras, undersöker och blir berömda. Gallileo, Darwin och andra gick den vägen. Andra ser bara skit i världen: ”Bara materia! Ingenting. Den begriper jag mig på!” Vad har de uppnått? De kanske blev kyrkans män. Kan man inte se miraklen i naturen, får man hitta på andra mirakel att berätta om.

Fast många kyrkans män har blivit framstående forskare, så det är inte lätt att skilja fåren från getterna. En fördel har prästerna. De är inställda på att hitta mirakler, så när det obegripliga dyker upp i mikro- och teleskop, så utgår inte alla av dem från att det bara är något strunt. Fast många gör det.

Men ”det jordiska” i betydelsen begär och drifter har dålig klang i Bibeln. Ordet ”materiell” knyter också an till girig-het. Alla styrs av detta, av Bibeln och dess värderingar. Det flödar över på ordet ”materien” och då blir det så fel!

Jag tar alltså avstånd från ateismen på grund av dess bibliska värderingar! (Egentligen är ateism något som är lika svårt att definiera, som något teologiskt begrepp, så egentligen har jag inget sagt i frågan.) 

Fast ibland dyker Paulus upp med någon konstighet. Var han möjligen apofatisk panteist (Rom 1:19f)? Var han kristen på riktigt? Skall man vara det, får man väl bara tro på utvalda och rätt tolkade delar av Bibeln.

Definiera kristendom eller Islam! Sådant brukar man bli mördad för.

Den här logiken

Etiketter

,

Ni får ursäkta. jag orkar för närvarande inte skärpa mig. Ni får nöja er med det här. Lättuggat snask i kategorin ”lite skämtsamt”.

Bevisläget

Sedan jag konstaterat, att Gudsbevis brukar vara svaga, kommer GW Persson och säger att den, som han tror är skyldig, blir frikänd. Bevisen håller inte. Det beror mer på att polisen klantat sig, än att den misstänkte varit smart.

Den Misstänkte

Nu talar vi om två olika gärningspersoner och helt olika gärningar. Det slutar vi med. Nu talar vi bara om Gud och det Gud är misstänkt för.

Det var Han som gjorde det! Bevisläget är dock uselt. Till och med Den Misstänktes existens och själva identitet är i tvivelsmål.

Finns Han, är Han dock helt klart mycket smart. Värre än den där slingriga Logiken i Kunskapens Träd, den mytens orm som kallas Lögnens Furste.

Agnostikerns tro och vetande

Just därför att Han är smart, behöver vi inte tro, att den kyrkliga polisen (Inkvisitionen?) klantat sig, när den miss-lyckats bevisa Guds existens och gärningar för andra än sig själva. (Jfr Kevinfallet, där de utpekade också har existerat såsom barn, fast kanske inte på brottsplatsen just då.)

För samma misslyckande kan vi skylla de andra tankens oklantiga polismyndigheter och smarta privatspanare. De kommer aldrig att bevisa Guds icke-existens och oskuld till skapelsen för andra än sig själva.

Då misslyckas parterna bättre, eller skall jag säga sämre, jag menar att de är duktigare, när de bevisar varandras klantighet. Ibland till och med lyckas de.

Gud klantade sig

Fast om Gud inte finns, borde Han inte kunna vara smart. Det hjälper inte om vi sätter kraven lägre: Finns Han inte, borde Han inte kunna vara som vi, klantig. (Vilka män-niskor Han skapat!)

Men om Han inte är smart, hur kan det då komma sig, att vi – eller åtminstone du, som är smart – inte lyckas sätt dit Honom? Jösses klant! Det faktum att bevis saknas, bevisar att Han är smart. Han har överlistat dig, och då måste Han finnas!

Gud har begått det perfekta brottet! Släpp fram mig till TV-soffan! Det är jag och inte GW, som skall sitta i den!

Jag är inte smartare än en tredjeklassare

Etiketter

, ,

Vi idioter

Bloggen ”Rebellas andra” berättar om jesuitpatern Rainer Carls tankar om 1100-talsfilosofen Petrus Lombardus tankar om skapelsen. Det är djupt och svårt. Den hög-lärde jesuitpatern anstränger sig för att förklara. Rebella får huvudvärk. Jag får hårt filosofiskt problem att tugga på. Aj! Käke och tänder värker.

Vi obildade

Italienaren Pietro Lombardo, som blev biskop Petrus Lombardus av Paris, skrev Sententiæ. Det finns – enligt Wikipedia – ”inget kristet verk, bortsett från Bibeln, som blivit mer citerat”. Har någon hört talas om honom?

En kommentator på Rebellas blogg upplyser Rebella. Det finns en artikel på Wikipedia om Lombardus.

Jesuitpatern Rainer Carls förklarar Lombardos tankar och frågor ungefär så här: Vilket material kunde Gud använda för att skapa, när intet fanns? Jo, bara sig själv!

Tolkien skapade Bilbo. Också Tolkien skapade av det enda livgivande, som stod honom till buds, sig själv. Därför finns Bilbo som en tanke, ty det var av sin tanke, som Tolkien skapade honom.

Tanke och/eller skapelse?

Jag försöker tolka och omformulera och eventuellt provo-cera fram omformuleringar och diskussioner av Rainar Carls ord: Bilbo borde alltså finnas i Tolkiens tanke, men han finns i min. Bilbo är någonting, men var finns han?

Om han finns i mig och är en del av min tanke, så borde han dö om jag dör. Men han dör bara om alla dör. Därför undras om Bilbo är Bilbo, eller är han bara min tanke? Tanke och/eller skapelse?

Om jag är Guds Bilbo, skapad som en romanfigur, så är jag i Gud. Sedan kan jag inte längre följa, tolka och om-formulera jesuiten. Det blir för svårt eller jag hittar för mycket invändningar mot resonemanget. Till exempel säger han: Vi kan inte lämna Gud.

Varför inte? Bilbo lämnade Tolkien och kom till mig. Men att jag inte hänger med Rainer Carls är inte det värsta.

Vi är inte smartare än en tredjeklassare

Lasse Kronér handhar femteklassare på TV. Ett ämne som vuxna kan tvingas svara på är religionskunskap. Frågorna hör hemma i årskurs 1 – 5 i grundskolan.

När jag började googla om Lombardus tankar var det första jag stötte på UR (Utbildningsradion). De har gjort fem filmer under rubriken Skapelsemyter. Varje film är ca fem minuter. De första knappa 90 sekunderna är samma introduktion. Kvar är drygt tre minuter undervisning per film.

Första filmen heter Tanke och ingenting! Tanke och intet sade jesuiten. Här nämns inte Lombardus och Carls. Men idéerna – och att indianer var långt före Lombardus med att tänka så. UR skriver Ämnesord: Mytologi, Religion, Religionshistoria, Skapelsen. Och allra värst, Utbildnings-nivå: Grundskola F-3. Alltså årskurserna 1 – 3! Sådant här skall de begripa, när de är 7 – 9 år!

Släng er i väggen pater Rainer, du och Petrus Lombardus! Ingen av er är smartare än en tredjeklassare. Och inte jag och inte Rebella! Vem säger det? Nä, se på själva Fan, berättaren i filmerna är Lennart Jähkel!

Starkaste gudsbeviset är det faktum, att det uppenbart finns någon som har roligt åt oss. Han driver med oss! Övriga bevis är strunt!

Jordens Undergång

Etiketter

,

D.v.s. matjordens undergång

SVT lyckas med dokumentären ”Sista skörden” skapa en apokalyptisk stämning. En sju år gammal artikel i Forsk-ning och Framsteg berör delar av saken. Den som googlar hittar mer.

Det handlar inte om klimatet och en eventuell höjning av havet med 1-2 meter om avlägsna 80-100 år. Det handlar om matJORDENS UNDERGÅNG, och att vi börjar svälta ihjäl om 20-30 år.

Kemikalier

Ett omtvistat litet delproblem är om världens fosforgruvor räcker flera hundra år, som affärsmänn, ekonomer och andra experter säger, eller bara till 2033. Fosfor är absolut nödvändigt i konstgödsel. Utan fosfor växer inget i modernt jordbruk.

Kadmium

Men med fosfor följer bl.a. kadmium ner i matjorden från gruvorna. Kadmium är oerhört giftigt.

Kadmium ackumuleras i jorden. Efter år av konstgödsling så blir jorden giftig. Fosforn i gruvorna räcker väldigt många år – säger de gruvindustrin. Invändarna hävdar att de bästa fyndigheterna tar slut och de sämre har sämre foforhalt och mer kadmium, så 2033 eller kanske några årtionden senare ...

När människor dödar syndare är vi värre än GT’s Gud

Dokumentären handlade dock mest om värre saker: Maskinell stordrift på åkrarna. Man odlar bara en sak på stora arealer. Enorma giftmängder för att döda skade-insekter. Då dödar man 1700 nyttiga arter för varje skadlig art man tar kål på.

Mikronäringsämnen

Man dödar mykorrhizan i jorden, svampsporer som är nödvändiga för att rötterna skall ta upp mineraler från matjorden, mikronäringsämnen. Daggmasken dör. Jorden packas av tinga maskiner och blir likt betong. Livets för-sök till att återerövra jorden avbryts av jordbearbetning, plöjning. Det som behöver sol vänds ned, och det som inte tål sol vänds upp.

Jorden dör. Utan liv blir den extremt utsatt för errosion. Den packade jorden kan inte svälja regnvattnet, som istället rinner bort med jorden ned i floder. Vår värld blir av med trettio fotbollsplaner åker per minut.

Jorden kan inte längre ge någon skörd utan konstgödsel. När fosforn tar slut, och det kan vara om några decennier, saknas förutsättningarna att odla på gammalt sätt. Utan mykorrhizan blir grödorna utan mikronäringsämnen. Vi äter dubbelt så mycket grönsaker idag som på 70-talet, men vi får mindre mineraler och vitaminer.

Sambanden är okända, men troligen är vi undernärda på sådant. Allergier och bokstavssjukdomar (ADHD och allt annat) ökar. Då vi saknar något äter vi mer. Kroppen hoppas få i sig det saknade. Men det blir bara skräpmat, kolhydrater och fett. Vi blir fetare, för tillfället.

Själv- och barnamord

All barnmat innehåller mineraltillskott. Dess järn dödar tarmfloran, som är viktig för vår hälsa. Vuxna mördar bakterierna i tarmarna med piller från hälsokostbutiker. Om 35 år behöver planeten 75% mer livsmedel. Mer konstgödsel! Mer stordrift och industriellt jordbruk! Om 20 år tros matjorden under Spaniens apelsinträd vara borta.

Om 20-30 år kan vi börja svälta! Då kommer folk att be till Gud. Förnuft i stället, tycker du? Vad skall vi med förnuft till? Sånt använder vi ju ändå inte.

Om 20-30 år är jag nog död. Det får jag tacka Gud för. Skall jag tacka förnuftet i stället? Existensen av en Gud, som tar död på oss för våra synder, verkar mer trolig än existensen av något förnuft!

Titta på det där programmet på svtplay!

Ingen överträffar Gud som statistiker

Etiketter

, , ,

Jerikos storlek

Jag fick en kommentar med uppgifter om vad som står i Bibeln, se föregående inlägg. Den svarade jag på. Nu har jag gått igenom svenska och engelska Wikipedia och annat, för att kunna komplettera svaret.

Josua ödelade Jeriko omkring år 1300 f.Kr. Innanför de inre murarna var Jeriko sex (6) hektar stor. Där kan ha bott 600 personer. Det fanns yttre murar, och mellan de yttre och inre kan ha bott ytterligare några hundratal. Runt 1 000 innevånare, eller låt oss ta i med hela 2000! Undrar hur många av dem, som var stridsdugliga män?

Påpekanden

Dagens Israel har 20 770 km², Småland har 29 400 km². Stockholm hade 5 000 innevånare på Gustav Vasas tid. Det krävs ekonomi för att stora städer skall växa fram.

Om avsaknaden av bevis som bevis

Enligt arkeologer tros det förlovande landet som helhet ha haft ca 100 000 innevånare. Jag har sett på bibeltrogna sajter, att man där tror på större siffror. Bara då kan Bibelns siffror stämma. En sajt, som dock inte tog upp befolkningssiffror, menar att avsaknaden av arkeologiska bevis gällande raserandet av Jerikos murar i sig är bevis för händelsen.

Men en stor stad kräver en stor landsbygd för sin försörj-ning. Antalet städer, som Josua på Guds befallning ödelägger och vars kungar han slaktar, var stort. När han gör en paus görs en uppräkning. Förutom kungarna öster om Jordan, där någon av dem hade två städer, fanns det trettioen kungar väster om floden (Jos 12). 

Det är en fruktansvärd massa arkeologiska bevis, som måste saknas, för att bevisa de folkmängderna! Arkeo-logerna tror på 100 000 innevånare i det där landet när Josua kom med sina israeler. 

La Grande Armée

Skall vi tro på Bibeln, var israelerna något fler. Deras armé mönstrade 601 730 man (4 Mos 26:51). Det antalet skulle få vara med och dela på bytet. Bland dessa fanns exempelvis Benjamins ättlingar, som uppgick till 45 600 man och Manasses släkter 52 700 man.

Utöver de 601 730 fanns prästätten leviternas män, där mönstrades 23 000 man. Leviterna fick inget byte, prästerna skulle försörjas på annat sätt. Summa en armé på 624 730 man.

Napoleons Grande Armée uppgick 1812 till 667 000 man. Som ni märker är statistiken i Bibeln överlägsen den napoleonska i detaljer.

Josuas armé borde ha varit vigd åt förintelse

Nu var det bara 40 000 stridsrustade män, som Josua förde fram mot Jeriko (Jos 4:13). Det var väl därför som diverse mirakel var nödvändiga för att han skulle kunna erövra staden. Ett mirakel var att Jordanfloden torkade ut, så att armen kunde marschera över torrskodd (Jos 4). Men det räckte ju inte. Det väldiga Jerikos väldiga murar var ju ointagliga. Men de föll av sju dagars hornblåsande.

Därefter skulle den mindre staden Aj erövras (Jos 7). Josuas spioner meddelade, att hela hären inte behövdes. Staden var så liten jämfört med Jeriko. Bara 3 000 man skickades därför dit. Men de jagades bort av ajiterna, som dödade 36 israeliter och skrämde vettet ur Josua.

Orsak till nederlaget var att Jeriko var ”vigd åt förintelse”, alla skulle dödas och allt förintas. Inget byte fick tas! Men Akan av Juda stam hade syndat. Han hade tagit byte, en dyr mantel samt guld och silver och gömt i sitt tält.

Sedan hela Israel stenat Akan, hans söner, döttrar, oxar, får och allt han ägde, så kunde Josua med 30 000 man slå ihjäl hela befolkningen i Aj. Det 12 000 män och kvinnor (Jos 8:25). Josua hängde även upp Ajs kung på en påle. 

Nästan fler städer än innevånare

En stad som inte förstördes utan bara förslavades var Givon. Den var större än Aj (Jos 10:2). Aj och Givon hade alltså tillsammans minst 25% av landets av arkeologer uppskattade befolkning. Men det var ju trettio andra städer, förutom Jeriko och städer som nämns i kapitel 13. De verkar också varit många. Någon annan får räkna.

Men det blir värre! Två kapitel (Jos 14, 15) räknar upp de städer som tilldelades Juda stam. Det var mer än 120! Sedan fördelas resten på övriga elva stammar i Israel. Jösses! Någon annan får räkna! Jag påstår inte att det fanns fler städer än innevånare, men …

Matematik är bevis, om den är dålig

Den bibliska historien påstås vara trovärdig, därför att judarna i den ofta beskriver sig själva väldigt negativt.  I påhitterier skulle de tvärtom ha beskrivit sig själva som genier och felfria.

Beviset att texten är sann är alltså att israelernas armé var världshistoriens odugligaste och judarna katastrofer i ämnet matematik: Aj kan knappast ha haft mer än några hundra innevånare.

Det påstås ibland att Einstein i skolan skulle ha varit dålig i matte. Han var jude. Nä, så dålig kan han inte ha varit. Jag tvivlar hellre på GT än jag tror att Einstein var dum i huvudet. Fast vi kanske helt har missat vad berättelsen egentligen handlar om.

Vad handlar det egentligen om?

Vi har en litterär stil som kallas satir. Man kan då skriva på ett sätt, som vettiga människor förstår och uppskattar, trots att man ljuger och skarvar. Det är som om Michael Moore skulle hylla Donald Trump.

Ingen tror en sekund att det är en hyllning, och Michael själv utgår från att ingen kan vara så dum, att de tar hans hyllning på allvar. Orimligheter och överdrifter är av-sedda att väcka skratt och peka på det Moore vill kritisera hos Trump.

Är det något sådant bakom dessa texters orimligheter? Det är därför jag vill närma mig texterna med respekt. Jag vill inte att en forntida Michael Moore skall vända sig i sin grav, tänka på mig och utbrista: ”Jag hade fel om människorna, somliga är så dumma!”

 

Forntida ateister?

Etiketter

, , ,

Vi kan läsa böcker som inte längre finns!

Sanchuniathon var en lärd fenicier, som skrev om historia och religion. När är svårt att besvara, men kanske nära Mose tid och före Trojanska kriget. Ingen av hans skrifter har bevarats, men innehållet är trots det känt och läst. Han har kallats präst, men för mig verkar det osäkert. Kanske han var utbildad till det.

Filon från Byblos (ca 50 – 140 e.Kr.), var en historiker, som skrev om fenicierna. Han är mest känd för sina bearbetningar och översättningar till grekiska av nämnde Sanchuniathons verk. Inte heller något av Filons skrifter har bevarats. Ändå är han känd för dem. Innehållet läses.

Vi kan läsa brända böcker!

Porphyrius (ca 232 – 304 e.Kr.) var nyplatonsk filosof som med sin skrift ”Mot de kristna” i 15 band framförde budskapet att Kristus nog var OK, men de kristna var en förvirrad och ond sekt. Han var en inflytelserik storhet inom dåtida kultur, så trettio kristna apologeter tog upp den kastade handsken.

Orsaken till miraklet

Verket ”Mot de kristna” brändes både år 435 och år 448 på order av kejsar Theodosius II, men det hjälpte inte, då de trettio redan hade spritt sina vreda vederläggningar av Porphyros tankar över världen. I princip: ”Han berättar och säger så här, men så här är det!”

Eusebios av Caesarea, född 263, död 263, biskop 313. Kyrkofader och även fader till kyrkohistorien. Han för-fattade den första boken i ämnet, 3:e upplagan av den svenska översättningen kom 2007.

Han skrev mycket mer, t.ex. ”Praeparatio evengelica”, den enda skrift vari Sanchuniathons berättelser bevarats till-sammans med mycket annat.

Orsak till kyrkligt intresse för dessa skrifter är så kallad euhemerism. Filon eller Sanchuniathon, osäkert vem (åtminstone Filon eller kanske båda) hade samma idéer som den grekiske filosofen Euhemerus (verksam runt år 300 f.Kr.).

Vad sysslar Kim Yong-un med?

Euhemerus menade att gudarna en gång varit levande kungar som blev förgudade av dumma människor och därför dyrkades efter sin död. Snorre Sturlasson lade sig till med idén och menade att Oden skulle ha varit en sådan forntida kung.

Sådan förgudning (apoteos), skulle i så fall inte alls ha sitt ursprung från de gamla grekerna, som Wikipedia säger, utan vara mycket äldre. Ja, varför inte? Och det pågår fortfarande.

Denna ateistiska ståndpunkt riktad mot hedniska gudar föll kyrkan i smaken, och de icke kristna författare, som på detta sätt angrep hednisk gudstro, drogs fram som sanningsägare. Det kan vara svårt att avgöra, vad som kommer från Sanchuniathon och vad som kommer från Filon.

Tro utan andra gudar än kunskapen och vi själva?

Men även andra tankar kom att överleva i Eusebius och andra kyrkomäns skrifter. Följande överensstämmer med textfynd från Ugarit, så det kan vara Sanchuniathon:

Själve guden Thot betraktade drakens och ormarnas natur som gudomlig, och så gjorde även fenicierna och egyptierna, sedan Thot förklarat ormen vara det med anda och glöd bäst rustade djuret bland reptilerna.

I följd av det visar den också genom sin andas kraft en oöverträffad snabbhet, utan fötter och händer eller andra extremiteter med vilka andra djur rör sig. Den uppen-barar sin skapelse i varierade former, och så snabbt som den vill, slingrar den sig framåt.

Den är även ytterst långlivad, och till dess natur hör, att ömsa sitt gamla skinn, och därigenom inte bara åter bli ung, utan även möjliggöra ytterligare tillväxt; och när den fyllt sina år, förtär den sig själv: Av den orsaken före-kommer detta djur i tempel och i mystikens riter.

r möter vi idén om människan som en ouroboros. En själ av förstånd och kunskap, där förståndet tillväxer då det äter den kunskap dess kropp består av. Den äter sig själv. Vi dör för att födas i en kropp bättre lämpad för fortsatt andlig tillväxt.

Bilder och museer

Nedan två bilder av Ouroboros. Under dem ormgudinnan från Kreta, från Danmark och från Gotland. Den sista kan studeras i bildstenssalen på Gotlands museum. Via länken till Gute.info får ni även Bernt Enderborgs funderingar över märkliga bilder. Majstången verkar kunna vara något mycket mer än en sentida import från Tyskland, som en del vill hävda.

Den fornnordiske Jarl blev en brittisk earl

I den fornnordiska myten lägger sig Medvetandet, guden Rig mellan två människor, som föder Träl. Sedan lägger sig Rig mellan två människor, som blir föräldrar till Bonde. Nästa ”offer” för Rig är ett par som föder Jarl, ädlingen. Till slut skall vi alla bli konungar, den logiska följden hos  Sanchuniathon, uttalat hos Paulus och hos Snorre.

Är Jahvé ogudaktig?

Det där var de visst överens om, och att vi inte skall tro på gamla gudar. Den nye guden, Jahvé, var det en annan sak med. Fast vi vet inte hur Sanchuniathon tänkte.

Medvetandet? Jag tänker, alltså är jag. Jahvé. Det där namnet antyder kanske ogudaktiga filosofiska tankar.

Vad innebar det gamla judiska förbudet mot otillbörlig tillbedjan? Får man inte tro på en Gud, som är alltför lik hedendomens ofta blodtörstiga gudar? Däremot får man ha en Gud i sitt inre, och denne går att tala med. Han är på något sätt du själv. Fast du måste välja, och du kan välja fel.

Gamla ateister? OK! Men de hade ändå inte fått vara medlemmar i Humanisterna. Själ, ande, reinkarna-tion och evigt liv går inte hem där. Och Micael på Hela Pingsten hade inte heller godtagit dem. Ingen riktig guds-tro.

Lite kätteri, Leve evolutionen!

Frågan är vilka tankar Genesis författare hade? Tänk om Hela Pingsten är obiblisk? Filistéerna, det är kaananéerna. Abraham från Ur konverterade från mesopotamisk mån-dyrkare (Jos 24:2f, 14f) till den kaananéiske prästkungen Melkisedeks tro (1 Mos 14:18).

Genesis, judendomen och därmed kristendomen har ut-gått från de läror Sanchuniathon berättar om. Omformats av en mental evolution. Ibland hamnar evolutionen i en återvändsgränd. Då dör det odugliga och ett nytt skott utgår från den gamla stammen.

Våldsbejakande kristendom?

Etiketter

, ,

En av Nya Testamentets kusligaste berättelser.

Apostlagärningarna (Apg 4:32-5:11). Det doftar politisk propagande av det otäckaste slag. Det är ett paradis man vill beskriva, men de som är bekanta med propaganda, ser något hemskt.

Jag har läst en mängd fromma ansträngningar att rättfärdiga bibelstycket. Rubrikerna är skapade av våra översättare. Stå ut med det fromma och läs! Det är bakgrund och händelse. Fundera på vad som faktiskt hände!

”Egendomsgemenskap

Alla de många som hade kommit till tro var ett hjärta och en själ, och ingen betraktade något av det han ägde som sitt; de hade allt gemen-samt. Med stor kraft frambar apostlarna vittnesbördet om att herren Jesus hade uppstått, och de fick alla riklig del av Guds nåd. Ingen av dem led någon nöd. De som ägde jord eller hus sålde sin egendom och kom med köpesumman och lade ner den vid apostlarnas fötter, och man delade ut åt var och en efter hans behov. Josef, en levit från Cypern som apostlarna kallade Barnabas, det vill säga Tröstens son, sålde också han en åker han ägde och kom och lade ner pengarna framför apostlarna.

Ananias och Sapfeira

En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Sapfeira en egendom. Med hustruns vetskap tog han undan en del av köpesumman och kom och lade ner resten framför apostlarna. Då sade Petrus: ”Ananias, hur har Satan kunnat fylla ditt hjärta, så att du försöker lura den heliga anden och tar undan en del av pengarna du har fått för din jord? Var den inte din så länge du ägde den, och förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud.” Vid de orden föll Ananias död ner, och alla som hörde på greps av stor fruktan. De yngre männen svepte honom, bar bort honom och begravde honom.

Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade hänt. Petrus vände sig till henne: ”Säg mig, var det allt ni fick för jorden?” – ”Ja, det var allt”, svarade hon. Men då sade Petrus: ”Hur kunde ni komma överens om att utmana Herrens ande? Du hör stegen utanför dörren – det är männen som har begravt din man, och nu skall de bära bort dig.” I samma ögonblick föll hon ner framför honom och dog. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. Stor fruktan grep hela för-samlingen och alla som hörde talas om denna händelse.”

Den brutale Helige Ande

Den av den Helige Ande uppfyllde Petrus är här lik Felix Dzerzjinskij. Denne var grundaren av tjekan, den sovjetiska hemliga polisen, senare namngiven NKVD och KGB. Bibeltexten lägger dock inte brutaliteten på Petrus, utan på den Helige Ande.

Ser inte ut som någon helig ande

Jesu anhängare var beväpnade!

I sin vilja att slåss i stället för att vara martyr hamnar Petrus i konflikt med Jesus, som då svarade: ”Håll dig på din plats, Satan. Dina tankar är inte Guds utan människors.” (Mark 8:33, Matt 16:23). Vi har en motsätt-ning i gruppen, och det låter som om den var vass.

Petrus påstås ha tagit till svärd då Jesus greps av en styrka beväpnad med påkar och svärd (Joh 18:10). Jesu anhängare var alltså beväpnade! Hos Lukas kan vi läsa: ”När de som var med Jesus såg vad som skulle hända sade de: ‘Herre, skall vi ta till våra svärd?’ (Luk 22:49). Våra svärd?! I flertalsform!

De hade svärd! Vad kostade ett sådant?

Vad var det för gäng som omgav Jesus? Mer uppseendeväckande än att de var beväpnade, är hur dyrt de var beväpnade.

För 6000 år sedan var järn dyrare än guld. Inte konstigt, järnet kom från meteoriter! Hettiterna lärde sig använda järnmalm för 3400 år sedan. De började använda blästerugnar. Priset på järn sjönk, men fortsatte vara högt.

Det vi här definierar som masugn uppfanns absolut tidigast år 900 i Nora (eller helt säkert 200 år senare i Norberg. Men kanske även tidig kinesisk ugn skall kallas så.) Masugnen förbättrades under medeltiden. Då sjönk priset på järn. Vid 1700-talets slut började man i England använda koks till järnframställning, och Sverige förlorade sin roll som Europas järn-rike. Priset sjönk.

Fattiga vikingar bar yxa

Under vikingatiden kunde en träl kosta 306 gram silver och ett svärd 126 gram (Illustrerad Vetenskap nr 11/2001). Svärdet kostade ca 40 % av en manlig slav (samma källa). Låt slavars (arbetskrafts) värde vara seklens penningkonstant! Utnyttja sedan Vilhelm Mobergs research till utvand-rartriologin.

En slav kunde kosta $ 500 då Karl Oskar kom till Amerika. Det var ca två tredjedelar av vad han sålde Korpamoen för. Med omkostnader och sedan han betalt hypotek, andra skulder och familjens överfart till ett nytt liv i Amerika (675 riksdaler), hade han drygt 500 rd kvar. Och rd var då värd 40% av $.

Vikingasvärdet skulle alltså kunna ha kostat motsvarande $ 200 i 1850 års penningvärde. Det är något helt annat än den summan i nutidens (2017 års) penningvärde. Det kan ha varit ett helt öre (latin aurum) i guld (au) i 975 års penningvärde!

I ett TV-program häromdagen, sade en brittisk arkeolog, att svärdet var det bästa vapnet, men den mycket billigare yxan var det vanligaste bland vikingarna. De flesta hade helt enkelt inte råd med ett svärd.

Svärdet, tidig högteknologi

Redan tidigt blev svärdet en tillverkningstekniskt avancerad produkt. Romarna blandade järn- och stålkvaliteter och mästersmeder smidde samman och härdade klingorna. Då har vi gått tusen år tillbaka från vikingatiden mot den forntid, då järnet som metall var dyrare än guld.

Den romerska armen var svindyr och överlägset beväpnad. En del av översteprästens och stora rådets folk hade bara påkar. Så vad var det för penningstinn IS-organisation Jesus hade runt sig? Fattiga fiskare?

Rådet ingriper mot apostlarna

I apostlagärningarnas följande verser kan man läsa om apostlarnas verk-samhet bland folket, som sägs ha varit skrämt (av Jesusfolkets fiender) från att ansluta sig till dem. Men agitationen var tydligen effektiv, för ”män och kvinnor i stort antal kom till tro …” (Apg 5:14). Det senare oroade nämnda fiender.

Därefter (Apg 5:17) kan följande läsas om saddukéernas parti(!).

”Då ingrep översteprästen och alla hans närmaste män, det vill säga saddukéernas parti. Upptända av trosnit grep de apostlarna och satte dem i stadshäktet.”

Judiska Rikspartiet och dåtidens opposition

Det är kort tid efter Kristi himmelsfärd. Petrus är ledare för rörelsen, vars åsikter inte överensstämmer med det maktbärande partiets, saddukéerna. Det fanns fler partier, fariséerna och esséerna.

Saddukéerna var ett överklassparti. De kan beskrivas som samarbetsmän. Romarna fann dem lämpade att vara judarnas ledare. Fariséerna var mer folkliga. De övriga, esséer och kristna, var ”småpartier”. Esséerna var splittrade och Qumransekten var en viktig del av dem.

Filosofi eller religion som de politiska ideologiernas grund

I den världen fanns ingen modern vetenskap eller upplysningsfilosofi, som kunde vara filosofisk grund för ideologier och politiskt resonerande. De hade i stället religiösa föreställningar, som kunde skilja sig mycket från varandra. Alla – faraoner, kejsare, konungar och republikaner moti-verade politiska krav och maktanspråk med ”gudarnas vilja”.

Jerusalems variant på detta var ”Guds vilja”. Det var politikens grund. Den kristna rörelse som framträder i Apostlagärningarna är en extrem politisk sekt, som på olika sätt verkar bekant för oss nutidsmänniskor.

Den minimala statsapparaten

Det samhälle vi möter, har kejsaren som högsta makt. Han vill ha skatt. Får han det, är han nöjd. Statsapparaten är minimal jämfört med nutida staters: Skatteindrivning, kejsarens hov, senaten och höga ämbetsmän, armé, flotta, domstolar, religös kult, nöjen (Colosseum) samt ganska omfattande offentlig byggnadsverksamhet.

Resten fick sköta sig självt. På så sätt var det den amerikanska högerns idéalsamhälle. Alla små lokala grupper hade frihet att sköta sina egna angelägenheter, bara kejsaren fick in skatt för att bekosta de två kost-samma verksamheterna, utsvävningarna och militärapparaten.

Pastor Pontius Pilatus problematiska pastorat

Pontius Pilatus såg helst att judarna skötte sig själva. Betalade de skatt, så var allt bra. Då lämnade han dem gärna i fred. Han såg helst att de i sin tur lämnade honom i fred. Han ville inte bli indragen i deras förbittrade partistrider.

Oro och kravaller innebar risk för anklagelser att han inte kunde upprätt-hålla ordningen i Jerusalem. Han var inte glad, då det judiska getingboet uppenbarade sig inför honom med den tillfångatagne Jesus och ville att Pilatus skulle ta parti.

Roms överhöghet understryks i NT med påståendet att judarna inte hade rätt att utdöma dödsstraff. Denna yttersta makt tillkom endast kejsaren och de ämbetsmän, som han gav den makten, ius gladii”. Fast saken är visst lite tveksam. ”Ius gladii” tror somliga bara gällde vem som fick avrätta romerska medborgare. Var Jesus en sådan?

Pilatus var van vid zeloter, judiska terrorister som knivhögg romare. Var-för kunde judarna inte fixa Jesus själva? Varför blanda in Pilatus? Han skulle inte bråka, om de bara slog ihjäl varandra. Varför plötsligt sådan respekt för romersk lag? Förmodligen visste Pilatus svaret.

Ta ansvar din jä…

Ett mord på Jesus skulle starta ett judiskt inbördeskrig. Men om romarna tog död på honom, var det ju en annan sak. Då skulle sadduccéerna få se Jesus svärdbärare angripa romarna. Pilatus försökte därför få Herodes den Stores son, tetrarken (lydfursten) Herodes Antipas, att ta över det farliga ansvaret. (Luk 23:6-12).

…äh … min käre vän

Lukas berättelse avslutas med versen: Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner; förut hade det rått fiendskap mellan dem.” Detta kan bara tolkas som att furst Herodes gick Pilatus till mötes. För vem var det egentligen som Jesus utmanade med sin titel ”judarnas konung”.

Herodes Antipas begärde senare av kejsar Caligula att få kungatitel, vilket var oklokt. Men det är en annan historia. Det viktiga var att den titelsjuke Herodes behandlade Jesus förnedrande och skickade tillbaka honom till Pilatus, förmodligen med en begäran: ”Ta död på den här! Det är jag, som är judarnas konung!”

Översteprästerna protesterade mot Pilatus noggranna inskription på latin, hebreiska och grekiska över Jesus huvud: ”Jesus från Nazaret Judarnas konung”. Den vägrade han ta bort.”Vad jag har skrivit har jag skrivit” (Joh 19:19-22), och det var att Jesus avrättades för att ha satt sig över judarnas ”storfurste”.

Det innebar också, att förutom sadducéerna hade ännu en mäktig part ställt upp mot Jesusfolket. Chanserna för dem i ett inbördeskrig blev försvagade liksom risken för ett sådant. Pilatus hade lyckats! 

Pilatus, ja han försökte ju bara hålla sig väl med alla judar. Det var ju hans uppgift att hålla ordning, och nu bad, krävde både hög och låg att han skulle göra så här. Han erkände judarnas och deras furstes själv-bestämmanderätt. ”Skyll inte på mig! Jag är ju snäll och beskedlig!”

Pilatus kunde alltså skylla på ”juden” Herodes och var därför djupt tack-sam. Jag får ihop logiken delvis. Men nu skulle jag behöva lägga ned oerhörd tid och ansträngning på att analysera det politiska getingboet. Kanske någon annan kan ta vid?

Vad hände egentligen? Vad var det för politiska strider, och vilka var inblandade? Vad var det för militant rörelse, som oerhört förändrad gick ut ur det följande kaoset och erövrade världen? Jag har fler idéer än jag klarar av att tänka, och alla tror jag kräver mycket arbete.

 

När aposteln Paulus var förbannad

Etiketter

, , , , ,

Galaterbrevets början, förenklad version

(Där han förklarar varför han vill att hans motståndare kastrerar sig.)

Nåd och frid!

Förbannelse över den som säger något annat än jag! Förbannelse över alla som säger något annat än det jag  säger (Gal 1:8f).

Ingen människa har lärt mig evangeliet! Jag fick det genom en uppenbarelse av Jesus Kristus (Gal 1:12)! Efter det tog jag mig till Arabien, där jag förkunnade evangeliet för hedningarna (Gal 1:17) i tre år innan jag återvände och träffade Kefas.

(Kefas är Petrus namn på hans modersmål arameiska.)

Fjorton år senare, efter ytterligare en (ospecificerad) uppenbarelse, reste jag än en gång till Jerusalem och träffade åter Kefas och dessutom ett par andra viktiga apostlar, Jakob och Johannes (Gal 2:1-9). Då berättade jag vad Jesus hade sagt och vilken förkunnelse jag spred (Gal 2:2ff).

Det blev bråk med falska bröder, som nästlat sig in för att frånta oss friheten i Kristus Jesus och göra oss till slavar (Gal 2:4). Men dem gav jag inte vika för (Gal 2:5), och pelarna (de främsta apostlarna) fann att det jag sade stämde (Gal 2:7ff). Kanske utlovade pengar från mina rika hedningar i Efesos* hjälpte, församlingen i Jerusalem verkade ju hålla på och svälta ihjäl (Gal 2:10).

Senare var jag tvungen läxa upp Kefas, för att han avvek från den sanna läran (Gal 2:11ff). Felet låg egentligen på Jakob och hans folk, som var besvärliga med sin tro på omskärelse (Gal 2:12). Jag hoppas de skär av sig alltihop dom jäv… (Gal 5:12).

Motsättningen gällde samma sak som det jag stred med de falska bröderna om: Om man blir rättfärdig genom att vara slav under detaljerade, idiotiska och ändå tvingande laggärningar eller genom tro på Jesus Kristus och hans sätt att resonera (Gal 2:16).

Är vi syndare, då vi hellre vill tro på Jesus Kristus och hans prat om kärlek och samvete, än på omskärelse och en myriad andra laggärningar, omöjliga att iakta i sin mångfald? I så fall är Jesus vägen till synden (Gal 2:17). Nej! Det är hel fel tänkt! Det är bara om jag hittar på nya heliga tvångshandlingar, och åter låter sådana vara min Lag, som jag automatiskt blir lagöverträdare och syndare (Gal 2:18).

Jag har genom Kristi Lag, samvetets och förnuftets ande, som lever i mig, dött bort från Idiotlagen, bort från bud-ordsreligionen (Gal 2:19f).

*Efesos, se mitt tidigare inlägg, där jag bl.a. berättar om den stora hamn-, finans- och lärdomsstaden Efesos. Den var antikens Rotterdam och Zürich med handel och hedniska rentierer. Där var det aureus i kollekten! Den var även ett antikens Oxford med en paradisisk miljö för den alltid bildningshungrige Paulus.

Aureus, romerskt guldmynt, Caesar Augustus

KOMMENTARER

Det var kapitel ett och två plus en vers från femte. Läs verserna! Bibeln finns på nätet! Det är det han skriver, inklusive hans önskan att de förbannade motståndarna (Gal 1:8f) skall kastrera sig! Jag hoppas att min för-enklade version gjorde texten mer lättläst och begriplig.

Tyvärr har jag inte lyckats förkorta och förenkla den sista av de Galaterbrevets inledande verser, som jag försökt ge en sammanfattning av (Gal 2:21). Förklara går dock.

Varför måste Jesus dö?

Om våra synder var underlåtna laggärningar (olika riter, bland dem främst omskärelse) och Gud verkligen krävde sådant, då dog Jesus för dessa våra synder.

Jesus förnekade ju dem! Han bestred att de är verkliga synder! För att vidmakthålla Lagen och respekten för den, krävde alla lagfromma att hädaren och förnekaren Jesus skulle avrättas. Så skedde, men då Gud lät honom åter-uppstå, sade Gud därmed, att allt var fel!

Juridik

Den Högste Domaren upphävde både domen och straffet! Gud godkände och fastställde även Jesus fullbordan av Lagen (Matt 5:17).

Guds Lag är inte upphävd, men den är ändrad. Nu gäller annat! I mitt svar på en kommentar till föregående in-lägg skrev jag ungefär detta om den saken: 

Matt 5:17 är en vers, som översätts olika i 1917 års Bibel och i NT81 (Bibel 2000). I 1917 års version säger han, att han inte kommit för att upphäva lagen, utan för att full-borda den. I den nyare versionen har han kommit för att ”uppfylla” den.

En lag som måste fullbordas är det något fel med. Den måste ändras, kompletteras, justeras eller annat som för-ändrar den.

Dåliga tolkningar

I NT81 och Bibel 2000 har man alltså ändrat Jesu ord till uppfylla. Det kan tolkas som att han kom för att befästa GT’s regler, det vill säga se till att de uppfylls eller iakttas.

Men då står det inte så i Bibeln! Det är Bibeln som tolkas så, och det är en väldigt stor skillnad.

Den logiska förklaringen är …

Det finns logik i Paulus ord om uppenbarelsen. Jesus sade till lärjungarna, inklusive Kefas, ungefär detta: ”Idioter” (Matt 16:9). Läs själva! Jesus var tvungen, att leta upp den intelligente Paulus och sätta honom i arbete. Som uppstånden och ett med Gud Fader kunde Jesus det.

… att Jesus måste dö, för att vi …

Om du vill tro, får du göra det. Om du inte tror, så låter du bli. Jag är helt nöjd om jag får till logiken i budskapet.

… skall kunna äta fläskfilé i gräddsås

OK om Gud finns och om Han lät Jesus uppstå, men jag har förut aldrig fått till någon begriplig förklaring till var-för Jesus måste dö för våra synder, eller hur han där-igenom kunde frälsa oss från dessa. Men om våra synder var att vara oomskuren och äta fläsk, då kan jag vara djupt tacksam för att han frälste mig från bl.a. ångest för fläskfilé i gräddsås.

Min Kamp à la Paulus

Alltså: Enligt Mose Lag (och Koranen) skall synden fläsk-ätning i princip orsaka samma ångest som att mörda. Men vi vet att det senare inte ger de troende nämnvärd ångest. Vi kan därav dra slutsatsen, att sådana här reli-giösa lagar allvarligt skadar vår ande (samvetet). De är farliga! De bör bekämpas!

Fast det här innebär ju, att Jesus inte frälste oss från andra synder. Om du och jag är två feta präster som våldtar små söta korgossar, kan vi inte få den synden förlåten av varandra genom nattvardens sakrament.

Nattvarden är den där heliga ritualen ni vet. Det heter att man måste ”ta den”, för att som kristen inte vara lika syndig, som en oomskuren jude eller muslim anser sig vara.

Rasismen som religion

Förresten, vad var det för sorts synder Jesus frälste oss ifrån? Nattvardsriten är något helt annat än den måltid Paulus talar om. Den var ett förnekande av GT’s (och även Koranens) regler om orenhet, som omöjliggör allt normalt umgänge med ”de andra”.

Aposteln Petrus blev aldrig kristen!

Paulus angrepp på Kefas för avvikelse från den sanna läran gällde just den saken (Gal 2:11-14). Läs! När Jakob dök upp vågade Kefas inte äta tillsammans med oom-skurna hedningar. Ingen kristen gemenskap där heller! Det är just det, som den upprörde Paulus skriver!

Läs de där två kapitlen, när ni läst detta mitt inlägg. Läs gärna hela det korta Galaterbrevet!

Och kanske inte alla de andra elva heller

Kefas, Petrus, som kyrkan bygger på, hade dömt sig själv (Gal 2:11) var en feg (Gal 2:12) hycklare (Gal 2:13). De som gör som han är dårar (Gal 3:1). Läs texten! Motsätt-ningarna i fornkyrkan var uppenbart svåra. Där var det svårt för kärleken (Gal 5:14f).

Den medicinska kompetensen

Nu skall jag skriva om det där skärandet i snoppen i en värld utan hygien!

Paulus levde bland bildade hedningar. Lukas var en grekisk läkare, som slog följe med honom. De visste, att barn strök med i följdinfektioner.

Jo, bakterieläran var okänd, men de hade praktisk och empirisk kunskap. Läkare säger till mig nu idag, att de inte vill skära i onödan. Lukas hade säkert lärt sig att helst låta bli kniven, om det inte var nödvändigt. Trots vår hygien kan det idag ändå bli  komplikationer. 

Juden Paulus svor! ”Förbannelse över idioterna!” Det står i Bibeln! Galaterbrevet. Läs ovan! Där finns vershänvis-ningar. Det finns mer han sagt: ”Var på er vakt mot de där hundarna, de där skadegörarna, den där sönder-skärelsen.” (Fil 3:2).

Paulus var ofta förbannad på sina motståndare.

Den eländiga kvinnofrågan

Paulus är helt modern, men det observeras inte, då de falska redigeringarna påfört honom åsikter om kvinnan, som han inte hade. Jag orkar inte repetera det igen, men utan de redigeringarna kanske folk skulle läsa det övriga i hans brev, och då blir det besvärligt för bakåtsträvarna.

Läkaren Lukas är enligt traditionen evangelisten Lukas men, som länken berättade, det anses idag mindre troligt. Det faktum, att det ser ut som om evangelisten skrivit av Paulus, ger oss dock möjligheten att läkaren Lukas är en källa till evangeliet. Han har förmedlat texter från Paulus till författaren (författarna), och har kanske därför till-skrivits evangeliet.

Men vad gällde bråket egentligen? Principiellt? En förtyd-ligande förklaring kan vara på plats.

Laggärningar

Laggärningar eller döda gärningar (Heb 6:1, 9:14), som Paulus också kallar dem är lättast att förklara. Gärning betyder handling, om ni glömt det.

Mose Lag var tidig med att föreskriva handlingar med magisk förmåga att tvinga Gud öppna pärleporten för dig. Kristna och muslimer har gått i judarnas fotspår, och alla vet idag följande:

Om du äter bröd och dricker vin i kyrkan, skär i snoppen eller ber fem gånger om dagen i moskén, så kommer du till Paradiset. Gud måste öppna porten! Om du sedan svär, ljuger, stjäl, bedrar och super m.m., så klarar du dig ändå.

Du kanske får dricka mer vin eller skära av några halsar utöver snopparna. Fast det gör du ju så gärna, för att betvinga Gud.

Paulus inte bara förbannade snoppskärarprofeterna, han sade till dem, att den som vill komma in måste hålla hela Lagen, vartenda bud! Men att hålla alla för- och påbud är omöjligt. Det har han ju helt rätt i. Vem har någonsin sett, eller ens hört talas om någon, som klarat det?

Men som vi alla vet, så tycker snoppskärarna och andra religiösa, att deras favoritbud är mycket viktigare än buden mot bedrägeri, våld, sex och annat. De tycker att det oftast räcker att tugga oblater och för kvinnor att bära burka. Tända ljus i kyrkan och ge tiggare en allmosa är också viktigt.

Tro

Tro på Jesus Kristus är alltså motsatsen till laggärningar. Det är inte motsatsen till gärningar.

”Älska varandra” (bl.a. Joh 13:34) är ett bud, som fram-tvingar handlingar, som skiljer sig ifrån döda handlingar, ifrån laggärningar. I mitt svar på en kommentar till före-gående inlägg, säger jag en del om Lagen, som kan läsas i detta sammanhang. Hela det korta inlägget handlar om att döma de fördömda och förbannade.

En vanlig uppfattning om vad tro på Jesus innebär är följande: Jesus har sagt si och så! Det står i Bibeln! Vi vet därför att tro på Jesus innebär, att om vi doppar huvuden i vatten, dricker vin, tuggar bröd och bedjer våra böner, så tvingar vi Gud att öppna pärleporten till Paradiset. Nämnda gärningar har den magiska kraften, till skillnad från snoppskärande och burkabärande, som bara är vid-skepelse.

Som sagt, laggärningar, döda gärningar fungerar inte! Du kan inte rånmörda gamla pensionärer och sedan springa till prästen och få syndernas förlåtelse. De synder Jesus frälste oss från var idiotierna. Lagarna om det som är värre än brott.

Oj, vad han var förbannad!

Paulus säger, att den som bygger upp en ny Lag i stället för den gamla (Gal 2:18), kommer att bli en lagöverträ-dare och vara förbannad (Gal 3:10ff). Förbannad (2 ggr), förbannelse (2) förbannelsen (1), Paulus är tydlig med sitt grova språkbruk.

Jag får väl lägga till: Vill du tillredas i kokande olja och bli snacks till Djävulens fredagsmys?

Den enda möjliga förklaring av ordet tro som blir kvar, är tro på kärlek och samvete. Det gäller vad Paulus hävdade att Jesus ville att vi skulle göra mot varandra. Vårt för-hållande till varandra. Därmed blir Paulus budskap väldigt politiskt. Och gör man politik av budskapet, så är man heretiker, kättare, ogudaktig och hemsk.

Då ifrågasätter man den traditionella bibelsynen. Guds Ord kan uppträda i ditt inre, men ”heliga skrifter” skall du akta dig för, även om de kan vara väldigt värdefulla.

För mig verkar det som om Paulus ville förbjuda sådana. Att tillskriva Paulus vän Lukas ett evangelium, kan ha varit ett sätt för villolärarna att bedra kristenheten.