Om abort. Kan man döda ett fosters själ?

Etiketter

, , , , , , , , ,

”Var inte rädda för dem som kan döda kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan förgöra både själ och kropp i helvetet” (Matt 10:28).

Varför fäster troende i abortdebatten så stort avseende vid det biologiska livet? Det jordiska! Var finns tron på det andliga?

Om man tror på en i princip odödlig själ, som bara Gud kan förgöra, borde man vara ganska likgiltig för aborterDet jordiska har sitt värde, men är det det, som är det heliga?

”En ängel kom på besök och vände åter” kan det stå i ett nyfött barns dödsannons. Det är en tro, att andar från Himlen kommer, för att en tid vandra på vår jord som människor. Varför? Vad skall vi här och göra? Det antas Gud veta.

Jorden (adamá) är Guds avbild, liksom den i jorden (materien) inkarnerade anden. Avbilden gör ibland med foster, som inte passar henne, som Gud gjorde med den nyfödde, när deinte passade Honom.

Det var ju värre än en spontan abort. Och vem brukar utföra sådana? Vem är abortör vid sådana tillfällen?

(Det är klart, man kan skylla på Djävulen. Men det innebär en dualistisk tro. Men jag vill inte ifrågasätta monoteismen. Tre-enigheten förstås, men skall den utvidgas med Fan till en fyr-enighet? Men då är det ju Gud i alla fall! Nej, det där skippar vi.)

Fast avbilden med en ande ålägger sig stränga regler. Guds vilja är absolut fri och den är i sig regeln över alla regler. När det gäller frihet, är människan en dålig avbild av Gud. Skall vi vara det?

Men vad händer med barnens själar? Vad bör de troende tro om detOm de inte vet skillnaden mellan själ och ande, beror det på, att de inte vet vad själ och ande är. Fråga t.ex. Lars Adaktusson om saken! Därmed blir frågan för hans vänner: Vad händer med vadå? Med något som inte finns i deras föreställningsvärld.

Jo, de kan bluddra som svar. De kan stapla ord utan inne-håll. Det är hokus pokus, magiska ord, trolleri och ramsor ur Bibeln. Men något begripligt blir det inte. 

De troende kan därför inte tro något. Inget andligt i alla fall. I stället tror de, att det jordiska livet är heligt. Då är abort mord, och evangelisten som citerades ovan pratar strunt.

Åter till frågan ”Varför är vi här?”

Anden har smak för den kunskapens frukt, som är kontro-versiellDen som ger förmågan att värdera och veta vad som är rätt och felDå blir hon utkastad, kan inte vara kvar! I Himlen och Paradis råder samvetsfrid, och hur skall man kunna ha det, om man svalt insikten att man gjort fel?

Hon! Ordet ande är femininum i hebreiskan. Det brukar jag tjata om. Anden är moder till allt levande. Efter den andra skapelseberättelsen (1 Mos 2:4-24) fick hon därför namnet Eva. Det betyder liv.

I Bibelns andra skapelseberättelsen delar Gud upp jorden (= Adam) i ish och ishá (man och kvinna), se noterna till (1 Mos 2:18-24, 2:23). Eva är inte isháIshá är en som kan vilja göra abort. Adam (ish) säger: ”Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött.”

Det gällde inte den första gången. Kvinnan i den första skapelseberättelsen får endast äta frukt och örter med frö i sig (1 Mos 1:29). Det handlar om kunskapen som kan växa likt senapskornet. Det senapskorn som blev ett stort träd i liknelserna om Himmelriket (Matt 13:31 m.fl.).

I övrigt handlar de liknelserna om surdeg, bröd, säd, fisk, men även pärlor och sådana skatter. Kunskapen är högt värderad i vår religion, men vilka troende inser skillnaden mellan kunskap och insikt? Det förbjudna trädet borde kanske kallas Insiktens Träd.

Det är människans ande, som plockar sådan frukt!

Sexualkunskap växer inte på det förbjudna trädet. Den kunskapen räknas till pärlorna. Och ”Varje skriftlärd som har blivit himmelrikets lärjunge är alltså som en välbärgad man som ur sitt förråd kan ta fram både nytt och gammalt.” (Matt 13:52).

Skillnad mellan själ och ande är då kanske att själen äter kunskap medan anden äter insikt. Eller framföder. Själen är grubblande och anden är värderande. Själen är nyfiken och logisk, medan anden tycker att någon är vacker eller god och blir kär. I det finns varken förnuft eller logik.

Men accepterar inte Ishs själ det, utan kastar Ishá från en balkong, hamnar Ishs själ i helvetet och blir förgjord. Det bör vi nog tro, om vi är troende. Det tycks ju stå så i Bibeln.

I 1917 års Bibel fick Paulus och Jakob använda ordet ”själisk” om de onda (1 Kor 2:14, Jak 3:15). Särskilt Jakob har intressanta resonemang.

Vår ande blir som sagt kär och kan drabbas av samvete och skönhetsupplevelser, men vår själ vet vad som lönar sig. Inte minst det senare kan sända själen till helvetet. Det är därför viktigt att vårda den. Din ande vill inte bli av med alla pärlor och skatter själen kan innehålla.

Det var kanske för dem hon kom hit.

Annonser

Ett inlägg på Flaschback?

Etiketter

,

Kan man debattera på Flaschback? Efter att ha försökt läsa en del där, är jag lite tveksam.

Skall jag försöka vara så förenklad, som man bör vara på det forumet? Kanske bäst och börja här med ett försök. Lite inspirerad av några inlägg jag inte vill länka till, skriver jag följande.

Nutida kristendom är många hundratals olika sekter, ofta helt annorlunda än de helt andra sekter, som fanns för några hundra år sedan (med häxbrännare, ikonoklaster m.fl.). Tro inte en kyrka som åberopar sina evangeliska traditioner!

Även perioden 100 – 500 e.Kr upplevde våldsamma för-ändringar av hundratals kristna sekter.

Kyrkofädernas skrifter handlar ofta om hur lögnaktiga ”de andra” kristna lärorna var, och hur god kejsaren var, som slaktade alla, som inte anslöt sig till samma sekt som han – kyrkofädernas sekt.

Moderna judendomar och judendomarna för 2.000 år sedan liknar inte varandra. Romarna fick hindra judarna att slå ihjäl varandra. Fem hundra år tidigare fanns inga som liknade fariséerna, saduccéerna och esséerna från Jesu tid.

(Judendomar. Ni har väl hört talas om ultraortodoxa judar och deras politiska partier?)

Men Toran (Gamla Testamentet) fanns. Den kan beskrivas som Hedendomens Historia, med myter och berättelser från tidigare religioner. Dessa texters anseende, och den vördnad de bemöttes med, fick alla att göra anspråk på dem. ”Det är vår heliga skrift!”

Fast när stora riken gick under (t.ex. Babylon för perser och sedan för greker), lyckades judarna sno åt sig ensam äganderätt, och omformulera texterna som de ville. Så tog vi européer dem, och de blev vår Guds Ord. 

Och vad blev resultatet av att uttolka GT som Guds Ord? Mose Lag blev svensk lag. Nu har vi en massa ateister, som hatar kristendomen och Bibeln. De kristna försöker ibland ta avstånd från hedendomen i GT och prisar Nya Testamentet. Men i NT prisas GT! Problemen med den bibliska hedendomen kvarstår.

Judendomens och kristendomens problem delas med Islam, då Muhammed plagierade myter och berättelser. Han gjorde som judarna, omformulerade efter önskan och behov. Det blev inte mindre hedniskt för det.

Oviljan mot Islam orsakas av att muslimerna har samma inställning till Koranen, som kyrkan hade till GT för 250 år sedan. Elda upp kvinnor var hedendom. Även att stena dem är gammal hedendom ur GT, och Muhammed var en plagierare.

Säg vad ni vill om Jesus! Idén, att den som är utan synd skall kasta första stenen, var nyskapande. Eftersom Jesus räknas som profet inom Islam, bör väl muslimerna se det som hädelse, att rätta honom och säga, att det är den med mest heder, som skall göra det.

Vi har kämpat mot hedendomen sedan upplysningens dagar, och när segern varit inom räckhåll, och kyrkan börjat reformeras, får de kristna hedningarna förstärkning av ännu mer hedniska muslimer.

Observera: Jag förnekar inte Gud. Jag hävdar bara, att det Han har skrivit, har Han skrivit i det vi tänker med. De gamla judarna trodde det var hjärtat. Därför skriver Paulus, att Lagen är skriven i våra hjärtan. Det skrev jag om förra gången.

(En redigerad repris, så slipper ni leta: Tryggve N.D. Mettinger, professor emeritus i Gamla testamentets exegetik skriver om våra hjärtan. Det var med hjärtat hebréerna trodde sig tänka. Känslorna trodde de inälvorna svarade för. Läs länken, sid 4: Rubriken ”Tanken och känslans boning”!

Vi nutida tänker i stället med hjärnan, och hjärtat är för oss känslornas boning. Då missförstår vi lätt Bibelns texter. Dåtida judar hade alltså romantiken längre ned. Där finns något som sticker ut. Där vill alla semiter skära bort lite. Man kan bli antisemit och islamofob för mindre.)

Innebörden av Paulus ord blir, att om vi tänker ordentligt, anständigt och förnuftigt, så tror vi på Gud, även om vi inte fattar det. Det vi förnekar blir då aldrig något annat än hedendomen i gamla myter.

2000 år av debatt om slöja, fläsk och abort m.m.

Etiketter

, , , , , , , , , , , , ,

Landet under Gud

USA’s kongress har ett 181 år gammalt förbud mot att bära huvudbonad, när man ”i huset” representerar väljarna i ett land ”under Gud”. Det senare uttrycket syftar på den kristna religion som omfattas av nationens överväldigande majoriteter: européer, latinos, afrikaner och en del andra.

(Jag har sett, att förbudsstriden har observerats av flera debattörer, t.ex. den här. Det hela ingår väl i den all-männa slöj-, hijab- och burkadebatten. Där strider man med varandra.

En som gjort lite research, tar upp slöjor och hijab. Som jag sagt förut, roas jag av att läsa motstridiga åsikter. De som har en annan inställning till frågan kan läsa här. – Nu har jag bussat ihop dom, så nu sticker jag.)

Trohetsed läses vid öppnandet av kongressen: I pledge allegiance to the Flag of the United States of America, and to the Republic for which it stands, one Nation under God, indivisible, with liberty and justice for all.”

Amerikaner är religiösa …

Kristna män blottar sitt huvud i kyrkan! Och kongress-byggnader är likvärdiga med kyrkor, då det enligt teorin egentligen är Gud, som sitter där och styr.

Det gör Han via Sina fromma mänskliga ombud, som på så sätt har en prästroll, som de valts till. De tänks noga fråga Gud i sina hjärtan, och sedan fatta beslut i enlighet med Hans vilja.

… men kanske vanvördiga

I USA skall det väl vara vanvördigt att inte säga sig tro så. I högtidliga sammanhang finns inga lobbyister utöver Gud. Men säger man det i andra sammanhang, räknas man nog som en knasboll.

Och kvinnorna har setts som mindervärdiga

Om kvinnor har rått förvirring i detta ämne. Enligt gammalkristna föreställningar har de inte bara setts som mindervärdiga, de har dessutom ofta varit rituellt orena. De skulle länge dölja sin skam över sitt kön med något på huvudet.

De fick inte som vi män stå raka, med mössan i hand och tala med Vår Herre. Men sedan de släppts in i det poli-tiska finrummet, har samma regler gällt för dem, som för män: Ingen huvudbonad! Men i USA har nu muslimer krävt att förbudet skall hävas.

Vissa demokrater sägs stödja förslaget, men man kan ju även tro, att det är lagfromma ”gammelkristna” grupper, som vädrar morgonluft.

En debatt om frihet, som …

Vissa muslimer säger sig se det som en begränsning av religiös, social och personlig frihet, att inte få klä sig som man vill. Andra verkar anse, att det dessa muslimer egentligen vill, är att underkasta sig sharian, Islams lag. Att de vill handla på ett sätt de själva (men inte andra) upplever som fromt.

(Se t.ex. denna debatt. Debattören finns även i den här nättidningen, med den här chefsredaktören. Det är skillnad på invandrare och invandrare när det gäller åsikter. Riktigt skarpa skillnader.

Oavsett vilken åsikt jag  tar ställning för, är jag därför mot invandrare. Då kan det hetta till. Minns ni när Idol-jurun blev anklagad för rasism? Laila Bagges far är palestinier, men när juryn underkände en deltagare med invandrar-bakgrund, var även hon rasist.)

… finns i Nya Testamentet

Ordet Islam betyder underkastelse. Aposteln Paulus öste för ca 2.000 år sedan galla över dem som ville under-kasta sig Mose Lag. Sharian är en arabisk kopia. Ja, det finnas vissa ändringar, men i princip …

Det är alltså en gammal debatt, som nu är igång igen. 

Är valet av kläder verkligen fritt? Eller är det tvångs-tankar inpräntade i kvinnor? Vi vet, att ”kristna” tvångs-tankar under sekler inpräntades i både kvinnor och män. Misstanken om tvångstankar visar därför inte på islamo-fobi, utan likt feminism på allmän abrahamistisk fobi.

Obildad misogyni

Bibelexegeter talar om en eller flera pseudo-Paulus, som efter den äkte apostelns död skrev misogyna (kvinno-fientliga) bibelbrev i hans namn. Möjligen är bibeltolkarna själva misogyna, eftersom de tillägger, att pseudo-Paulus skrev i den äkte Paulus ”anda”.

Jag har förut skrivit, att jag ser pseudo-Paulus som en eller flera psykopatiska och obildade tölpar. Stilbrott och obildning som uppvisas, särskilt i förvrängda paulusbrev, är otroliga.

Det jag själv främst reagerat för, är bl.a. det kvinno-fientliga i Första Korinthierbrevet, och att en redigerande Pseudo-Paulus där visar, han inte visste vad en egyptisk pschent är.

Amenhotep III med en pschent på huvudet. Han regerade för ca 3400 år sedan. Ormen i pannan är gudinnan Wadjet. Gudamakten på huvudet.

Inte heller nutida teologer vet, att en faraonisk kunga-krona är (guda)makten på huvudet”, som kvinnor skall bära, eftersom kunskapernas änglar och Mose Lags Ängel talar illa om dem (1 Kor 11:10, Bibel 1917). De fula änglarna tänks då tiga, sticka svansarna mellan benen och drypa av!

Återigen, i Bibel 2000 står det inte makt, utan tecken. En not antyder att det kan vara en skammens slöja, som kvinnor skall bära. Se en gång till på bilden ovan!

Hade den apostoliske villoläraren vetat, hade hans forn-kyrkliga redigering av texten inneburit att den versen tagits bort helt. Nu blev den kvar, och blixtrar som ett blåljus över hans brott: Förvanskning av ett bibelbrev.

Blir jag bekylld för islamofobi, kristofobi eller kätteri?

Att erkänna det uppenbara är dock känsligt. De aposto-liska villolärarnas verk är ännu Guds heliga ord. Nya Testamentet tillmäts samma ofelbarhet som Koranen. Då det bestrids, är det inte konstigt, att vissa i kyrkan väl-komnar det invandrade principiella eldunderstödet.

Då nya översättningen av Nya Testamentet (NT81) var på gång, läste jag en provöversättning av några brev. I den bad bibelkommissionen om ursäkt. De hade inte kunnat dölja stilbrotten! Vissa deltexter är omöjliga att använda i en gudstjänst. De skär sig iögonfallande.

Jag har skrivit en del om det, och hur Paulus redan från början förvanskades och feltolkades. Jag lämnar den saken och koncentrerar mig på den frihet från tvång i religionen, som Paulus då och då tar upp (bl.a. i 1 Kor 1:30, 2 Kor 3:17, Gal 2:4 m.fl.).

De bibellärde vet, men kunskapen har drunknat i fromhet

I vår bibelöversättning kan lagens och kunskapens änglar ibland benämnas ”kosmiska makter” (Gal 4:3). Grekiska ordet kosmos” avser vår ordnade värld. Det är alltså inget astronomiskt. Det senare är ordets enda nutida innebörd.

Även stats(ande)maktens ängel, kejsarens genius samt sedernas ängel hörde till de kosmiska. De hörde i likhet med alla naturkrafters änglar till världens styrande herrar. De ordnade alla vår värld, fast olika delar av den och på olika sätt.

Före det vi kan kalla den vetenskapliga revolutionen, var en del av de kosmiska makterna föregångare till natur-lagarna bland våra idéer. Gamla åskgudar reducerades till sådana ofta skrämmande änglar.

Men som sagt, även sociala krafter hörde till gruppen ordnande makter. Inga av dem var sådana Herrens heliga Änglar, som noten till (1 Kor 11:10) talar om!

Fromma bibellärde tror sig se fromhet i ord, där ingen fromhet finns. De skapar översättningar med ord, som i dagens språk ger ett löjligt intryck. Scientologerna tackar nog för de kosmiska makterna.

Deras grundare, Ron Hubbard, var ju författare av science fiction, typ kiosklitteratur. Han gav ”kosmiska makter” en modern bokstavstolkning. Han lyckade därmed bevisa, att det inte går att skapa en så löjlig religion, att den inte får ett stort antal anhängare.

”De kosmiska makterna” är våra inre demoner, och de styr oss

Ett tydligare exempel är den ängel, som Karl Marx i det Kommunistiska Manifestet beskriver som ett spöke: Ett spöke går runt i Europa – kommunismens spöke.

För marxister är ängel ett rituellt orent ord, det bör inte användas. Det får heta spöke i stället. För nazismens ängel passar ordet demon bättre. – Finns inte demoner? Förnekar du förintelsen också?

Kunskapens, Lagens och ideologiers änglar och demoner är begrepp, som berättar för oss om en sofistikerad tankevärld, där idéer uppfattades som styrande makter. Våra inre demoner!

Bortsett från att han saknade vår materialistiska världs-bild, tänkte den äkte Paulus som vi. Vi tror också på våra inre demoner, det är bara deras natur, som vi uppfattar på ett annat sätt än Paulus. Hur de verkar, är vi nog överens med honom om.

Därmed faller vissa muslimska kvinnors argument, att ingen tvingar dem att klä sig på ett visst sätt. Modets demoner, som tvingar ungdomar att köpa märkeskläder, är av samma slag. ”Inne”-demonerna är ett släkte, som härjar vilt bland oss. Man måste!

Coco Chanel blev för många en av världens makter

Paulus skriver till brevmotagarna, att de varit sådana makters slavar (Gal 4:3ff). Fri eller knäckt (ekonomiskt) om du lyder dem, beror på omständigheterna.

Antiken hade sin världsbild

Anorexin är också en inre demon. Liksom alkoholens och knarkets demoner blir sådana ibland fysiska realiteter i människan. Den antika tankevärlden försåg människorna med en begreppsapparat, med vilken de kunde hantera realiteterna. Det fanns då ingen annan tankevärld, ingen annan begreppsapparat i vår del av världen.

På grund av ovanstående kallas ibland Djävulen för Denna Världens Herre. Lucifer, som han också heter, är ju enligt teologin en fallen överängel. Och världen ser i alla fall ut, som om han både finns och har mycket att säga till om. Det kan ingen ateist bestrida.

I Galaterbrevet beskriver Paulus dessa änglar som våra förmyndare. Paulus påpekar, att det inte föreligger någon skillnad mellan omyndiga barn och slavar (Gal 4:1). Då var det lagligt, att sälja sina barn. På sina håll lär det fortfarande ske. De kosmiska makterna styr! Och de är ibland (men långt ifrån alltid) Djävulens anhang!

Men det gäller inte den makt, som kvinnan skall ha på huvudet. För en gångs skull talar Paulus om en riktig Herrens ängel, eller rent av den Helige Ande, Gud själv. 

Vad är skillnaden mellan lydnad och underkastelse?

Vi har Islam, som betyder underkastelse. Underkastelse! Paulus talar om Lydnaden. Vad är skillnaden?

Jag har redan nämnt ”underkastsig Sharian” (Lagen). Det är ett lätt budskap! Gör så här! Gör inte så! Ordning och reda. Inga problem att förstå. Enkelt och logiskt. Många älskar det. Folk konverterar. Starka män fram-träder och blir älskade. De kosmiska makterna styr!

Många kristna försöker få samma lätta budskap ur Bibeln. Men Bibeln är motsägelsefull. Den krånglar. I NT både förkastar och försvarar Paulus Lagen. Jesus ändrar i denoch förbjuder sedan ändring av minsta prick i den. Förvirring!

Vad är skillnaden mellan en sten och ett hjärta?

Jag ser en förklaring i en omdefinition som gjordes av Lagen. Mose Lag var huggen i sten! Guds Lag var enligt Paulus skriven i våra hjärtan (Heb 8:10, 10:16). En sådan ändring är faktiskt utlovad i GT (Jer 31:33), vilket Paulus påpekar ett par gånger (Heb 8:10, 10:16).

Tryggve N.D. Mettinger, professor emeritus i Gamla testa-mentets exegetik skriver här om våra hjärtanDet var med hjärtat de gamla hebréerna trodde att vi tänkte. Känslorna trodde de att våra inälvor svarade för. Det står faktiskt i GT. Läs länken ovan, sid 4: Rubriken ”Tanken och känslans boning”!

Vi nutida tänker i stället med hjärnan, och hjärtat är känslornas boning. Det gör att vi väldigt lätt missförstår Bibelns texter. Som sagt, de gamla judarna hade i stället romantiken längre ned. Där finns ju något som sticker ut. Där vill alla semiter skära bort lite. Man kan bli antisemit och islamofob för mindre.

Paulus är ganska vass i sina åsikter

Vad hjärnan var bra till hade man på den tiden ingen bra idé om. Men Paulus talar således om samvete och för-stånd, då han talar om Lagen i hjärtat!

I en modern bibelöversättning borde det stå att lagen är ”skriven i våra hjärnor” (eller i vårt skarpsinne) för att budskapet skall bli rätt.

Den som tror sig bli rättfärdig genom (Moses) laggär-ningar har ”kommit bort från Kristus” och ”har fallit ur nåden” (Gal 5:4, Bibel 1917). Han lyder tvångstankar från ett religions-ideologiskt spöke i stället för att lyda sitt för-nuft.

En tidig argumentation för demokratiska väster-ländska värderingar

Den skrivna Lagen gäller alltså inte, utan är ersatt av den i hjärtat, tankeförmågans kroppsliga organ i GT’s idé-värld. Tänka själv var den ”frihet i Kristus”, som Paulus talade om (bl.a. Gal 5:1). Och Lydnaden gällde samvetet, som sägs vara Guds röst.

Paulus talar en hel del om vår frihet från de kosmiska makterna (Kol 2:8). Vi har redan berört exempletSå länge vi var omyndiga var vi slavar under de kosmiska makterna” (Gal 4:3). Och han talar om den myndige arvtagarens frihe(Gal 3:29, 4:1,7).

Det är något annat än underkastelse under döda bok-stäver (2 Kor 3:6), under Mose Lag eller under den islamska sharian. Men det senare är ju så lätt. Man kan förstå om många kristna präster och biskopar lätt faller för det. Tänka själv är ju så svårt!

Som sagt, även klädmodet och andra moden är ordnande makter. Vi styrs även av Den Goda Smaken. Hela tillvaron är fylld av sådana änglar. Paulus lära är att vi skall ifrågasätta dem allihop. Ifrågasätta! Det är inte vad ni fått lära er i söndagsskolan!

Ingen förstod

Men ”Bara om jag åter bygger upp detta som jag har rivit ner …” (Gal 2:18)I NT’s allegorier är den skrivna Lagen det tempel Jesus skulle riva ned. Inga av evangelisterna förstod honom (Mark 14:58, Matt 26:61). De hävder endast att anklagelsen, att han sagt sig vilja riva templet rent fysiskt, var falsk.

Evangelierna misslyckas alltså att framföra hans budskap. EndasPaulus begrepEn besviken Jesus reagerade på sina lärjungars tröga tänkande”Har inte heller ni fattat något ännu?” (Matt 15:16) samt Har ni också svårt att fatta?” (Mark 7:18).

Ändå hade han valt ut dem, för att han tyckte de förstod bättre än andra, om vilka han sade: Därför talar jag till dem i liknelser, ty fast de ser, ser de inte, och fast de hör, hör de inte och förstår inte.” (Matt 13:13).

Men därefter har några förstått

Men är jag nu ensam om att förstå, så här 2000 år senare? Nej, men jag är bland de som kunnat förstå, utan att konsekvenserna blivit hemska. Jag inser, att många före mig har fattat mer eller mindre. När de gjort det, har de tvingats vara tysta och försiktiga.

Kättare har dödas. Så de som förstått, har tvingats sprida idéerna varsamt. Men dehar de gjort! Och det kan vara en av orsakerna till, att västerländsktänkande uppstått i den kristna världen. Det har smugits på oss.

Hädelse äett cellgift mot cancer i religionen

Kristendomen har haft två sidor. Dels en auktoritär sida som utgått från de villolärare både Jesus och Paulus varnade för, dels en annan sida, som av de auktoritära beskrivits som ett hädelsernas smygande gift. Den har av de auktoritära buntats ihop med många andra, mer eller mindre motstridiga idéer, och vårdslöst stämplats heresi och gnosticism.

Det ”giftet” har under sekler tagit sig in i samhälls-kroppen. Där har det underminerat ”lag och ordning”. Det s.k. giftet har inte bara försvagat konungarna av Guds nåde, utan även Guds Lag och alla av Herren Gud tillsatta styrande makter.

Till makterna har räknats de till ”väldigheter” upphöjda apostlarna och kyrkofurstarna, liksom de gamla ärkeäng-larnaJämför även med Paulus hårda kritik av villolärarna (Gal 2 Kor 11:5). ”Väldighet” är egentligen en änglatitel, som Paulus tycks bruka ironiskt mot auktoritetsdrömmare med storhetsvansinne.

Ett sammanbrott

Villolärarnas lagfromma teologi har nu mer eller mindre kollapsat. Allt för många vägrar idag att tro på den, förmodligen även prästernaMen kyrkan har inte hittat rätt på det ursprungliga budskapet, och saknar nu helt teologi.

Utan lag breder oordning, otukt och girighet ut sig. Vi ser kardinaler, biskopar, präster och munkar, som utsätter nunnor och pojkar för sexuella övergrepp. Skandalerna staplas.

Villolärarnas kristendom duger inte längre, inte som religion och då inte heller som social karriärväg (med korruption och översitteri, 2 Kor 11:20).

Då kommer begäret efter starka ledare. Och ordning och reda. Samt enkla lösningar som inte får betvivlas. Då är våld viktigt. Precis som det var inom fornkyrkan, då villo-lärarna tog över.

r har ni reaktionen, vare sig den kallas kristendom eller Islam. Och den kan lika gärna kallas höger eller vänster. Det vi kan kalla reaktionen behöver Islam. Den läran missbrukas lättare än kristendomen. Så därför svartrock, varför inte konvertera?

Nå, skall du, muslimsk kvinna, ha hijab eller inte?

Eftersom kyrkan gärna tar ståndpunkt i denna fråga, vill jag stödja mig på Nya Testamentet och påpeka vad som utifrån den texten borde vara kyrkans lära.

Läs Paulus (1 Kor 10:23-33)! Särskilt vers 23, 24, 31-33!

Där står två gånger: Allt är tillåtet! (Bör avse att vara, att göra, att ha eller inte vara, inte göra, inte ha …)

Där står: Tänk på andra! (Upprepas på olika sätt.) 

Där står: Väck inte anstöt! (Inte hos några.)

Där står: Rätta dig efter andra!

Och varför skall du ta seden dit du kommer?

Det senare skall du göra, av omtanke om alla, som annars tar anstöt. En möjlig förklaring till kravet på omtanke är, att både du som hatar, och den som gör så att du hatar, antas ”gå förlorade” för Gud.

Ni tros båda hamna i Avgrunden. Jag har ett exempel.

Du har hijab. Jag blir arg och rasist och börjar hata dig. Dödssynd! Då blir Gud arg på mig, och jag ”går förlorad”.

Du tar i stället av dig din hijab, skakar hand och låter dig bjudas på middag med fläskfilé. Då blir jag glad och gillar dig. Sedan demonstrerar vi mot rasismen.

Då blir Gud inte arg på mig, och jag ”blir räddad”.

Du då? Du tror ju kanske att du syndat! Enligt Paulus säger Gud: ”Nej! Det har du inte.” Du tänkte på mig i stället för dig själv och räddade därmed mig åt Gud. Vi blir då båda räddade, men du blir extra belönad.

Den sista tanken finns i följande refräng i en fromt kristen sångtext. Den finns i otaliga versioner på You-tube. Men det kanske är ett mer sadistiskt nöje, att länka ateister till denna version.

Hon är ju så hejvilt from, när hon tycks drömma om sin pschent och dess stjärnor (= änglamakter)!

”Ska det bli några stjärnor i kronan jag får,
när jag avlagt min jordiska skrud?
Ska jag möta med fröjd på den himmelska höjd
några själar jag vunnit för Gud?”

Det här är den logiska förklaring jag funnit till att Paulus, utifrån sin världsbild och tankevärld, talar om syndens och dödens lag (Rom 8:2). Mot den sätter han friheten och kärleken till nästan, och talar om livets lag.

Det låter vackert och acceptabelt, och är inget som vi har anledning bli upprörda över. Däremot kan vi lätt bli upp-rörda över lagfromhet. En grinig Gud som sitter och skriver insändare under signaturen ”Vän av ordning” får många av oss att i stället åkalla Satan.

Och du ateist kanske rentav kan beklaga, att du inte kan acceptera den äkte Paulus idéer. Dem hos pseudo-Paulus vill du inte acceptera.

Han var ju en eller flera lagfromma, mycket onda och hatiska män, som i sin fornkyrka mördade främst andra kristna lika duktigt som IS mördade framför allt andra muslimer i sitt kalifat.

Har kristendomen europeiska rötter?

Etiketter

, , , , , , ,

Paulus och grekisk filosofi

Kretas minoiska kulturs orm-gudinna. 1. Moder Jord med seraferna Själ och Ande i händerna. I Paulus filosofi ingår idén, att vi består av kropp, själ och ande. Här är de tre tillsammans. 

2. Serafimerriddare är de lysande. Ordet ”seraf” betyder lysande orm. Den här kedjan ser vi då och då på kungen. Serafer är Bibelns ord för de allra högsta änglaväsendena.

Den gotländska bildstenen visar idéernas spridning bland Europas folk. Dess ålder är osäker. 500-talet är en gissning. Kan vara äldre. Finns på Gotlands Museum. Via denna sida fås en hel del information. Googla och hitta hypoteser! En del om kontakter med greker och andra folk. Min är som sagt att det är Moder Jord med själ och ande i händerna. De tre orm-gudarna över henne är då bara en annan bild av samma sak.

                                                     

Till höger själ och ande kring det nav, som bär allt. Den bevingade materien.

Till vänster bild från kyrkan. Guds öga och treenigheten. Men symbolens ursprung är även i forna Egypten. Då var det inte kyrkans treenighet det handlade om. Det var i stället materia, själ och ande. De tre var det Paulus ansåg att vi och hela världen består av. Guds tre uppenbarelser skapade materia, tankar och handlingar. Du tros vara en ofullständig uppenbarelse av Gud. Människan kan ju inte skapa materia. Men för våra handlingar tror somliga att vi skall få en ny jord, där en ny himmel (tankevärld) kan växa upp (Joh 9:2).

 

Cassell Concise English Dictionary berättar att engelska ord ofta har många betydelser. Hatch betyder kläcka, men även tänka ut. Även svenskar kläcker idéer. När de filo-sofiskt lagda orfikerna i det gamla Grekland kläckte, så vill jag gärna tro att det också var idéer.

Jag tänker, att skapelsen av kosmos och dess innehåll ur ett världsägg, var ett sådant kläckande. Det stämmer överens med den tidigare presenterade idén, att materien i sin yttersta grund är en abstraktion. ”Matematisk abstraktion” (matematiskt tankefoster) kallar ju bland andra kosmologen Max Tegmark alltihop.

Förutsättningen för denna tanke är att medvetande är den ursprungliga och grundläggande ”substans”, av vilket allt annat är skapat. Medvetande är då ingenting som uppstår i hjärnor och eventuellt i datorer. Det behövs för övrigt inte mycket hjärna, för att ett medvetande skall kunna observeras.

Enligt denna hypotes uppstår hjärnor (och även datorer och allt annat) ytterst i medvetandet, och används sedan av medvetandet. Medvetandet skapar allt. Existensen av ett sådant medvetande är svår att skilja från existensen av en Gud eller från existensen av oss själva.

Ett sådant synsätt ger otvivelaktigt sina egna tolkningar av sådana yttringar av religion, som kallas mysterier. De upphör egentligen att vara mystiska, och får sin logik.

Du blir ”ett med Gud” (och ett med alla andra), vilket definitivt är nytestamentligt men inte särskilt kristligt. Det senare emedan den kristna teologin aldrig lyckats förklara och göra de här Jesuorden begripliga. Kristendom har i stället blivit jungfrufödsel och andra spektakel utan filosofi och utan svar på de ”stora frågorna” – varför och vart-hän.

Min översättning här nedanför av lite engelsk text, skapad ur tidig grekisk myt och filosofi, kan därför vara lite avvikande (icke bokstavstolkande). Den äldre Eros, kär-leken, den förstfödde i skapelsen, tycks ha kläckt ut sig själv ur världsägget. Orfikerna kallade honom Phanes, ett namn med betydelsen ljus.

Phanes är ljuset! Och kärleken. Och den förstfödde. Och ett med Skaparen. Lite längre ned i texten är han även Livet. Den här hedendomen påminner om texter i Nya Testamentet. Kristendomen är kanske mer europeisk än vi tror.

Fast orfikerna beskylls ha haft idéer som påstås måste ha kommit från öster. Men hittar man dem verkligen där någonstans? Ja, orficismen lärde om syndernas straff, men det utpekade området har länge varit känt för en helt annan sorts idéer, som dominerat. Läs länken om massavrättningar genom hudflående!

Yuval Noah Harari är en historiker, som ser högkulturer som skapare av brutalitet i idéer och handlingar. Deras jordbruk, hantverk och organisation skapar rikedom och makt, och båda sakerna korrumperar.

Det är inte inom högkulturerna som bergspredikningar och ord om kärlek och måttlighet blir framförda. Men det är i högkulturerna, som man skriver ned den historia man bestämt skall vara sann.

Guds profeter sökte sig till öknen, långt från ekonomins och politikens logiska förnuft. (Idag verkar väljarna vilja göra likadant). Skall vi tro Bibeln, borde kristendomens idéer ha uppstått bland kulturellt (ekonomiskt/politiskt) mer primitiva folk.

Så leve det gamla Europa! Det nya och dess kopior i öst och väst (New Babylon, New Nineve) verkar vara på väg utför. Begravs likt originalen i sand (eller vatten).

Bland grekerna fanns de orfiska idéerna i alla fall redan ca 600 f.Kr., och eftersom de redan då tycks ha varit färdigutvecklade, bör de ha varit ännu äldre. I engelska Wikipedia ges orficismen även en rot hos thrakerna, likt grekerna ett indoeuropeiskt folk.

Då hamnar vi i Europas på den tid då Persien hade en thrakisk provins på Balkan. Men åt vilket håll gick idéerna? Kanske runt, och det hade de nog gått redan innan neandertalarna försvann.

En hedniskt lärd Paulus?

Intressant är givetvis det jag tidigare skrivit om, att den mycket lärde aposteln Paulus grundade Mindre Asiens största församling i det Efesos, som blev romarrikets tredje viktigaste ”universitetsstad”. Universitet kallades bibliotek på den tiden (se ordets etymologi).

Även Tarsus, där Paulus föddes, var likt Efesos en univer-sitetsstad i det grekiska Mindre Asien. Den berömde Gamaliel, som Paulus studerade för i Jerusalem, kan misstänkas ha varit kräsen, när det gällde vilka han tog emot som lärjungar.

Paulus ses av många som kristendomens grundare och han dominerar som författare av NT. Från engelska Wikipedia: ”In his letters, Paul drew heavily on his knowledge of Stoic philosophy, using Stoic terms and metaphors to assist his new Gentile converts in their understanding of the revealed word of God.”

Paulus körde hårt med sina kunskaper i stoisk filosofi, för att hjälpa sina omvända hedningar att förstå budskapet. Det innebär att han riktade sig till de bildade, de som förstod den grekiska filosofins terminologi och metaforer.

Bibeln, Paulus och egyptisk filosofi

Men han har ju även lämnat tydliga spår av ”egyptiora” i texterna. Men sådant finns det gott om i Bibeln. Lärda judar visste mycket om det gamla Egypten på den tiden. Det är nödvändigt, om man vill förstå berättelserna om Egypten i Gamla Testamentet.

Vi måste även veta vd en egyptisk pschent är, om vi skall kunna förstå vad Paulus har för åsikt om kvinnor som präster. Ja, det står inte pschent i NT, det står i stället att kvinnan skall ha ”en makt” på sitt huvud, när hon talar i församlingen. Så står det i den gamla bibelöversättningen (1 Kor 11:10, 1917 års Bibel).

Det är Faraos kungakrona! Men med gudomen Wadjet utbytt mot den Heliga Ande. En sådan krona skall få de låga änglar, som talar illa om kvinnorna att tiga. Det är Kunskapens Ängel (kunskapen skall förgås, 1 Kor 13:8) och Lagens Ängel (Lagen stänger oss ute från Kristus och nåden, Gal 5:4).

                   

              

Här har vi några faraoner med sina gudamakter på huvudet, den egyptiska ormgudinnan Wadjet. En makt på sitt huvud skall kvinnan ha, när hon talar i församlingen, säger aposteln Paulus (1 Kor 11:10, 1917 års översättning. ”Tig, ni Lagens och Kunskapens Änglar! Gud har satt den Heliga Ande som kungakrona på hennes huvud, som ett tecken på hennes rätt.”

Då kyrkan på 400-talet stämplade Egyptens hieroglyfer och filosofi som hedendom och förbjöd kunskaper i dessa ämnen, blev stora delar av GT och även NT obegripliga. Du måste förstå den gamla egyptiska kulturens och filo-sofins terminologi och metaforer, om du vill begripa GT.

Paulus riktade sig alltså även till hedningar med egyptisk bildning. Efesos var fyllt av egyptiska sjöfarare, affärsmän och lärde. I brevet till Efesos dyker Egyptens luftgud Shu upp (Ef 2:2).

Här finns en förklaring till kyrkans aktuella problem med sin teologi. Utan ”hedniska” kunskaper är bibelexegeterna att betrakta som ”kvacksalvare” i sitt ämne. Länken ger exempel. Det finns mer.

(Lite viktigt på sidan om: Hebreiska namnet Josua be-tyder ”Gud frälser”. NT är skrivet på grekiska, så namnet översätts till Jesus. Men GT upprepar mer än 30 gånger, att Josua är Nuns son.

Nun var Egyptens himmelsgud, som detroniserades av sin andre son, solguden Ra. Denne är känd som en riktig Lucifer – det namnet betyder ljusbärare. Farao dyrkade Ra och såg sig som Ras son. Moses dyrkade Himmels-guden och utsåg Josua (Frälsaren), Nuns son till sin efter-trädare.)

Det här pekar på att kristendomens rötter inte bara finns i Europa utan även i Egypten. Skall vi tro på Bibeln, är det som kommer från öster inte så bra. ”Den babyloniska skökan” är ju ett känt uttryck (NT). Och Nineve är beryktat även i nutid.

I Nineve fanns Ashurbanipals bibliotek, med texter som ses som förlagor till skapelseberättelsen och syndaflods-berättelsen. Intressanta berättelser, men ursprungsmiljön var verkligen inte kristlig. 

Europeisk kärlek

OK! Jag hänvisar till de texter jag översätter små bitar avLäs gärna mer! Den första biten handlar främst om den äldre Eros, men nämner även den yngre.

EROS was the primordial god (protogenos) of procreation, who emerged self-formed at the dawn of creation. He was the driving force behind the generation of new life in the cosmos. The Orphics named him Phanes, a primal being hatched from the world-egg. He was also equivalent to Thesis (Creation) and Physis, (Nature).

The younger Eros, a mischievous godling armed with bow and arrows, was a son of the goddess Aphrodite.

EROS var den ursprungliga begynnelsens (förstfödd-hetens) gud, som danad av sig själv utgick ur skapelsens början. Han var den verksamma kraften i skapandet av nytt liv i tillvaron. Orfikerna kallade honom Phanes, ett fundamentalt varande uttänkt ur världsägget. Han var i praktiken identisk med Skaparen (skapelsen) och Det Fysiska eller Naturen.

Den yngre Eros, en okynnig liten gud beväpnad med båge och pil, var son till gudinnan Afrodite.”

Jag tycker, att Thesis och Physis liknar litterära personi-fieringar av skapelsen och den skapade fysiken/naturen. Den skapelsen var en förutsättning för senare gudars tillkomst.

När det gäller Afrodite och hennes son Eros har väster-landets skalder alltid naturligt och – med tanke på kyrkan – riskfritt använt dem som personifieringar av kärleken. Om de alltid uppfattats som litterära personifieringar, hade den stränga kyrkan inte så lätt att kalla det avgudadyrkan.

Europeiska naturkrafter och fenomen

THESIS was the primordial goddess of creation, a divinity related to Physis (Mother Nature). She occurs in the Orphic Theogonies as the first being to emerge at creation alongside Hydros (the Primordial Waters) and Mud. Thesis was sometimes portrayed as the female aspect of the first-born, bi-gendered god Phanes (Life).

Thesis also appears in myth in the guise of Metis, the creator-goddess devoured by Zeus, and Tethys the nurse, mother of all creation. However, in extant literature, Metis and Tethys are only distantly related to the cosmic creator-goddess described in Alcman’s Theogony and by the Orphics.

Thesis var den ursprungliga skapelsegudinnan, en gudomlighet sammankopplad med Physis (Moder Natur). Hon uppträder i de Orfiska Teogonierna (myterna om gudarnas skapelse) som den första varelsen vid skapel-sen, vilken framträdde tillsammans med Hydros (De Ursprungliga Vattnen) och Leran. Thesis beskrevs ibland som den feminina uppenbarelsen av den förstfödde, tvåkönade guden Phanes (Livet).

I myten uppträder Thesis även i skepnad av Metis, den av Zeus uppätna skapelsegudinnan, och (även som) den hjälpande Thetys, all skapelses moder. Dock är Metis och Thethys i den bevarade litteraturen endast avlägset kopplad till den kosmiska skapargudinnan, som beskrivs i Alcamans Teogoni och av orfikerna.”

Lera var den materia, som konstnärer och hantverkare skapade saker av. En nutida astronom, som skulle vilja beskriva planetbildningen i poetiska bilder, skulle kunna använda sig av ordet lera. Den personifierade naturen (Fysiken och Kemin) låter drejskivan snurra och så formar ”guden” solsystemet. Den gamla bilden av lera och vatten råkar fortfarande vara användbar för poeten.

Alcaman var en tidig grekisk skald >600 år f.Kr. – Metis och Thethys var titaner, urgudar, som kanske i särskilt hög grad uppfattades som personifieringar. Bland andra de två skulle då vara personifieringar av skapade naturkrafter och fenomen.

Den slutsats vi drar angående skapelsegudinnan Thesis (Phanes), är att hon/han utgick från det Kaos som rådde innan Hydros och Mud (materien) formades till vår värld. Den gamla grekiska skapelsen är alltså inte vår moderna Big Bang-skapelse.

Vi kan beskriva det så här, om vi blandar våra idéer med de gamla grekernas: Big Bang skapade ett kaos, och ur det formades materien, vår värld och dess gudar. Utan häpnad finner vi, att modern kosmologi saknades i de gamla grekernas tankevärld. De började med Kaos.

Det europeiska arvet

Skapelsegudinnan Thesis namn har betydelsen avhandling (särskilt akademisk). En lustig betydelse med tanke på det jag påpekade ovan, att bland kosmologer beskrivs materien som en matematisk abstraktion. Skapelsen är ett tankefoster. Det är inte bara Tegmarks tanke.

Bilder av den tvåkönade Eros i världsägget visar honom omslingrad av en orm. Ormen som bilden av intellektet har jag skrivit mycket om. Återigen har vi paret Ande och Själ. Kärlekens ande och den grubblande själen. Anden och själen är medvetandets två sidor, dels värderingar, känslor och dels logiken, tänkandet.

Grekerna utvecklade filosofin, tänkandet och logiken. Det är det, som är det europeiska arvet! Det är just det, som grekerna blivit berömda för. Varför gjorde de det? Styrdes den elit som gjorde det av religionen? Vilka religiösa idéer var det i så fall, som styrde dem?

Antag att de hade idéer om att tänkandet var den gudomliga skaparkraften och att medvetandet, liksom i buddhismen, var det högsta gudomliga! Då bör de av religiösa orsaker ha utvecklat vördnad och respekt för tänkandet.

Då får vi en förklaring till den grekiska civilisationen och den europeiska kulturen. Vi förutsätter nu hypotesen om europeiska rötter till delar av innehållet i NT! Då förklaras även att kristendomen och buddhismen kan upplevas som på något sätt besläktade.

Orsaken till likheten måste vi söka i en avlägsen förhistoria. Det blir ännu mer spekulativt. Men det här är spekulationer. Det är sådana jag håller på med, i hopp om att finna möjliga och helst även begripliga svar på olika frågor och problem.

Svaret på varför medvetandets intellekt försvunnit ur Europa är väl helt begripligt. Det politiska systemet i ett feodalt himmelrike kan inte tillåta en intellektuell analys. Ju mer skäggigt religiös en sådan stat är, i Himmelen eller på Jorden, ju farligare är den för de intellektuella.

Men nu talar vi om en helt annan sida om religionen, som inte är den filosofiska jag talat om ovan. Det är i stället ”Den skändliga” sidan, som Voltair med flera angripit.

Nu breder skändligheten åter ut sig i en från trakterna av Nineve importerad variant. Men det kan vara ett kulturellt arv från Ashurbanipals tid. Och via GT och kyrkan var Europa ett tag bäst på att visa upp det arvet. 

Men det är en annan sak. Åter till ursprunget.

Marija Gimbutas

Att de tidiga grekiska myterna har gudinnor som Världens skapare styr tankarna till Marija Gimbutas teorier om ”det Gamla Europa” och dess gudinnorDet gamla europeiska arvet förklarar i så fall även de kvinnliga biskoparna och prästerna i de första seklens gnostiska kyrkor.

Den äldre och den yngre Eros kan även få oss att tro på två (eller tre) antika grekiska religionssystem.

Det vi vanligen ser som klassisk grekisk religion (Olympens gudar) skulle då vara ”överdelen” av en folklig religion av ett slag som många greker i klassisk tid började se som osannolik och tvivelaktig. ”Underdelen” bestod då av rena vidskepelsen, riktigt enkla folkliga föreställningar, som ingen bildad brydde sig om att notera.

Förutom dessa religioner har vi då även orfiker och pytagoréer m.fl. De utgjorde en filosofisk elit, som så smånigom även utvecklade gnosticismen. Somliga tror att den i sin kristna form försvann p.g.a. sin elitism.

Det skulle ha varit kyrkor med en kristendom enbart för den intellektuella eliten. Var de kyrkorna kanske spår av religionsfilosofiska idéer som skapats i Gimbutas ”Gamla Europa”?

Gränserna mellan eliten med sina idéer och folket med sina var diffusa. Och vad innebar elitism i en värld med usel folkbildning, osannolik vidskepelse, vedervärdiga seder och en elit, som även den saknade elementära kunskaper om tillvaron?

Men de ideologiska skillnaderna ledde till våldsamma politiska konfrontationer. Det har de alltid gjort, då som idag. Man hatar varandra, när oförståelse och förakt möts!

Det nutida västerlandets över- och underdelar av folklig religion kan vi kanske identifiera, men hur är det med vår motsvarighet till det antika Greklands religionsfilosofiska elit? Har vi någon sådan? Tro inte automatiskt på dem som säger sig vara det!

Rom

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Kungaval

Tvillingarna Romulus och Remus byggde en stad. De kom inte överens om vem som skulle få vara kung och bestämma hur staden skulle byggas. Romulus dräpte  då Remus och döpte staden efter sig: Rom.

Ovan tvillingarna Romulus och Remus diande sin tillfälliga fostermor, varginnan.

Nedan tvillingarnas far, krigsguden Mars, tillsammans med deras mor Rhea Silvia. Hennes namn kan betyda skogsgudinna. Jfr lustgårdens träd, bl.a. kunskapens. I sådan skog utkämpar Mars sina strider och frambringar barn: ord och handlingar (allegori).

I myter och i dina drömmar symboliserar städer dig själv. I ditt inre kämpar du ofta med dig själv. Myter handlar ofta om människans inre kamp.

Myten om Romulus och Remus påminner därför om en annan.

Politikern Kain och väljaren Abel

I GT har vi bröderna Kain och Abel, som båda ville vara Guds favorit. Kain slog ihjäl Abel. Jag har tidigare tolkat myten så, att Kain var själen och Abel var anden. Jag tror mig ha hittat förkristna föreställningar om själ och ande, som alla sådana här myter ursprungligen skapades för att berätta om.

Det finns därför tydliga spår av de föreställningarna i Bibeln, men de sopades bort av nya ”kristna” sådana, som tidigt skapades i kyrkan. De vidskepelserna var nog okända för Paulus, hans samtida och deras förfäder. 

Själ och ande är medvetandets två beståndsdelar. Jag har förut förklarat skillnaden mellan själ och ande, och nedan förklarar jag igen.

Första påpekandet: I myten beskrivs själ och ande ibland som människans barn. Namnet på barnens far, Adam, betyder både människa och jord (= materia). En sådan beskrivning kallas allegori (liknelse, metafor).

Själ och ande påstås då skapas i eller av materien som någon sorts information. Vilt spekulerande: Kan det vara en fysikens informationssystem, en materiens bestånds-del? Den spekulationen ger mig möjlighet att retas med materialister.

Jag kan nämna, att information i teoretiskt avseende är oförstörbar. Vår svårgripbara fysik ger materien en odöd-lig själ och naturen förvandlas till något övernaturligt.

Själen är förnuftet och dess logik. Vi kan kalla själen tankens kraft, det intellektuella livet. Kain blir därmed ideologen, teologen eller politikern.

Om än odödlig påstås själen riskera bränna upp sig själv. Själen antas efter döden förenas med och blir ett med vad det nu kallas. Då uppenbaras allt, och vi blir oändligt intelligenta. Enligt äldre myter dör då själen av skam över sitt levda liv. Enligt NT dör den aldrig, den bara brinner.

Är du väljare kan du gott vara kristen. Men är du politiker, är det nog bäst att hoppas på en äldre hedendom. Med tanke på det egna livet vore det nog bäst att alltihop är fel. Fast nog skulle jag gärna vilja se vissa brinna.

Jag kan även tänka mig, att somliga ateister också skulle vilja ha en sann och brinnande tro. För visst är ni lite arga ibland? På vilka vet ni bäst själva.

Anden är kärlek1, samvete, och allt som inte är logiskt och förnuftigt. Värderingar, moral, konst, skönhet, musik men även diverse ondska (ond ande). I fotnoten försöker jag förklara varför vi kan kalla anden handlingens kraft, det fysiska livet.

Gör vi det blir Kains bror Abel skattebetalaren och väljaren. Andra påpekandet: I andra delar av den gammaltestamentliga myten får själ och ande vara människans två hustrur. Det där har jag skrivit mycket om.

Medvetandet i förhistorisk filosofi

Jag har många gånger skrivit om att medvetandet är delat i två delar, själen och anden. Bibeln (GT) betonar i sina allegorier att anden är förnämare än själen. Jag har påpekat att Abraham hade två hustrur, Sara (namnet betyder furstinna) och Hagar. Sara är alltså anden och Hagar kommer från de pyramidala tankebyggnadernas land, Egypten. Hagar är alltså själen.

Israelen Moses (namnet betyder avkomma, oftast tolkat son) flydde med sina ord och gärningar från alla ideo-logier och läror. Israel betyder den som kämpar med Gud (sitt samvete, den inre kampen). Orden och gärningarna är Israels barn.

Röda Havet är en felöversättning i GT. Det har jag skrivit om förut. Sävhavet skall det vara. Det hör till egyptisk mytologi. Vid det havet mötte egyptierna sina förfäders andar.

Vattnet skulle tydligen passeras. Det liknar floden Styx i den grekiska mytologin. Flykten genom Sävhavet påmin-ner om en nära-döden-upplevelse. Där har vi berättelser om en tunnel genom ”himmelshavet” och ett ljus i änden av det.

Man tar med sig sina barn, sina ord och handlingar till andra sidan. Dina ord skall döma dig (Matt 12:36-37).

Kommentar till en avvikande tolkning av Bibeln

Möjligheterna till sådana annorlunda tolkningar av GT och nytestamentligt mytmaterial förklarar mängden av evan-gelier, som tidigt florerade inom kristenheten. De flesta försvann då en sekt, som bara erkände sina egna fyra, blev favoriserad av kejsar Konstantin (bild nedan).

Då övergick kejsardömets blodiga förföljelser av de kristna till blodiga förföljelser av heretiker (kättare). De senare erkände ju inte att Konstantin var en gud.

Konstantin var likt andra kejsare vid denna tid son och överstepräst till guden Apollo Sol Invictus, och han blev inte döpt förrän på dödsbädden. Då kunde han väl inte längre göra motstånd mot förolämpningen.

Konstantin var van vid tetrarki, att riket var uppdelat på fyra kejsare, som delade på makten. Konstantin lyckades strypa och på annat sätt bli av med de tre andra. Han avsåg nog att göra likadant med Fadern, Sonen och Den Heliga Ande efter sin död.

Ni får ursäkta om jag tvivlar på, att den kristendom kejsar Konstantin fastställde ramarna för är den, som Jesus och Paulus m.fl. förkunnade.

Ormar

Dessa föreställningar om medvetandet har jag också presenterat i inläggen om ormgudinnan från Kreta. (Det finns ganska många inlägg av mig i tiden runt det.) Idéerna dyker upp bl.a. i Indien, hos Aztekerna och hos kelterna. Ormen är en fruktodlande människoätare. Han är ibland bosatt i Kunskapens Träd och ofta bevingad.

Seraf heter den ibland (seraf betyder lysande orm). Den är vårt intellekt, som blir till idéer, vilka uppslukar oss. Serafen är serafimerriddare och kung. Fast Gud menade visst att det var skattebetalaren, anden Sara, som var furstinna och i topp.

Jag citerar åter Thomasevangeliet (beroende på vilken tolkning är det logos 6 eller 7), där ormen på bilden ovan kallas lejon, fastän det hela tiden är en ideologi eller en tro. ”Saligt är det lejon, som människan äter upp, och lejonet så kommer att bli människa, och avskyvärd den människa som lejonet äter upp, och lejonet så kommer att bli människa.”

Kampen mellan själ och ande

Det är lätt anta, att Romulus och Remus också är själen och anden. De två begreppen, hämtade från en mycket forntida filosofi, följde med protoindianska schamaner till Amerika över Berings Sund.

Vi tvingas anta, att denna filosofi utvecklades redan under istiden. Det skedde i medelhavsområdet, där den blev kvar, men den vandrade även iväg österut mot Berings Sund och Amerika. Dit kom den för 12000 år sedan eller tidigare.

Romulus är alltså själen, dråparen Kain. Remus är anden, som i kristen mytologi dog på korset, men återuppstod. Om vi bortser från att anden tycks ha dött i kyrkan många gånger, är det ju ändå så att Rom(ulus), trots ansträngningarna att utrota de andliga, fick se staden tas över av de kristna. Men det verkar ju vara det alle-gorierna i GT handlar om, den ständiga kampen mellan själen och anden, mellan den smarte och den hederlige.

Den kampen utspelas inom var och en. Själen är ibland lysande (Seraf), logisk och förnuftig. Ibland är den falsk, smutsig, giftig och lögnaktig. Men även anden kan vara ond och god. Helig ande och oren ande. Det handlar om attityder och värderingar. Dessutom empati, samvete och kärlek eller hat, girighet och andra dödssynder. Kampen i oss är en svår kamp. Den kan endast utkämpas med åsikts- och yttrandefrihet.

Det skulle i så fall innebära, att upplysningsfilosofin är en yttring av vär äldsta och heligaste tro. Allt ont i väster-landet har varit det som stridit mot de tankarna, vare sig de goda tankarna härstammat från 1700-talets filosofer eller mycket äldre tänkare, som lämnat diverse allegorier efter sig.

Kampen mot en gubbe med skägg

Budskapet om denna kamp finns dolt i alla våra myter. Tyvärr förkastas det av alla dem, som i GT kallas dårarna. De läser, men ser utan att se, hör utan att höra och förstår inget. De bokstavstolkar allegorierna och tror på sagorna. Och den gud de tror på är en gubbe med skägg.

Även om de förnekar det, är ändå den gud de tror på någon som uppför sig som en gubbe med skägg. Han har hur som helst alla de idiotiska idéer, hans troende har. Han verkar vara identisk med sina mest dåraktiga dyrkare.

Sådana dyrkare skulle under sekler ”berika” vår värld med sina varianter av kristendomen, och utfärdade inkvi-satoriska domar (som idag även är kända som fatwor) mot varje hädare. Västerlandet lyfte, när dårarnas välde började krakelera. Kampen mellan ont och gott var dock verkligen inte vunnen med en gång. Vi har haft mer än två hemska sekler av socialt lidande och krig i och utanför västerlandet.

Kampen är inte över, det kommer den aldrig att vara. Inte ens där det är som bäst är det bra. Men vi ser ju tydligt var det är värre, och att nya gudstroende dårar ständigt dyker upp, tillsammans med egna hädare, som skriver sina välformulerade satans verser i den eviga kampen.

Det är ju inte bara kejsar Konstantin som spridit tro på sig och sin lika väldiga Gud med våld. 

En sådan väldig gud tror jag inte på. Jag håller med alla ateister om att en sådan gud inte kan finnas. Håll dig med ett samvete i stället. Det kan du personifiera och dyrka.

Men för Guds skull, gör Honom inte till en löjlig figur! Försök vara lite skärpt, när du talar med Honom! En del kallar det att be. Det går kanske att tro på en Gud, om Han talar så, att man får  respekt för Honom.

Fotnot

1Kärlek:

Enligt Hesiodos var Eros en av de ursprungliga gudarna, utgången ur själva Chaos. Eros var all alstrings upphov och själva den verksamma principen vid världsskapelsen (Wikipedia).

Denna gudomlighet, son till Chaos, kan jämföras med den här: ”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus”  (Joh 1:1-4).

”Ordet” påstås också vara kärlek. ”Ordet” blev människa med det grekiska namnet Jesus. NT är skrivet på grekiska. Det hebreiska namn, som översatts till Jesus var Josua. Det betyder ”Gud frälser”. GT är skrivet på hebreiska.

I GT heter Josuas far Nun, vilket upprepas ca 30 gånger. Nun är kaos i egyptisk mytologi, gudarnas far. Han var även far till Ra, vars namn även kan transkriberas Re. Egentligen skall det nog bara vara ”R” med vilken vokal som helst efter. Jfr. med namnen Romulus, Remus och titeln Rex (latin för kung).

Farao var son (moses på fornegyptiska) till solguden Ra och hette därför Ram(o)ses. Samma namnkonstruktion som i Svensson. Och fadern och sonen var ett i Egypten.

Kejsar Konstantin passar här bra in som en allegori. Han är själen, den mordiske sonen. Och offret, anden, den fanns i kyrkan. Kristus slaktades som alltid.

Psalm efter valet

Etiketter

,

Jag har valt ut en psalm ur 1819 års svenska psalmbok åt valets förlorare. Helt säkert blir psalmen förr eller senare aktuell även för detta valets segrare och deras väljare.

Det här är svensk kultur! Den är värd att både bevara och lära ut.

Det är inte nödvändigt att tro på Gud och Lammet m.m. för att hålla med om budskapet: Somliga har verkligen inte gjort det de skulle! De har gjort helt andra saker.

Tänk nu på Sveriges politiker och väljare! Och dig själv.

Psalm 375.

O Herre Gud, vad har jag gjort? 
Nu först jag varse blivit, 
Hur jag ej levat som sig bort 
Och du mig föreskrivit. 
Så djupt mig lasten hade sövt, 
Att detta medel du behövt 
Att mig till sansning väcka. 

2.  
Ja, ofta mig din nåd du bjöd, 
Men jag har den föraktat, 
Din kallelse till mig ock ljöd, 
Men jag därpå ej aktat. 
Jag följt mitt arga hjärtas råd 
Och i min blindhets överdåd 
Min egen ofärd vållat. 

3.  
I synder mitt förlänta pund 
Jag tidigt nedergrävde; 
Med nya synder stund från stund 
Jag samvetsropen kvävde. 
Från brott till brott mig yran drev, 
Från djup till djup jag föll — och blev 
För straffet äntligt mogen. 

4.  
Men intet straff, o Gud, förslår 
Att mig med dig försona, 
Och ingen mänsklig nåd förmår 
Mig för din vrede skona, 
Min dom jag i mitt hjärta bär. 
Jag mask och icke mänska är. 
Ack, att jag ofödd vore! 

5.  
Förtvivlans skuggor omge mig,  
Mig kvalen överhopa. 
Ur djupets nöd, o Gud, till dig 
Jag måste klagligt ropa: 
Ack, är dock tid för nåd och hopp. 
Så länge än din sol går opp 
För onda och för goda? 

6. 
Ack, är dock tid? 
Du vet det, Gud, 
Du vet, om du förskjutit 
En usling, som mot dina bud 
Så fräckt, så länge brutit. 
O Gud, jag har blott gråt och bön,  
Och evig död är syndens lön, 
Om du ej dig förbarmar. 

7.  
O, hav dock, hav dock tålamod, 
För Jesu skull mig skona! 
En droppe av hans dyra blod 
Kan all min skuld försona. 
En stråle av hans nådes ljus 
Kan av det mörka fångahus 
Ett himlens förhus göra. 

8.  
Ja, du har ej förskjutit mig: 
Den hand, du fåfängt räckte 
Till ledning på min levnadsstig, 
Mig hann i detta häkte. 
Jag kysser denna hulda hand, 
Som lade på mig fångens band 
Men löste syndarns boja. 

9.  
Om plötsligt i mitt yra lopp 
All världens väg jag farit, 
Jag hade, ack, förutan hopp 
Förtappad evigt varit. 
Men du ej ville syndarns död: 
Ty blev jag stadd i denna nöd, 
Att jag ock skulle frälsas. 

10.  
O Gud, du är dock evigt mild! 
Av blygsel rörd jag gråter. 
Jag var så fjärran från dig skild, 
Dock upptar du mig åter. 
Jag kommer, en förlorad son, 
Som har förslöst din kärleks lån: 
Dock mig din kärlek möter. 

11.  
Din röst vid livets ändalykt  
Mig såsom rövarn hälsar. 
Mig, lik en brand ur elden ryckt, 
Från evig död du frälsar. 
Min bot är sent min bättring svår, 
Dock skall, så länge hjärtat slår, 
Mitt hjärta dig tillhöra. 

12.  
De brott, som förde mig på fall, 
Jag icke vill fördölja. 
Ej någon gömd missgärning skall 
Mig till din domstol följa. 
Så går jag döden nöjd emot 
Och ångerfull men utan knot 
För lagens hämnd mig böjer. 

13.  
Jag önskar till det landet gå, 
Där synd och död försvinna: 
Där skall jag den fullkomning nå, 
Som jag ej här får hinna; 
Där skall jag, tvådd i Lammets blod, 
Alltmera helgad, vis och god, 
Min arvedel ock finna. 

J. O. Wallin (1779—1839).

 

Valet och kompasserna

Etiketter

,

Ett nöje när jag skall sova

Jag gör valkompasser på nätet. Expressen, AB, svt m.fl. har sådana. Medan jag grubblar över frågor, gör jag kompasserna gång på gång. Som ett nöje, när jag skall somna. Men vad är det för skillnad mellan delvis för och delvis emot? Är jag delvis för, är jag ju delvis emot. Frågorna är också lite osäkra.

En sexig fråga

Den om sex timmars arbetsdag. Det vore väl underbart! I vårt utopiska Sverige, ja i hela världen, skall AI och robotar utföra allt arbete. Vi skall syssla med kulturella, vetenskapliga, sexuella och gastronomiska aktiviteter. Lek och idrott. Sex timmar är bara början. Efter skolan vill vi egentligen ha pension!

I sängen

Fast nästa mandatperiod går det ju inte. Det är brist på lärare, läkare, civilingeniörer, sjuksköterskor, poliser och allt annat. Många av svaren kan bli helt olika beroende på vilken sida jag ligger på, och jag är ömsom bl.a. s, l, sd och även v.

Trångt

Senast var det två partier som klättrade över 50% överenstämelse med mina svar. Men det var inte mycket över. En gång var liberalerna på 56% och centern på 43. Alla andra partier låg emellan! De två mittenpartierna, som en gång skulle slås samman pga likheter i åsikter var de två extremerna!

Mardrömmar?

En kväll var jag socialdemokrat! Jag överenstämde ganska mycket (ca 65%) med deras program. Äntligen ett rejält utslag. Nu kunde jag rösta rätt! Kompassen angav dessutom tre riksdagskandidater som mina tre topp-kandidater. Deras åsikter överensstämde mest med mina. De var tre moderater! Dem skall jag rösta på, om jag är sosse!

Efter några dagar som liberal och lite annat, blev jag åter tydlig socialdemokrat. Men nu blev toppkandidaterna, de som hade mest av mina åsikter, sverigedemokrater. Finns det inte sossekandidater med åsikter överenstämmande med partilinjen?

Vrider mig

På höger/vänster-skalan placerar kompasserna mig åt vänster, men på den andra skalan placeras jag nedåt, konservativ. I det hörnet finns inga politiska partier. Inte i det mosatta hörnet heller, höger och progressiv. Men allt är i genomsnitt. AB bryter ned resultatet i olika områden och jag studsar omkring.

Jag är uppenbarligen så udda i mina åsikter, att de där kompasserna identifierar mig som en magnetisk storm. Men nu läste jag i en kvällstidning att valarbetarna i valstugorna ofta framför åsikter på tvärs med sina partier. De ljuger, heter det.

Att äta på natten

Men det kanske blir så, när man inte längre tror på något. Det finns ingen ideologi. Budskapet består av valfläsk. Både riksdagsmän och valarbetare har svårt att hålla reda på vad det egna partiet hittat på den här gången.

Plats för bön

Ideologi finns förstås, men långt ute på flankerna. Det är partier som mer än några promille vägrar att rösta på. Jimmie och Jonas kämpar för att förneka och förkasta sina partiers ideologiska rötter. Jonas med mer framgång. I övrigt anser alla partier att ”Tro, det skall man göra i kyrkan”.

De tror inte, de vet att de har rätt om skatter och bidrag. Visioner, drömmar och etik? Bludder!

Mer sex

Vi har ju kärleken förstås, men i Pride-rörelsen handlar det för mycket om sex. Sådant blir i valtider en speciell variant av valfläsk. ”Vi stödjer, så rösta på oss, så får du!”

Men ingen kärlek

OK! Ha det så trevligt, men den moraliska kompassens verkliga riktningar ingår knappast i valkompasserna. Partiledarna verkar inte alls älska varandra. Såg ni hur de blängde på varandra?

Svettig? Ta ett bad!

Vi kanske behöver tro på mål och mening, för att kunna vara ideologiska på riktigt. Har vi slängt ut något barn med badvattnet, när vi blev så sekulära som vi blivit?

Våra krympta hjärnor

Etiketter

, , ,

Våra hjärnor har krympt

För ett tag sedan tittade jag på serien ”De första Folken” i SVT, fem avsnitt. Den israeliske historiker jag tidigare skrivit om, professor Yuval Harari, tycks vara mainstream i sin åsikt, att vi var intelligentare förr. Våra hjärnor har krympt, sedan vi var jägare och samlare under sten-åldern.

På den tiden måste vi vara allsidiga. Vi var tvungna att kunna allt, som då var möjligt att kunna, för att överleva. De smartaste och mest anpassningsbara överlevde. De dumma dog, och då växte hjärnorna.

Med jordbruket och högkulturer uppfanns arbetsfördel-ning. Det kallas också specialisering och samhällsorga-nisation. Det innebar att 98% av oss blev tillsagda vad vi skulle göra, vanligen något ensidigt grovarbete.

Ofta fick vi höra: ”Slav! Försöker du tänka själv, slår jag ihjäl dig! Låter du bli att tänka, får du både bröd och skådespel.”

Av de smarta blev 2% herrar och 98% ihjälslagna. De smarta slog ihjäl varandra, både för att bli herrar och för att förbli herrar. Av de dumma dog bara 50%, mest av svält, misshandel och krig.

Ju dummare du var, ju ofarligare. Då kunde du bli välvilligt behandlad, med chans att skapa familj och få barn.

Rashygien (eugenik)

Det här innebar människoavel. De främsta herrarna (kungarna) såg nog den rashygieniskeffekten. Den i hela Bibeln högt lovordade egenskapen ”lydnad” (1 Sam 15:22, 1 Pet 1:2, 3:2 m.fl.) förbättrades, då hjärnorna krympte och folk inte kunde tänka själva.

Idénom arbetsfördelning är fortfarande en ledstjärna. Vi har ett specialiserat utbildningssamhälle. Du skall ha en ”matnyttig” utbildning, som ger jobb.

Onyttiga kunskaper kostar pengar och är impopulära både i Rosenbad och i Rosengård. Hjärnan skall inte över-ansträngas. Låter du bli det, får du både bidrag och titta på Zlatan.

Indicier för krympningen

Jag har någon gång nämnt mysteriet med våra språk. Ju äldre språk vi studerar, ju mer komplexa är deras gram-matik. Det innebär att vi kan tala och tänka mycket exakt.

Latin och sanskrit är svåra språk och har alltid ansetts utmärkta för vetenskapliga avhandlingar. Hur kunde för-fäderna utveckla de språken? Och varför? Till vilka behov?

En stor del av denna blogg handlar om sena tiders oför-måga att förstå forntidens filosofi och religion. Varför kan ingen präst begripligt definiera de två begreppen själ och ande? Förklara vad som är skillnaden! Det förklarade jag bl.a. i föregående inlägg.

Den svenska bibelkommissionen har översatt det grekiska ordet psychikós till fysiskt, jordiskt och sexuellt. Det har jag skrivit mycket om. Ja, det finns mycket mer, som visar att forntidens tankar blivit obegripliga för nutidens små hjärnor.

Politik

Men det är inte bara bibelexegeter, som tycks ha små hjärnor. Även andra profeter har drabbats, inte minst arbetslinjens politiska förkunnare. Högutbildade närståen-des höga inkomster har skapat drömmar hos dem om tidig pensionsålder:

”Tjänar jag mer, kan jag gå i pension tidigare och sluta arbeta! Jag vill ha ett behagligt liv!” Det såg jag att även kvällstidningarna upptäckt. Högre löner medför alltså att välutbildade jobbar mindre!

Dödssynderna bakom hjärnkrympningen

Idén om arbetsfördelning, specialisering och samhälls-organisation tycks således kunna knytas till smarta men avikande individer. De har begär efter besinningslösa förmögenheter, en sjuklig girighet, och tror att samma begär styr alla andra. De vanliga välutbildade och hög-avlönade individerna vill bara ha ett behagligt liv, och saknar ofta även dödssynderna frosseriavund och högmod.

De där dödssynderna har kännetecknat herrar avvikande individer sedan jordbrukets och högkulturernas början. Då var de slavägare och furstar, nu är de politiker och tänker så här:

”Arbeta mer! Lättja är den enda dödssynden! Vrede är snarast en dygd, en reaktion på alla fake news, och min lust (otukt) skall ni skita i. – Världen tål nog två, tre graders temperaturhöjning. – Sex timmars arbetsdag? Löjligt!”

Kan de välutbildade vara den medelklass, som omnämns här? Det är intressant, men mina tvivel, dels på idén att vår välbärgade medelklass jobbar mer om lönerna höjs, dels på vår hierarkiska samhällsorganisation, placerar väl mig bland anarkisterna. Ibland skriver även de intressant, men som politisk och religiös skvader passar jag nog ingenstans.

Politiskt och religiöst porträtt av mig

(Rainer Zenz/Albrecht Dürer/Wikimedia Commons)

 

Upproret mot den judiska ”sharian”.

Etiketter

, , , , , ,

I detta inlägg framförs misstanken, att ingen av våra kyrkor är särskilt kristen.

 

Enligt min mening började kristendomen som ett teo-logiskt uppror. Det man gjorde uppror mot, var den mosaiska lagen (Lagen med stort L, Guds Lag). Det heter Tio Guds Bud, men somliga räknar till 631 eller andra siffror.

Länken ovan leder till det första av tre inlägg i rad om antalet budord, vilka som skall räknas till de tio, och diverse konstigheter kring dem. Det här är nr 2, och det här är nr 3 av de tre inläggen. Ett av de viktigaste buden, utöver de tio, är kravet på omskärelse.

Sin ära får de genom könet?

Om det budet säger Paulus”… om ni låter omskära er har ni ingen nytta alls av Kristus” (Gal 5:2). Om förkunnare, som har en annan åsikt, skriver han: De borde skära av sig alltihop, dessa som sprider oro bland er” (Gal 5:12).

Paulus språk är även på annat håll ganska grovt, som i brevet till Filipperna”Var på er vakt mot de där hundarna, de där skadegörarna, den där sönder-skärelsen” (Fil 3:2).

Strax efter skriver han i det brevet: ”…fiender till Kristi kors, de lever så att de slutar i fördärvet, deras gud är buken och sin ära får de genom könet … (Fil 3:19).

Antisexuell religion

Kristna teologer har svårt med Paulus språk och är fixerade vid en tro på sexualitetens syndighet. Bibelns noter och kommentarer tror det handlar om, att Kristi fiender är sexuellt aktiva(1).

Skrytsam religion

Men Paulus skriver: ”Dessa som håller på omskärelsen bryr sig inte själva så mycket om lagen, men de vill att ni skall omskäras, så att de kan berömma sig av det som har skett med er kropp” (Gal 6:13). ”…dessa som bara tänker på det jordiska” (Fil 3:19).

Det jordiska, det materiella. De hade den omskurna lemmen att visa upp som bevis på, att de drivit igenom Lagens bud. De fick sin ära genom att skära i könet ”på det sätt Gud vill! Se på oss! Se hur fromma och goda vi är!(2)”.

Paulus skäller ut de fromma

Jag gillar 1917 års översättning av (Gal 5:4)”I haven kommit bort ifrån Kristus, I som viljen bliva rättfärdiga i kraft av lagen; I haven fallit ur nåden.” I Bibel 2000 heter det kyligt och lite mindre vördnadsvärtNi är utestängda från Kristus, ni som söker er rättfärdighet i lagen; ni har hamnat utanför nåden.

Kontrabuden iGalaterbrevet

Galaterbrevet är det kortaste av Paulus brev. Därför läste jag det, när jag ca 1980 ville ha lite underlag i en irriterad debatt om vad den där Paulus egentligen sagt. Jag hade bara läst lite grann i Bibeln dessförinnan. Jag blev häpen. I det brevet är allt han säger tvärt emot vad jag hade fått lära mig, att han hade sagt. Jo, han trodde på Gud, men i övrigt verkade allt vara tvärtom.

Paulus skriver, att det är en allegori!

Kristus har befriat oss från Lagen! Vi är ”barn” till den fria kvinnan! Allegori! Paulus klargör att berättelsen om Abrahams familj är en allegori för att beskriva slaveriet under Lagen (Gal 4:22ff): Sara, namnet på Abrahams hustru, betyder furstinna.

Hagar var namnet på Saras slavinna. Hagar var från Egypten, de pyramidala tankebyggnadernas och slav-arbetets rike (2 Mos 6.6 m.fl.). Ordet slav i olika former fyller galaterbrevet.

Den judiska sharian

Lagen, det är alla de där reglerna. Paulus säger om Lagen, som Kristus befriat oss från”Bara om jag åter bygger upp detta som jag har rivit ner gör jag mig till lagöverträdare” (Gal 2:18, jfr. 2 Kor 10:8, 13:10)Det tycks vara Paulus tolkning av ett Jesu ord.

Falska vittneomnämns vid förhöret av Jesus inför rådet (Matt 26:61). Då säger två personer, att Jesus sagt sig ämna riva ned Templet och bygga upp det igen på tre dagarDetta nämns även av Markus (Mark 14:58), där det sägs vara ett falskt vittnesmål av ”några”.

Dessa vittnesmål sägs vara motstridiga, men något hade Jesus sagt. Det var något för de flesta dunkelt och svårbegripligtRiv ned detta Tempel, så skall jag låta det återuppstå igen på tre dagar” (Joh 2:19). Bör inte Paulus vara den rätte uttolkaren för alla troende?

Hans tolkning verkar klar. Templet är en allegori för Lagen, den judiska ”sharian”. Men den skulle Jesus ju inte ändra det minsta (Matt 5:19)? Nej, ”inte förrän allt har skett” (Matt 5:18). Sen då, efter korsfästningen och uppståndelsen? Visst måste det vara det, som Jesus talar om, såsom det ”som skall ske” (Joh 14:29).

Den kristna sharian

Att tolka (Matt 5:18) på detta sätt innebär emellertid en frontalkrock med den kristna lagfromheten. Den kan dock stödja sig på översättningen av en riktigt dunkel text (i Matteus 5)Den, liksom Paulus brev till Galaterna har jag redan skrivit om. Det stycket ur Matteus innehåller ytterligare dunkelheter, och det är nog omöjligt att strida med bokstavsträlar om ord, som är så motsägande i våra olika översättningar.

Hur som helst, väldigt mycket av ”kristendomen” handlar om Guds Lag och lydnaden för regler och bud (den kristna sharian)Men Jesus rev (bildligt) ned Templet, som sedan somliga vill hävda, att han byggde upp igen, likadant! Samma sorts gammaltestamentliga regler, med vissa måttliga ändringar (om fläskätning, renhetsregler och lite till).

Om den sortens kristendoms förkunnare skriver alltså Paulus: ”Den sortens människor tjänar inte vår herre Kristus utan bara sin egen buk, och med sin insmickrande svada förleder de godtrogna själar” (Rom 16:18).

Alternativet: En demokratisk process

Vad var det han byggde upp i stället för ”sharian”? Ja det finns faktiskt ett svar. Det har jag nog redan skrivit om, samma länkGalaterbrevet i sin helhet, möjligen med kapitel 5 i centrum bör läsas. Eller läs följande!

Jag har tidigare definierat själ och ande, nu försöker jag igen.

Själen är den del av medvetandet som sysslar med kognitiva processer, samlande och bearbetning av infor-mation samt logiskt tänkande.

Anden är den del som sysslar med allt ologiskt, värderingar, kärlek, samvete, empati och sköna konster. Det finns ond ande också, men det här är den ande, som skall vara Kristi Lag – kärlek och samvete. När allt hade skett var det den som skulle gälla: ”Älska varandra!”

Härav kan vi dra den slutsatsen, att om vi blivit kristna, så är det ofta trots kyrkan och inte genom kyrkan. Då Paulus förordar en demokratisk process i församlingarna, val av präster och ledare, torde det västerländska samhälle, som vuxit fram på upplysningens grund, ofta vara mer kristet än de olika kyrkorna.

Vi har nog inte varit kristna särskilt länge. Inkvisitionens och häxprocessernas torterare var väl inte kristna? Bär sig kristna åt som européerna gjorde för bara ett par århundraden sedan? Ja, de sade, att de var kristna. Jovisst. Räcker det?

Kyrkornas förståelse för och anpassning till varje sharia innebär en klar avkristning. Jesus och Paulus hade båda varnat för de helt oundvikliga villolärarna (Matt 18:7, Luk 17:1, Apg 20:29ff). Paulus varnar för dem han ironiskt kallar ”väldiga apostlar” och berättar, att han själv kallas villolärare (2 Kor 6:8).

Hierarkier av väldiga apostlar

Alla former av sharior brukar förknippas med hierarkier av väldiga prästmän.

Den katolska kyrkans hierarki är välkänd, med Herrens ställföreträdare i toppen. Han är ju faktiskt en värdslig monark, och Vatikanen har sin egen adel. Kyrkans anknytning till monarki och adelskap är en del av dess historia och har nog sin grund i arianismen.

Men den kristna kyrkan är inte ensam. Även Islam har hierarkier. Imam, hojatoleslam, ayatolla, storayatolla och en del annat. Kalif kallade sig ledaren för IS (kalifatet). Hierarkier är antidemokratiska. De är av den orsaken inte kristna.

Hierarkier är också geometriska och logiska, rena matematiken. Sharior är juridik och logik. Det är själens konstruktioner. Kristendomen skulle ha byggt på andens ologiska värderingar, empati och kärlek.

De, som vill försvara demokratin, faller idag ofta tillbaka på värderingarnas problematik. Problemet är, att det även finns ”ond ande”, onda värderingar.

Sådana bygger upp en övertro på ”vetenskapen”, i värsta fall socialdarwinism, rashygien o.d., men även mycket annat inom bl.a. ekonomiska, sociala och politiska vetenskaper.

Om vi tolkar (2 Mos 20:25,26) allegoriskt, finns där ett förbud mot väl tillhuggna sharior och trappstegsformade hierarkier inom kyrkor och tempel. Det skrev jag något om för tre år sedan, men texten är kanske svårtolkad.

Allegorin förbjuder oss att bygga altare av huggen sten. Mejseln = intellektet eller logiken orenar stenarna. De stenarna är orden, som vi bygger upp teologier, ideologier och vetenskaper med.

Du får heller inte kliva upp till altaret på trappor, för då visar du det (attityder och beteende), som du bör skämmas för. – Ja, jag vet, det där var min egen lilla shariatolkning.

Fotnoter:

1) Som ”kristofob” har jag just noterat den italienska präst, som trodde att hon var 15 år. Hon, den 10-åriga dottern i en fattig familj, som prästen förmedlat kyrkans hjälp till, och därmed blivit deras vän sedan 20 år.

2) Forts.: ”Vi gör allt för Gud! Var är bombbältet, var är veden till kättarbålen, var är tagelskjortan och stenarna att kasta?”

Svensk sharialag

SOS Alarm och Post och Telestyrelsen (PTS) är i bråk om den heliga integriteten.

Vad är värt mer än livet?

Man kan ju tänka sig att du en natt i Ödsligheten kör av vägen och skadar dig. Du lyckas ringa på mobilen och ropa på hjälp, innan du tuppar av. Tekniken, att positio-nera din telefon och därmed dig, finns. SOS Alarm kan då skicka ut räddningstjänsten till ditt dike vid den ensliga landsvägen och rädda ditt liv.

Man kan också tänka sig ett litet barn som lyckas ringa. Mamma har gått till affären i kvarteret, och det har börjat brinna i lägenheten. ”Jag kan inte öppna dörren, jag orkar inte lyfta lillebror ur sängen, och polisen i bilen på andra sidan gatan ser mig inte vinka innanför fönstret.”

Integritet, ära och heder – Gossar och flickor

PTS har enligt dagens (2018-04-28) nyhetskällor avslagit SOS Alarms begäran om tillstånd att positionera mobiler. Din och barnets personliga integritet är mer värda än era liv.

Vid Breitenfeld, Lützen, Narva (bilden nedan från Wiki-pedia) och Poltava lärde vi oss att en gosses ära är mer värd än hans liv. Varför bråkar vi med muslimerna? Det är klart att hedern är mer värd än en flickas liv!

Battle_of_Narva_1700

För Gud, konungen och nationalismen

Integritet, heder och ära är diffusa begrepp med stor kraft. Sådant skall vi dö för. På de sätten liknar de tro, d.v.s. religion och ideologi. Pengar hör också till det vi gärna dör för. Om dem skrev jag här: ”Vad är pengar?”.

Jag fann att pengar är makt, den makt vi finner i ordet gudamakt. Det är också ett diffust begrepp med stor kraft. En gång i tiden var det självklart, att varje folk hade egna gudar. Nationell identitet. Egentligen är allt detta abstraktioner.

Men skall vi mördas eller själva mörda för sådant? För abstraktioner? I så fall för alla, eller bara för en del? Vilka i så fall? Den heliga Integriteten? Är den numera Sveriges nationella identitet?

 

Gud finns nog inte

Etiketter

, , , ,

En kommentar

Jag har kommenterat begreppet intrinsikalt, värde i sig självt, i en annan blogg. Min kommentar nr två ser ni här nedanför. Det är det näst sista stycket, som jag vill förmedla. Där finns en teologisk ståndpunkt, som jag ser som central i mitt hädiskt religiösa och halvateistiska tänkande.

”Men i den större kontexten angriper Paulus lagfromheten och alla dess regler. Mat är bara ett av lagbokens många kapitel.

Särskilt tydliga är angreppen på boklagen i hela brevet till galaterna, t.ex. 4:10. ”Ni håller ju så noga räkning på dagar och månader och särskilda tider och år!” Det är intrinsikalt fel att arbeta på sabbaten (sjundedagsadventister).

Kapitel fyra stämplar Lagens Ängel som en av de ”kosmiska makter” som judarna varit slavar under innan Sonen friköpte dem.

”Ni är utestängda från Kristus, ni som söker er rättfärdighet i lagen; ni har hamnat utanför nåden” (Gal 5:4).

I kapitel fem skall man inte – i tro på Lagen – omskära sig, utan tro på något annat, förmodligen samvetet, som brukar kallas Guds röst (Gal 5:6). I den tsaristiska autokratin definierades Lagen som tsarens uttalade ord. Finns det samvete, finns Guds Rike mitt ibland oss. Det är också en autokrati.

Galaterbrevet är det kortaste av Paulus brev. Med min kommentar ovan är det nog även det mest lättbegripliga.”

En odödlig gud

Om Fadern och Sonen, Gud och människa, är ett, så är ditt samvete Gud. Då är du Gud. Den tron är givetvis rena hädelsen. Tror du dessutom att du är odödlig, så hädar du ännu mer: ”Ha, ha! Tror du att du kan döda mer än min fysiska kropp?”

I Thomasevangeliet kallas Jesus på ett ställe hädelsernas man. Han måste ha varit en självsäker typ, om han tyckte sig ha så mycket samvete, att han påstod sig vara ett med Gud. Vem vågar påstå något sådant om sig själv?

Ateisterna har nog rätt

För övrigt har nog ateisterna rätt. Det finns nog inget samvete. Här är en länk till Patrik Lindenfors blogg. Han skrev boken ”Gud finns nog inte”.

Vad är pengar?

Etiketter

, , , , ,

En av människans fantasier heter pengar.

Numera är pengar oftast elektroniska och bara siffror i bankers bokföring. Pengar swishas i mobilen. Förr var de alltid av papper eller metall. Det påpekas ofta, att de materiella formerna (t.ex. sedlar) inte har något värde i sig. Värdet finns hos eller i fantasin.

Pengar tillverkas av riksbanker efter ett teoretiskt fram-räknat behov. Fantasiprodukten används för att styra ekonomin i samhället, och för det ändamålet lånas den ut till bankerna mot ränta. Ibland är riksbankens ränta negativ.

Pengar används för att styra. Med pengar får vi folk att göra det vi vill att de skall göra. Med pengar får du dem att slava för dig, att ge dig värdefulla saker, att ha sex med dig och att mörda åt dig.

Makt

Pengar är helt enkelt makt! Det är dina fantasier om den makten, som får dig att känna begär efter pengar. Har du redan makt, kan du lätt ”växla” in den mot pengar, egen-dom eller sex (Monica Lewinsky). Så har många gjort som fått makt på politisk eller social väg.

Jag skriver ”växla”, eftersom det inte är något växlande eller utbyte. Makt växer. Ty var och en som har, åt honom skall varda givet” (Mark 4:24,25). Mer makt, mer pengar eller mer äganderätt till något som alstrar mer pengar. Även äganderätt är en fantsi, en abstraktion utan fysik existens. Äganderätt (ägarens rätt) är ägandemakt (ägarens makt) över det ägda.

Fantasins mäktiga gudar

Ordet makt är ofta synonymt med ordet gud: en makt, en gud, en gudamakt. Alla höga makter är fantasier! De finns inte! Och ändå är de ibland så verkliga, kraftfulla och reella.

Ibland kallas ”inväxlingen” stöld eller då vi talar om t.ex. Ryssland kleptokrati. Ibland kallas det våldtäkt eller över-grepp (t.ex. Harvey Weinstein och Martin Timell – vi antar för resonemangets skull att allt är sant). Det kan vara exempel på myternas varningar för pengar och makt. Pengar är farligt för själen, och makt korrumperar. Den moraliska kritiken är ofta hård, men ibland saknas den kritiken.

Missbruk av politisk makt upprör (Putin, Erdogan, Kim Jong Un, Xi Jinping, Al-Sisi m.fl.). Missbruk av social makt upprör (Hela #metoo-stormen). Men missbruk av ekono-misk makt upprör i alla fall inte våra politiker. Politiker liksom sociala kändisar har tappat besinningen och drab-bats av högmod.

Kändisarna får ibland däng för sitt högmod. Då kan de ta livet av sig. Politikerna får ofta också däng, men de verkar mer skyddade (av sina ofta beroende vänner). De tar sällan livet av sig. Bankchefer, toppchefer och finansmän får minst däng. De fortsätter på samma sätt. De är mycket skyddade (tjockhudade). Där finns tydligen mest makt, där pengarna finns. Politikerna är ju bara valda av folket (i demokratier).

I diktaturer är makten dock störst hos politikerna. Tro-ligen beror det på, att diktatorerna gör sig till sina länders ägare. Om inte formellt, så dock i praktiken.

Gudamakternas uppenbarelser är gärna skamlösa

Summa: När makt uppenbarar sig i en människa, får vi någon som tror sig vara en gud. Väldigt många håller med dem. När makten är rena pengar spelar det senare ingen roll, människan verkar vara en gud på riktigt.

När makten är politisk bör den helst inte vara utblandad med social makt, som i en demokrati. När det bara är social makt, kan guden i rutan snabbt bli en bespottad jävel. Fast då är han ju fortfarande en sorts smågud.

Om besinningslösheten i begären

Hörde att påven anslutit sig till de som förnekar Helvetet, alltså till de jävlar, som inte vet var de är. Enligt Dante Alighieri (bilden nedan från Wikipedia) finns det behagliga platser i Helvetets översta del. Enda plågan är en svår längtan efter något bättre, vilket bland riktiga jävlar all-tid definieras som mer.

Xi Jinping t.ex. har nu hela Kina. Han har det med säker-het väldigt behagligt, men hu så hemskt han längtar att även få makten över mer. Inget är för litet, inte ens den norska nobelkommittén (bara fem personer).

Njutning och lidande

Etiketter

, , , , ,

Det centrala i förra inlägget var lidandet. Motsatsen till lidande är lust. Det är mycket som kan vara lidande, och mycket som kan vara lust. Både smärta och brist på till-fredställelse är lidande. Oftast uppfattas lidande vara synonymt med olycka, och lust med lycka.

Därmed hamnar vi i ett resonemang där orden för oss till utilitarismen. För att citera Wikipedia är det en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen är den som maximerar nyttan, det vill säga maximerar ut-fallet av lycka och minimerar utfallet av lidande.

Därmed har vi hamnat i politisk filosofi. Det är teorier om det rätta handlandet och då vad som är gott. Njutning antas vara gott och lidande antas vara ont. Anser vi det är vi hedonister, och anser att lust är lycka och gott.

Politikens mål måste då vara att skapa så mycket lust och njutning som möjligt. Religionens mål bör vara samma. Länkar och googlande för oss till en debatt, där dessa på-ståenden visar sig vara diskutabla. Den enes njutning är den andres lidande (t.ex. katolska präster och korgossar).

Orsaken till alla återvändsgränder i resonemangen är, att filosofin gjort ett helt felaktigt antagande. Bibeln (särskilt Paulus) anger att lidandet är gott, och idag stod det också i Expressen. Så det är inte bara jag, som (i det före-gående inlägget) säger det. Där förklarade jag ju också varför.

Utifrån en felaktig filosofi bestämde politikerna att skolan skall vara njutning. Vissa ämnen var det. För mig! Andra ämnen var en plåga. Det gjorde politikerna något åt: Man får inte pressa barn med sadistiska övningar i grammatik. Skolpolitiken blev en labyrint av återvändsgränder.

Jag följer fortfarande bl.a. både en anarkistisk blogg och en något mer högerinriktad. Den senare har en artikel med en rubrik skapat av en 14-årings yttrande: ”Varför slår du oss inte?” Kan en 14-åring förstå att lidande kan vara något gott? I så fall får vi anta, att våra politiker, som inte förstår det, mentalt är yngre och inte är smar-tare än de i 5-an.

Fast det verkliga problemet är ju, att vi inte har någon filosofi, som förklarar vad som är rätt och fel, samt mål och mening. Jo, ni har mina funderingar och så har vi ju Bibeln, men den begriper vi ju inte, särskilt inte präster och predikanter.

Är de inte hedonister, alltför många av dem är det, så an-ser de alltför ofta att religion skall löna sig (1 Tim 6:5f).

Ett himlahav av mäsk. Halleluja!

Etiketter

, , , , , , , ,

Jag läser i boken ”Sapiens” av Yuval Noah Harari. Det finns mycket intressant i den. Han frågar sig varför religioner inte kallas ideologier. Allting är ju hur som helst fantasier. Lagar, gudar och aktiebolag är tankekonstruk-tioner och saknar materiell existens.

Gudar och naturlagar

I ett ganska omfattande kapitel om religion påpekar Harari, att religioner och ideologier kan innehålla tro på gudar t.ex. hinduism och USA’s konstitution, eller tro på naturlagar bl.a. buddhism, jainism, taoism, epikureiska läror och kommunismen. Sistnämnda har heliga skrifter, mirakler, martyrer, kättare, missionärer och personkult.

Mirakler: Mao simmade vid 73 års ålder 15 km på 65 minuter. Kim Yong Il har dock vida överträffat honom. Så aktuellt att ni får googla själva.

Vare sig det är gudar eller naturlagar man tror på, har de samma uppgift. En övermänsklig ordning skall upprätt-hållas! Den behövs för att styra världen. Exempel kan vara tio moraliska bud, ekonomiska lagar eller evolutio-nen.

Det viktigaste exemplet på religion med tro på naturlagar är buddhismen, där eventuella gudar är varelser i ett sorts ekologiskt system. Naturlagarna som även gudarna lyder under kallas karma och dharma. De lagarna säger att du får betalt för dina gärningar och att lidande fram-springer ur begär.

Religionernas teser och frågor

Jag citerar ur boken: De monoteistiska religionernas första princip lyder: ”Gud existerar. Vad vill Han av mig?” De buddhistiska religionernas första princip lyder: ”Lidandet existerar. Hur undkommer jag det?”

Det citerade stycket fick mig att grubbla. Fortsättningen är mitt grubbel, inte Hararis tankar. Lidandet existerar i buddhismen, men även i hög grad i kristendomen. Just de två religionerna tycks debattera saken.

Buddha sade: ”Hur undkommer jag lidandet?” Jesus sade: ”Jag måste lida och dö!” (Mark 8:31 m.fl.).

Fan tro’t! Ja, faktiskt.

Aposteln Paulus sade: ”Vi är stolta över våra lidanden, …” (Rom 5:3), och därtill sade han att lidande är glädje och härlighet (Kol 1:24, Ef 3:13)! Han kan stödja sig på GT, där det sägs att lidandet kan vara till gagn (Ps 119:71). I övrigt är lidandet räddande och hör ihop med kunga-värdighet.

Jaha. Sätter vi ihop buddhism och kristendom, säger syntesen av dem, att glädje, härlighet, nytta, frälsning och kungavärdighet framspringer ur våra begär.

Det kan jag svälja, förutsatt att begären är de rätta. Jag ser afrikanska barn på TV önska sig skolutbildning och bli läkare. Javisst, glädje och nytta. Men kunskapens frukt lär ju ge en del oönskade bieffekter innebärande lidande. Två stora religioner är i alla fall överens om att lidandet behöver diskuteras!

Någon gång läste jag om en afrikansk(?) mytologi, som beskrev människans skapelse ungefär så här: Gudarna samlades runt vår värld för att äta jord. Det var deras sätt att tillfredsställa ett begär efter upplevelser i mate-riens värld. Det är ett sätt att beskriva idén om att kropp och själ, materia och ande förenas.

Filosofin/teologin tycks vara, att vår ande skall tillväxa. Det är vår andes begär. Den vill växa. Den vill bli allt större droppar av Havet. (Klicka på taggen himmelshavet för mer information. Exempel på inlägg om havet. I det forntida Egypten var himmelshavet identiskt med sin gud. Ett till exempel. Och ett till. Det finns fler.)

stor ande?

Vi skall alla bli kungar (1 Kor 4:8, 1 Pet 2:9, Upp 5:10, 20:4,6, 22:5, Vish 6:21), ja, gudar (Ps 8, Job 7)! Och det är en jobbig plåga att uppnå det målet!

Jfr tankarna bakom ordspråket ”Kunskapens rötter är bittra, men dess frukter är söta”. Plötsligt finns det en antydan till logik.

Det är inte intelligens och smarthet som konstituerar en stor ande. Det är insikt och vishet! Gör sedan ett uttal-ande om någon politiker, ju större dessto bättre! Du inser vem/vilka som inte är exempel på stor ande.

Det är ju så fruktansvärt svårt och plågsamt det där. Att inse att man haft fel. Att komma till insikt. Konsekvenser av dina fel och din okunnighet är lidande. Du kan inte lära dig någonting, du kan inte få en erfarenhet utan att du inser att du haft fel, varit okunnig och gjort fel. Fy Fan för kunskapens frukt.

Buddhas lösning var att fly problemet. Av Jesus fick vi ett tuffare svar på problemställningen.

Jag googlade på ”stor ande”, valde bilder och fick bl.a. upp dessa. Googles algoritmer visar att data-nördar ser ”stor ande” som beteck-ning på list och förslagenhet. Men är den där räven vid druvorna verk-ligen listig? Han misslyckas ju: ”De ser goda ut. Men mina ansträng-ningar att nå dem fungerar inte. De är nog sura.” 

Skall det här kallas religion eller ideologi? Kanske religion, för logiken kräver en fortsättning. Vi dör inte, utan vi ut-vecklas. Det jag presenterar är en tankekonstruktion. Men är den bara fantasi eller beskriver den verkligheten? Tro som du vill!

Nu kan jag komplettera liknelsen ”Himmelshavet och dess droppar”. Den nya liknelsen av Gud (= himmelshavet) och människorna (dropparna) är en apparat. Vid den sitter vår Herre och eldar. Det han vill ha är starka droppar.

Konstnären Rolf Lidbergs troll får duga som illustration av det gudomliga. Kanske han kan få även de hårdaste skeptikerna att vilja svälja åtminstone lite av det här.

Ett helt hav av starka droppar. Det är av den orsaken du blir kokt över en evig eld. Medvetandets mäsk skall bli till ädlare droppar. Till slut förvandlas havet av mäsk till Livets Vatten. Absolut!

Vem är skeptisk?

Etiketter

,

Även om jag är intresserad av mycket, är jag ändå ganska skeptisk. Även om jag är ganska skeptisk, ute-sluter jag ogärna möjligheten av något.

En felaktig tanke

Jag följer just nu både en konservativ och en anarkistisk blogg. Det är intressant att se, hur olika man kan se på allt. Normalt vill man väl tro, att religion hör hemma i högerbloggar (”den kristna högern”) och ateism och skepticism i vänsterbloggar.

Så enkelt är det dock inte. I anarkistbloggen finns inlägg som detta: Parapsykologi! I högerbloggen finns uppskatt-ande kommentarer från ateister. Jag anar motsättningar inom grupperingarna, d.v.s. de är som alla andra grupper – explosiva.

Jag skrev en kommentar till parapsykologin:

Jag har hört skeptiker säga, att det bara finns en sorts experiment, som skulle kunna få dem att tro. Typ: Få sju rätt på lotto och med två rätt på Joker, varje gång på femton försök med stor Jackpott.

Missbruk av förmågan? Skänk vinsterna till välgörande! Eller spekulera först några år på börserna och sno åt sig 90 % av världens förmögenhet. Fast sjätte sinnet säger kanske, att börserna då skulle stängas, till dess man blivit mördad.

Jag brukar kika in på andra höger- och vänsterbloggar. Vågar därför påstå, att denna splittring finns på fler håll. Det går inte alls att finna något samband mellan skepti-cism och det ben den skeptiske står på politiskt.

Kanske är det så, att jag gärna vill tro, men inte kan. Jag försöker och försöker, men hittar inte det ovedersägliga beviset. Fast jag hittar ju inte heller det slutliga beviset för motsatsen.

Programmet Hjärnan

Kanske har han rätt, killen på Kunskapskanalen som just nu har en serie på sex program om vår mänskliga hjärna (repris). Han påstår att verkligheten skapas i våra hjärnor, och vi har alla vår egen verklighet.

Men är det verkligen bevisat? Jag får nog vara skeptisk till det också. Men folk uppför ju sig som om de har alldeles egna verkligheter.

Mirakelpojken utan hjärna

Etiketter

,

Jag har skrivit om ämnet. Nu har vi ett program på Kunskapskanalen i ämnet. Gick i kväll 2018-01-26. Klicka på länken och titta. ”Mirakelpojken utan hjärna”.

Ett barn föds med knappt två procent av normal hjärna. Det skall inte räcka till att hålla igång kroppsfunktionerna och överleva. Men utan hjärna vet han det inte. Han skiter därför i saken och utvecklas mentalt i stort sett normalt.

Fast i hans fall börjar hjärnan att tillväxa. Nu har han åttio procent av det han skall ha. Tidigare exempel på det här påstås t.o.m. ha blivit akademiker utan att ha ens en chimpanshjärna (se mina tidigare inlägg, förutom ovan-stående länk finns den här, som är det senaste.)

Läkarna beskriver det som ett mysterium. De förstår det inte. Hjärnan växer, javisst. Men det räcker inte för att förklara det som hänt under tillväxttiden. Hur kan något som i praktiken inte finns stimuleras att växa till sig? Knapp två procent är för lite.

Men beskyllningar mot politiker, att sakna hjärna, kan alltså eventuellt vara trovärdiga. Det här programmet kan vara värt att se på även därför att det i stort är en ljus-glimt, en s.k. god nyhet.

Slutet på historien

Etiketter

, , , ,

Ett överflödssamhälle

Jag läser i boken ”Sapiens” av historikern professor Yuval Noah Harari. Det finns mycket intressant i den. Ett stycke handlar om det ursprungliga överflödssamhället.

De jägare och samlare, som bebodde Jorden för 10.000 år sedan, hade det ganska bra materiellt. De levde på en varierad stenålderskost, som evolutionen anpassat oss till sedan vi lämnade apstadiet: Kött, fisk, fågel, ägg, nötter, bär, frukt och alla tänkbara växter.

Blev det brist på något, växlade man över till sådant det fanns mer av. Utan åkrar och byar flyttade man snabbt om så behövdes. Beräkningar visar att arbetstiden för att försörja sig var måttlig. Barnadödligheten var hög, men överlevde man barndomen, kunde livslängden bli avse-värd.

Ett mer eländigt samhälle

När jordbruksrevolutionen kom, blev kosten ensidigare. Människorna bands vid ett produktionssystem och blev sin kulturs fångar. Mindre fysisk rörlighet, men mycket mer arbete för att försörja en större befolkning samt de eliter, som jordbrukskulturerna frambringade. Dessutom skulle eliterna ha diverse nyuppfunna artiklar, det vi kallar lyx.

Något som kan diskuteras

Farliga virus och bakterier har skapats vid mutering, som skett och sker då djur och människor blandas i jordbruks-kulturer. Husdjur medför biologiska risker för att sjuk-domar skapas. Om det har skrivits en hel del i tidnings-artiklar om influensavirus. Det var alltså på många sätt bättre förr.

Jägar- och samlarkulturerna krävde dessutom allsidighet av individerna. Varje individ måste kunna allt om den värld man levde i: Växter, djur, väder, naturens tecken, hantverk, jakt- och fiskemetoder, människokroppen och sjukdomar. Kraven på kognitiv förmåga har aldrig varit högre. Även kraven på människokroppens idrottsliga funktioner var höga.

Jordbruksrevolutionen medförde att massor av människor tvingades leva (och kunde överleva) som plöjare, vatten-bärare, stensläpare och annat, som innebar monotoni och dålig hälsa.

Dessutom krävs föga kognitiv förmåga hos slavar. Även hos fria människor med specialiserade arbetsuppgifter är de kognitiva kraven ofta låga. Alla andra sysslor utförs av andra specialister, även de med begränsade krav på sig: ”Du behöver inte kunna mer än detta, men det skall du göra perfekt!” Baka bröd. Hugga sten. Dreja krukor.

Tegeltillverkning i Pakistan (barnarbete) och textilfabrik i Bangladesh. 

Evolutionen i dessa samhällen

Evolutionen tros därför ha gynnat hjärnans tillväxt under jägar- och samlartiden. I och med jordbruksrevolutionen och skapandet av högkulturer försvann det evolutionära trycket mot stora hjärnor med stor kognitiv förmåga. Man överlevde och förökade sig även som jordbruksslav. Det såg ägarna till. Många slavar innebar rikedom.

I jägar- och samlarkulturerna överlevde och förökade sig universalsnillena, som alltid anpassade sig till förändrade förhållanden.

Hjärnan växer av fysisk aktivitet!

Jag själv kommer att tänka på en föreläsning jag såg på Kunskapskanalen SVT för något år sedan. En australisk lärare berättade, att forskning visar på att gymnastik och motion, träning, promenader och joggning får hjärnan att tillväxa. Det strider helt mot tidigare åsikter inom veten-skapen, men idag har man metoder att mäta sådant här.

De, som hade bästa genetiska förutsättningar för att hjärnan skulle förbättras av jägar- och samlarlivet, gyn-nades av evolutionen. I högkulturer gynnas ensidighet, förenkling, specialisering. Av evolutionära orsaker blir vi mindre mångsidiga och mer dumma.

Språket likt ett sexuellt begär

Nu har vi svaret på språkfrågan. Varför var de äldsta språken så avancerade? Det har länge varit ett mysterium för språkforskarna. Latinet är ju känt för sin avancerade grammatik.

De moderna språken är mycket förenklade i det avseen-det. Går vi längre tillbaka i tiden hittar vi sanskrit, Indiens heliga språk. Det överträffar latinet i sina grammatika-liska exaktheter. Hur farao kunde de forntida folken ha behov av och skapa sådana språk?

Svaret blir nu enkelt: De hade hjärnor som krävde att få uttrycka sig intelligent! En drift lika stark som sexual-driften. Så skriver inte Harari. Det är mitt eget antag-ande. Den driften har minskat.

Harari menar dock, att den kognitiva förmågan, tack vare överflöd och kort arbetstid, fick människorna att börja grubbla. Han antyder min tanke, att med kognitiv för-måga följer en drift att använda den. Det blir värre, ju mer man har. Eller: ”Den som har, åt honom skall varda givet, …” (Mark 4:25).

Somliga klagar på en sorts impotens hos våra ledare. Somliga oroas av klimat- och miljöförändringar, som kan minska syrehalten i Jordens atmosfär. Någonstans läste jag om möjligheten av en otrevligt snar sådan minskning från nuvarande 21 till 16 procent. En sådan skulle sänka vår kognitiva förmåga med 40 procent.

Om vår snara utrotning

Vad innebär det (40%), och vad blir konsekvenserna? Hur som helst är det imponerande! Vi överträffar naturen och kan snabbt göra det som evolutionen behöver många tiotusentals år att klara av.

Fast någonstans såg jag en hypotes, att vår vän Dino dog ut även på grund av att den där nedfallande asteroiden sänkte atmosfärens syrehalt kraftigt. Naturen kanske ändå är värst.

”… men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.” Varför tänker jag nu på en politisk ledare och hans anhängare? Och kanske även de denna blogg berättar om.

Och så har jag min egen fråga: Jag tycker mig ha sett, att de tidiga religionerna visar spår av filosofier, som är ganska avancerade. I allmänhet: Ju yngre religioner, ju mer primitiva. Det bevisas av att scientologerna i det avseendet överträffar mormonerna. Och det finns mer!

Kristna riktningar i USA är ofta värre än europeiska kyr-kor. Islam överträffar kristendomen. Inom den är somliga tidiga riktningar mer intressanta (intelligent grubblande) än senare riktningar, som kämpat hårt med Islam om att vara värst.

Pessimism

Det är inte så svårt att hitta undantag, men i stort är nog trenden nedgående. Visst borde vi göra något intelligent, men det klarar vi nog inte av längre. Det är bara att be till Gud.

De hårda ateister, som tidigare lämnat kommentarer på denna blogg, får gärna lämna synpunkter. Men ansträng sig inte med något intelligent! Sannolikheten, för att det skall ge effekt, är mindre än den, att en bön skall göra det.

En svensk flyktingkris

Etiketter

, ,

 

Politiskt är jag en skvader.

Jag läser höger- och vänsterbloggar. Nu har jag även hittat en anarkistisk blogg att läsa. Överallt hittar jag både sådana verk-lighetsbeskrivningar jag håller med om, och sådana jag inte håller med om.

När jag håller med, är jag ibland överens om att ett problem föreligger, ibland inte. När jag anser att det gör så, är jag bara ibland överens med skribenten om lös-ningen, eller om att en sådan över huvud taget finns.

Nu har jag hittat på ett problem som liknar ett verkligt.

Början till beskrivning

Vad skulle hända om en ”Stargateport” skulle öppnas vid en utgrävning av en hög i Gamla Uppsala?

Eländet skulle dock inte öppna upp för resor till avlägsna stjärnor, galaxer och uni-versa. Den skulle spränga upp en enkel-riktad väg från Karl X Gustavs Sverige, där högen skulle försvinna och ersättas av porten.

En känd historiker har i TV beskrivit Karl X Gustav som den värste flåbuse Sverige haft på tronen.

Enligt i landet då gällande kristen tro var han tillsatt av Gud själv. ”Konung av Guds nåde”, vilket han själv och andra trodde på helt bokstavligt. De som dog för honom, dog för Gud.

Tyskarna skall inte tro att de kan nåt!

Hitler tog död på en fjärdedel av Polens befolkning. Karl X Gustav tog död på en tredjedel av Polens befolkning. Det gjorde han, fastän han bara regerade Sverige hälften så lång tid som Hitler styrde Tysk-land.

Därtill drabbade han Tyskland, Tjeckien, Danmark och inte minst Sverige med sina oerhört blodiga fältslag och hans åtgärder fick fältsjukan att härja både i armén och på flottan. Utskrivningar, skatter, häxbrän-ningar och med tortyr förstärkta dödsstraff kompletterar bilden.

Svenska män dog som flugor för Gud, när de massakrerade och organiserade svält nere på kontinenten. Även svenska kvinnor dog för Gud, när de halshöggs och brän-des. Erkännas skall dock, att det var värst ca 15 år efter Karl X Gustav. År 1675 av-rättades 65 kvinnor och 6 män för häxeri i Torsåker socken (ingår numera i Kramfors kommun i Ångermanland).

Märkligt nog var det ingen svårare miss-växt förrän i slutet på seklet, då en tredje-del av Finlands befolkning svalt ihjäl och därtill 80.000 människor i riket på denna sida av Östersjön. Mindre svåra missväxter räknades dock inte, så troligen svalt ändå många ihjäl under 1600-talets övriga år.

Pesten bröt ut något dussin gånger under 1500-talet, fortsatte under 1600-talet och avslutades med en utbrott 1710, då bl.a. halva Stockholm dog. Övriga hemska sjuk-domar kallades på 1600-talet alla för sot. Något annat namn förekom knappast.

Det var först på 1700- och 1800-talet de vetenskapliga framstegen gav de sjukdom-arna egna namn. Men dog av dem gjorde man, även om den dåtida statistiken om det var usel. Tala om ett land, eller för den delen en värld, att fly ifrån! Det enda roliga man hade, var att titta på de förstärkta dödsstraffen.

Knut Olivecrona, farfars far till Gustaf Olivecrona (en av ”de tre O-na” i tidig tjock-TV) råkade 1830-31 utanför Örebro som ung tonåring vandra in bland stym-pade lik efter slika avrättningar. Chockad blev han radikal motståndare till dödsstraff. Om det har jag skrivit detta.

Han dog 1905, efter en framgångsrik karriär som akademiker och ämbetsman. Därför finns fotografier av Knut Olivecrona, en svensk som haft en sådan upplevelse av svensk lag i Sverige.

Flyktingar

Flykting kallas sådan som flyr från ett land till ett annat. Givetvis skulle även Karl X Gustavs undersåtar, om de haft möjlighet till det, gärna flytt till ett land, där kungens drängar delar ut pengar.

Jag skapade ovan den teoretiska möjlig-heten till flykt genom en Stargateport i Gamla Uppsala. Det var några besökare från Andromedagalaxen, som kom hit och byggde den. De hette Oden, Tor och Frej.

(Ja, jag har zappat förbi den där TV-serien. Men jag har inte sett ett helt avsnitt, och jag fick läsa Wikipedia, för att få till detta.)

Frågan är: Skulle vi vilja ha flyktingar från Karl X Gustavs Sverige? Skulle det gå att integrera dem?

Så fort någon av dem ansåg sig vara något, drog han svärd och ville duellera, om någon förolämpade honom. Det var inte mycket som behövdes (även bland akade-miker), för att man skulle anse att hedern krävde ett mord: ”Vill du inte skåla med mig, din jä…!”

Den svenska rasismen

Så har vi det religiösa och politiska. Och deras rasistiska hat mot danskar och norrmän. Liknar bråket mellan serber och kroater, som talar serbokroatiska. Finns det dialektskillnader?

Och kvinnosynen. Och katoliker! Och tattare, zigenare och judar. De sistnämnda hade fått begränsade rättigheter i 1782 års judereglemente. Det gällde bl.a. var de fick bosätta sig i landet. Läs artikeln i länken och betänk, att det var värre förr, på Karl X Gustavs tid.

År 1838 upphävdes judereglementet och ersattes av ett emancipationsedikt med utvidgade rättigheter. Rädsla för upplopp hindrade myndigheterna att offentliggöra det nya ediktet! ”Guds mördare i Rinkeby och Tensta!? Nä, fy f-n! Ny går vi ut och slåss med rättsbetjänterna!”

För övrigt: Dessa äktsvenska flyktingars Gud kräver att allt hbtq skall rådbråkas, steglas och brännas. Och tänk hur de skulle köra utefter Drottninggatan, sedan de lärt sig vad en lastbil är och hur den fungerar!

Nä, fy! Men som svenskar var vi/de mycket mer renrasiga på den tiden, eller hur? Flyktingarna undan Karl X Gustav är mer svenska än vi själva! Flåbusen och hans avkomma importerade mindervärdiga ”ras-element” till Sverige. Karl XII tog bl.a. hit ryska krigsfångar och turkiska fordrings-ägare.

Vi är alltså mindervärdiga relativt dessa flyktingar!

Egentligen skulle vi ju utplåna oss själva, om vi tillät våra förfäder att fly från vår historia. Men om vi glömmer alla förnuftiga invändningar, och bara ser på flyktingars rättigheter och på de moraliska problemen, hur gör vi?

Skall vi ta emot dem? De hade det verkligt hemskt. Politiskt, religiöst och socialt. Och krig därtill.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Magna Mater

Etiketter

, , , , , , , , ,

Räknefel, felaktiga teorier och osannolikheter

Gud finns nog inte, och inte heller 95 % av universum. Illustrerad Vetenskap har en artikel om den senare saken. Det står ungefär så här: astronomernas mätresultat beror nog på räknefel och ett fel i Newtons gravitationslag.

Men Donald Trump fanns kvar i morse. Det är svårt tro, att det  inte är värre ”fake news” än påståenden om Guds och universums existens eller icke-existens. Oavsett vad man hittar på, är hans existens osannolikare.

Subjektiva upplevelser

Jag var in på Modern Psykologi” och läste om ”The hard problem”. Frågan, som benämns så, är hur det kommer sig, att vi har subjektiva upplevelser? Hur nervsystemet fungerar sägs vara ett lätt problem. Likaså är fysiken med ljusets våglängder samt kemin och alla dess reaktioner exempel på lätta problem. Men vad är upplevelserna – av smärta och rött (färg)? Upplevelserna! Och vem har dem? Jag? Vem eller vad är det?

Är upplevelsen en värdering?

Jag har grubblat på vad upplevelser är. Tankarna har fått löpa. Vackert/fult är en värdering. Vackert/fult är defini-tivt subjektivt upplevt. Rätt/fel, d.v.s. moral med gott/ont också. Sådant är både subjektivt och värdering.

Det där jaget är en upplevelse. Jag upplever mitt jag. Och visst värderar jag det. Jag är rädd om mitt jag. Och subjektivt är det. Jag är ofta subjekt i mina meningar. Är det någon skillnad mellan jaget och dess upplevelser? Är upp-levelserna jaget?

Och upplevelser, vad är det? Är det handlingar och händelser jag dras in i? Då blir det ju samma som karma (handlingarna och deras lag), det kanske mest centrala i indisk filosofi. Medvetande, upplevelse och karma, … hm.

Taget ur Wikipedias artikel: – ”Ingen vet vad en mätning egentligen är, men det finns en gammal idé om att det är samma sak som en observation av ett medvetande, säger David Chalmers.” Tillsammans med Kelvin McQueen har han analyserat följderna av det antagandet mycket noga. Deras teori ger medvetandet en tydlig roll i den fysiska verkligheten: att göra så att vågfunktionen kollapsar.

Observation, mätning, handling, händelse, upplevelse och medvetande.

Ordning

Färg kan medvetandet uppleva som vackert eller fult. Då värderas färgen, men är rött en värdering? Kan det vara en katalogisering? Är det ett ordnande enligt icke-logiska regler? Då är värdering en sorts katalogisering, kanske en underavdelning till det begreppet.

Det intressanta är, att det tycks finnas ordnande utan logiska regler. Estetiken, moralen och musiken är ganska omfattande. Jag menar att sådant upptar en stor del av vårt medvetande. Det är det, som ”de gamle” samman-fattade under begreppet ande.

Själen är den logiskt grubblande delen av vårt medvetande. Själen söker svar och förklaringar. Anden ”smakar på” tillvaron och konstaterar: Det är så här, rött, vackert och gott! Är dessa ”kunskapens frukter” sinnesförnimmelser (sinnesdata)? De ”smakar” olika.

Matematiken är ju logik och bör höra till själen, men vad är talen för något? Tre (3) till exempel. Det där är rött och det där är tre! Är det sinnesdata? Anden (Eva) pallar kunskap, men själen (det slingriga intellektet Lilith) odlar kunskap och vårdar sådan. Matematiken är vårdande av heltalen, de kan vara sinnesdata, men sinnesdata kan väl inte roten ur minus ett (√-1 dvs i) vara?

Har du någonsin sett i stycken av någonting? Anden (Eva, livgivande handling, skeende) och Adam (betyder jord, materien, i princip död) delar kunskapen mellan sig. Intellektet hanterar sinnesdata, ordnar sådant logiskt. Skapar vi i eller finns det på riktigt? Matematiken sägs beskriva verkligheten? Ordnar upp den. En ordnad beskrivning. – Grubbel.

Qualia

Vad är det för logik i att uppleva vissa ljusvåglängder som röda? Vad är egentligen qualia och sinnesdata?

Vi kan prestera logiska, vetenskapliga beskrivningar av ljusets våglängder, och förklara att vissa väglängder är det vi upplever som rött. Men upplevelsen är en katalogisering, som ibland blir en värdering. Våglängder kan katalogiseras som röda, men de är inte röda.

Rött finns inte i den fysiska världen. Rött är ett mentalt fenomen. Kan insekter ha sådana medvetandeupplevelser, eller har de bara biomekaniska reaktioner på ljusets våglängder? Var i livets evolution uppträder qualia?

Men tre (3) då? Är det också ett mentalt fenomen utanför fysiken, ett qualia som vår själ kan ordna logiskt, sedan medvetandet upplevt/plockat den. Är det anden Eva som plockar talen? Eva ger talen till materien (jorden, Adam) och själen (intellektet Lilith) slingrar sin logik runt dem. Är det rätt beskrivet?

Skalor

Värderingar och därpå följande katalogiseringar ger oss ont och gott, rätt och fel, musik och oväsen, moral och omoral. Är sådant känslor? Skall det jämföras med hat och kärlek samt girighet, vrede, högmod m.m. (döds-synderna) och deras motsatser? Motsatser! Här ser vi motsatta riktningar på skalor.

Vackert/fult är två sådana riktningar. Sinnesupplevelsen har en dimension. Hit eller dit på skalan. Mer eller mindre rött. Men är smaka gott/illa och kännas rättvist/orättvist samma skala eller dimension?

Panpsykismen

I bloggartikeln om ”The hard problem” antogs medvetandet kunna vara inbyggt i allting. Det kallas panpsykism. Panpsyk-ismen sägs lösa problemet med medvetandets uppkomst. Det fanns redan från början, problemet finns inte. Men nya frågor uppstår, hur kopplas medvetandepartiklarna (jfr Higgspartikeln, som antas ge massa), som ingår i fotonerna, elektronerna och protonerna m.fl. ihop till ett mänskligt medvetande?

Dimensioner

Jag spekulerar helt hejvilt. Ett svar kan vara att överge partikeln. Skalan gav mig idén om dimensionen i stället. Dimensioner irriterar mig ibland. De förekommer i New Age: De andliga dimensionerna. Flummet är störande, men jag försöker ändå. Kanske det blir något begripligt.

Rum-Tid-Medvetande

Idén om att medvetandet är en dimension. En utsträckning både rum-tiden själv, och materien i rum-tiden kan ha. Där fick jag till ett medvetande i tomma intet också! Det var bra. Det kan jag skryta med. Det kan inte vara många, som lyckats tänka ut något sådant och därtill förklara varför det finns. Medvetandet är en dimension eller kanske flera! Bäst att ta i med flera, när jag ändå fantiserar.

Utvidgade dimensioner

Det passar i alla fall in på de hoprullade och supersmå dimensioner, som finns i supersträngteorin. Människan är då ett exempel på hur de kan rullas upp och bli större – eller tvärtom, mindre. Det är i oss de har de rullats ihop till nästan inget.

Gud utvidge Jafet, står det i 1917 års Bibel (1 Mos 9:27). Jafet är den son till Noa jag har tolkat som en allegorisk beskrivning av människans ande.

Det går att tolka den där skriften mycket roligare, än de barnsliga fånerier, som får kristna religionsvetare att tala om primitiv religion i samhällets botten, när de talar om lika fånig hinduisk tolkning av Indiens heliga skrifter. – Varför är hinduisk botten i fråga om religionsfilosofi höjden av andlighet bland i de stora kristna kyrkorna?

Jösses vad krångligt!

Tio eller elva dimensioner lär det finnas enligt super-strängteorin. Det är sex eller sju fler än rum-tidens fyra. Vill jag flumma till det, påpekar jag att dödssynderna och deras motsatser är sju par, men färgerna och estetiken då?

Dimensionerna räcker inte till! Fast Wikpedia, som skriver att dimensionerna är tio, nämner även siffran tjugosex (26). Sexton dimensioner har rullats ihop så hårt att de försvunnit ur teorin.

Fast det är väl bara i rum-tidens fyra dimensioner, som vår logik hör hemma, så det är nog fullständigt meningslöst att svamla om de andra dimensionerna. Men de lär ju existera enligt vissa fysikens teoretiker.

Matematiskt beskrivs de på universitetens svarta tavlor, men att mate-matiska begrepp (imaginära och ännu värre tal) kan hanteras logiskt, innebär inte att den verklighet de antas beskriva kan förstås och hanteras logiskt.

Enklare med Gud, men det bevisar inget

Om 95% av universum nu inte längre finns, så finns nog inte alla de där dimensionerna heller, eller … Försvinner hela vetenskapen får vi väl benåda Gud och hämta hem Honom från HHS (Helvetesön Historiens Sophög). Fast lite klyftigare gudsbild får vi välja.

Jag har ju ett förslag på en sådan, som ni nog vet. En del skulle nog kalla det PK i dessa metoo-tider. Vi överger monoteismen och skaffar oss ett gudapar. Vi börjar med himmelsguden.

Vi är droppar. Gud är ett himmelshav, medvetandets hav. Vattnet ifråga kallas ande. Dropparna av ande är som Havet, för de kan skilja på rätt och fel. ”Människan är som vi” enligt skapelse-berättelsens Gud.

Men vi droppar är otvivelaktigt mycket begränsade, vad gäller kapacitet att bedöma. Men i Himmelshavet rullar vågorna upp dimensionen medvetande till det oändliga. Det lät ju bra, men är det riktigt?

Den stora gudinnan Moder Jord = Moder Materia

I inlägget om ”The hard problem” angrips påståendet, att det inte går att föreställa sig att livet självt bara skulle vara en massa döda molekyler! Det menar man tvärtom går alldeles utmärkt.

OK! Något går alldeles utmärkt, men vad! Att föreställa sig att livet självt skulle vara ”bara materia”? Det är helt fel! ”Bara materia” existerar inte! Materien är ett mysterium. (Även denna länk handlar om materien, det finns mer för den som söker.)

Materien överträffar religionernas alla mysterier. Eller det kanske är ett av dem. I så fall ett av de största och mest äkta. De andra är mest bara skräp. I bästa fall. Oftast är de bluff.

Materien är aldrig ”bara”. Med ordet ”bara” besvarar man de stora frågorna med att allt är så enkelt. Det här begriper jag! Det är inte bara religionen, utan även vetenskapen, Einstein och alla runt honom, som därmed reduceras till fånigheter långt under ditt intellekts himmelska höjder.

Vi bör nog återinföra tron på Magna Mater. Men vi översätter det till Moder Materia i.st. för Moder Jord. Hur bestrider ateisterna Hennes existens? – ”Materien finns nog inte”? Och hur bestrids maken, himmelshavet av medvetande? – ”Medvetande finns nog inte”?

Det går nog att tänka ut en bra teologi kring det paret.

 

När Bibeln inte överensstämmer med kristen tro

Etiketter

, , , ,

ännu en kommentar till ett inlägg, iii

Första försöket att skriva under rubriken ”Meningen med livet” var 2014-09-12. Dessförinnan, 2014-04-06, hade jag skrivit, hur gubben Noa, med sönerna Sem, Ham och Jafet, besvarar frågan (1 Mos 9:27) i en berättelse fylld av bilder, vilka skall tolkas som en rebus.

Ja, versen kräver tolkning och skall då helst läsas i 1917 års version: ”Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl.”

Kanaan var son till Ham och Ham hade förbrutit sig mot Noa. Varför Hams son Kanaan och inte Ham själv straffas förklaras, dels i inlägget från 2014-04-06 ”Noa och hans ark, tredje plankan”, och dels i slutet av detta inlägg.

Kom ihåg Sems hyddor och Hams son Kanaan!

I Bibel 2000 (NT81) har texten trivialiserats. Synonymer till trivial: vardaglig, enkel, banal. Bibelkommissionens arbets- och uppdragsgivare (politikerna) ansåg sig veta, att texterna var skrivna av primitiva människor. Den rätta tolkningen måste då vara trivial.

Så här blev det på lätt svenska: ”Må Gud låta Jafet växa och bo tillsammans med Sem. Kanaan skall vara deras slav.” Sems hyddor är försvunna i den nya texten! Hur blir det med rebusen, om den bilden är viktig?

Växa” möjliggör trivial bokstavstolkning: lille Jafet, alltid nämnd sist och alltså yngst, skulle växa upp hos storebror Sem. Men enligt bibeltexten tycks bröderna ha varit födda samtidigt, trillingar: ”När Noa hade levt i 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.” (1 Mos 5:32).

Fast det finns mer att tänka på

Bloggaren Erika har tagit reda på, att Noa enligt judisk tradition bara hade en hustru. Hon hette Naama, vilket betyder ”den behagliga”. Enligt av Erika namngiven lärd jude kallades hon så, därför att hennes gärningar var behagliga.

Detta står inte i bibeltexten! Det är hämtat från andra gamla och av judarna respekterade texter eller deras utläggningar av traditionerna. 

Behagliga gärningar! Intressant! Berättelsen om Noa är plankad på Gilgamesheposet. Det är äldre än Mose-böckerna, och tolkas som en reinkarnationsberättelse. Reinkarnation finns framför allt i Indiens religioner, där begreppet karma är viktigt. Karma betyder gärning eller handling.

Hur skall bokstavstolkarna egentligen ha det?

Erika har alltså letat fram en del judisk tradition om Noa och hans söner. Hon tar bokstavstolkningen av berättel-sen för given och irriteras då av könsrollerna. Kvinnorna är nästan helt osynliga i berättelsen.

Naama finns i en sidoberättelse, inte i bibeltexten. Bok-stavstolkning brukar inte bara vara ologisk, den är därtill ofta politisk, dum och elak. Se här:

Judarnas stamfader Abraham härstammar från Noasonen Sem. Kanaanéerna, Sems brorson Kanaans ättlingar, har varit boende i landet alla de gånger då judarna kommit.  (Judarna har ju flyttat runt lite, först från Ur till Salem och ”Landet”, och sedan till Egypten, Sinai, Babylon och diasporan efter år 70. )

Varje bosättare håller med om att Kanaan skall vara ”den uslaste slav” (1 Mos 9:25). Sådana brukar inte vara ”ägare”. Men logiken försvann i vår Bibel, då man tog bort Sems hyddor.

1917 års text innebar, att judar skall äga fastigheterna (A) och palestinierna (kanaanéerna) skall arbeta (B). Har man sagt A skall man säga B också, och inte bara låta fastighetsfrågan, äganderätt och kontrollen över kapitalet försvinna.

Skall palestinierna ha tillbaka sådana saker, kan vi inte se på dem som slavar. Bibelkommissionen får vara snäll och bestämma vilken politisk fot man skall stå på, och inte i texten besluta om kompromisser, som varken judar eller palestinier går med på. 

Ej Bokstavstolkning

Jag tror mer på min tolkning från 2014-04-06. En icke-bokstavstolkning. Nu har jag länkat dit tre gånger. För att den slöe skall slippa klicka, formulerar jag min tolkning även här:

Berättelsen handlar inte om äganderätten tlll landet, utan om människan, om död och återfödelse! Länken går till lärjungarnas fråga till Jesus: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” (Joh 9:2). Det där gänget diskuterade reinkarnation och karma!

Kanske för att undvika denna okristliga debatt, nämner en not till (Joh 9:2, Bibel 2000) den kristliga frågan om foster kan synda eller delta i moderns synder. Det sägs judar ha trott. Det visar hur svåra problemen kan bli, när Bibeln inte överensstämmer med kristen tro.

Vi skiljer på onda och goda gärningar

Människan heter Noa! Man och hustru är ett i Bibeln, och Naama är Noas för Gud behagliga gärningar. Hon är Noa, eftersom vi egentligen är våra gärningar. De formar oss.

Men i Gamla Testamentets berättelse om Noa är det de ibland obehagliga gärningarna och deras konsekvenser som beskrivs. Då passar inte Naama. Hennes närvaro skulle bara skapa förvirring, så hon förvisades ur Bibeln och hamnade i dess sidomyter, där Erika hittade henne. 

Berättelsens elaking, de obehagliga gärningarna, är Noas son Ham. Det är ganska naturligt att likna våra handlingar vid våra barn, som vi har framfött. Ibland skäms vi för dem. Ett sådant bildspråk är begripligt.

Lite antisemism

Noa hade även sönerna Sem och Jafet. Vi framföder mer än våra gärningar. Våra tankar, ord, prat och lögner kan sammanfattas under begreppet vår Tanke. Det är en slem och tvetungad varelse, som jag ofta beskrivit. Han slingrar sig om Kunskapens Träd och kalla Lögnens Furste – Intellektet.

Det är Sem, en unge människan framföder redan i tidiga år! Han är en jävel på tankebyggnader av alla slag: filo-sofier, religioner och ideologier. Bibeln nedvärderar den ofta giftiga ormen genom att kalla Sems byggnadsverk för hyddor.

Vi är egentligen våra gärningar. Sant, men ibland är prat våra enda gärningar. Och vår Tanke styr våra gärningar. Så egentligen är vi också Vår Tanke.

Vad är vi mer då? Vem är Jafet?

Ja, vad är det kvar av Noa, om vi styckat upp honom i sönerna Handlingar och Tanke? Det är nog bara en hög jord kvar för svinen att böka i (1 Mos 2:7). Men är det den högen som framföder tankar och handlingar?

Nej! Versen säger att Gud blåste in liv i jorden. Liv är synonymt med det bibliska begreppet ande. Livskraft, förmågor och egenskaper. Där har vi Jafet, han som skall bo och växa i Sems hyddor.

Jafet är människans ande. Ju större han är, ju större intellekt och andra egenskaper kommer han att framföda ur den formade jordhög han blir inblåst i.

Anden och dess viktiga förpackning

Därmed är meningen med livet klar. I något som uppen-barligen från början var en reinkarnationslära, klargörs att målet är andens tillväxt. Anden är en planta som in-blåses (planteras) i formad jord (adamá). Den jorden kallas sedan människa (Adam).

För att den skall tillväxa krävs ett växthus kallat själ, summan av vår Tanke och alla dess byggnader. Det växthuset bygger Sem. Själen och högen med formad jord fylls med Jafets alla egenskaper.

Bra tankar och behagliga gärningar fungerar som sol, vatten, luft och gödning åt plantan Jafet, vår ande. Jafet växer! Det välbyggda växthuset/själen beskrivs även som ett skrin eller kista (förbundets ark) eller fartyg (Noas ark).

Två beskrivningar

Skrinet/kistan kan vara en liknelse för vår filosofi eller religion. I förbundsarken finns de moraliska regler (sten-tavlor), som skall leda till behagliga gärningar och för-hindra obehagliga.

Fartyget verkar mer som en beskrivning av hela vår själ, den som vi skall vårda. Vår andes alla egenskaper liknas vid djur. Flitig som myran och klok som ugglan. Reinkar-nationsberättelsen säger att vi kan få med oss djuren, om vi vårdat vår själ och byggt den bra, som Noa gjorde.

Eld, vatten eller eldvatten?

Hotet mot oss liknas antingen vid en syndaflod eller eld. Jämför det senare med Paulus ord:

På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt.

Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt.

Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.” (1 Kor 3:12-15).

Det hedniska himmelriket

De tidiga kristna heretiker, som trodde på reinkarna-tionen åberopade Paulus. Mina tidigare skriverier om hur hårt han redigerades av sina teologiska fiender bland senare kyrkofäder bekräftas i så fall.

Det monarkistiska och feodala himmelriket är hämtat från hedendomen runt Israel. Jesus ord om himmelriket är mycket egendomliga för den som tänker feodalt och monarkistiskt. Så gjorde de judar, som väntade på den militäre Messias, som skulle befria dem från romare och andra hedningar.

Babylon och Assyrien hade stort inflytande på judarna och formade deras religiösa språk och tro. Och vi ärvde hedendomen via judarna.

Kanaan då?

Den stackars Kanaan, som straffades för sin far Hams obehagliga gärningar, skulle jag ju förklara. Vilken son kan en gärning få? Svar: Konsekvensen. 

Noa förbannar sina gärningars konsekvenser (sin onda karma), och dessa konsekvenser är den nya materiella tillvaron. Den materiella tillvaron heter Kanaan, landet. En bror heter Misraim. Misr är arabiska för Egypten.

En annan son till Ham är Kush. Det brukar ibland avse det svarta Afrika. Hur som helst ett land och en materiell tillvaro. Hams fyra söner är länderna i norr (Kanaan), i väster, i öster och i söder. Hela den materiella världen.

En fjärde son är Put. Put som i Mesopotamien. Ham är far till våra jordiska tillvaror.

Den bibliska karman är mer omfattande än den karma vi brukar föreställa oss. Men det beror nog på, att vi inte tillräckligt noga studerat indisk teologi.

Vad är det egentligen för glädje att födas som ett frisk, intelligent, vackert barn till goda föräldrar i södra Kush? Det är Sydsudan, se kartan.

Och vad är det för glädje att födas i Sverige, om man är sjuk, ful, dum och har föräldrar som …? Karman och dess konsekvenser blir ganska komplicerad. Och tänk om man föds rik, frisk och psykopatisk. Garanterad att ställa till det riktigt för sig. Vad har man gjort för hemskt för ett sådant öde?

Så här kan man läsa Bibeln. Jag menar, att du skall tro att man kan göra det, och därmed få en mer logisk och förnuftig berättelse. Då måste du ju acceptera tanken på att forntida människor kunde vara filosofiska. Fast oftast var de nog lika dumma som vi.

En fråga som kvarstår. Det är en annorlunda tolkning. Måste man tro på den? Räcker det inte att tycka den är bättre?