Pseudo-skepticism

Taggar

Jag läste om begreppet pseudoskepticism. Googla gärna på ordet! Det är mycket att läsa och fundera på.

Grundidén tycks vara att det finns två sorters troende:

1) De som tror att något finns,

2) De som tror att något inte finns.

”Något” kan vara mycket. Exempel: Gud, hederlighet, ufon och ovedersägliga bevis.

I princip gäller, att ingen av de två sorterna troende vet något, även om båda sidor hävdar att de gör det.

Gruppen 2) kallar sig skeptiker, men en äkta skeptikern måste vara agnostiker, en som inte vet.

Som alla redan vet, får skeptikern inte utan vidare tro något, vare sig 1) positivt eller 2) negativt. Om han tror något, även om det är 2), så är han en troende. Då kan han inte vara skeptiker.

Många känner nog stolthet över att vara äkta skeptiker.

Men i USA finnas tro på aliens i regeringen. Antagligen finns även här någon som tror så, på aliens i Stefan Löfvéns ministär. Om jag intensivt tror, att det är svag-sint, så är jag en pseudoskeptiker.

Jag måste alltså vara agnostiker i frågan, om jag skall vara riktigt skeptisk. Att jag som skeptiker skall tvivla, tycker jag inte räcker. Det är besvärande. Det finns även andra, som tycker att det är knepigt att vara skeptiker.

Jag får nog läsa alla de där artiklarna igen. Har jag inte missförstått något?

Islams och kyrkans fastlåsta begrepp och deras heliga skrifters opersoner

Taggar

,

En kommentator (inlägget Dropparnas Hav …) tipsade om boken Sann mot sig själv – öppen mot andra, sam-tal om religionsteologi i svenska kyrkan”.

Där läser vi på sid 73: ”… i Koranens Maryam samman-smälter Maria, Jesu moder, med Mirjam, syster till Aron och Mose. I Koranen heter Ibrahims far Azar, medan han i Bibeln heter Tera eller Terach. Mose följeslagare Josua, Nuns son, sammansmälter i Koranen och haditherna med både Jona och Tobit. Bör vi inte reda ut begreppen? Här handlar det ju inte om lärofrågor utan om ursprung-ligen bibliska personer.”

Begreppen? Lärofrågor? Bibliska personer?

Ibrahims/Abrahams fars namn Azar i Koranen låter för mig väldigt likt namnet på Jakobs åttonde son, Aser. I det här inlägget (länken) finns mycket som är viktigt, för att förstå hur jag tänker.

Namnen på Jakobs fyra först födda söner är Jakob, Simon, Levi och Juda. Namnen kan översättas till Jag Ser, Jag Hör, Jag Tänker och Jag Talar. De fyra är alla söner till den skummögda Lea, som jag identifierar som människans själ, d.v.s. intellektet.

Aser är kunskapen. Kunskapens träd var ett aseraträd. Så kallades de heliga träden i antikens tempellundar, de aseraträd, som Jesaja krävde att israelerna skall hugga ned och bränna.

Såsom kunskapens son skall Abraham var lärofader till många. Om vi kallar honom Asers eller Azars son, så säger vi inte vem hans biologiska far var.

”Fader till många folk” är vad Gud säger om patriarken (1 Mos 17:5), då Han ändrar Abrams namn till Abraham. Namnet anspelar enligt not till den bibelversen till de hebreiska orden för ”fader till många”. Det är sådana anspelningar jag hela tiden ser i texterna.

Därför har jag svårt svälja kyrkans påstående om att Terach skulle vara en person. Muslimerna tror jag gör samma fel. Azar är inte heller en person som existerat som far till Ibrahim. Men att kalla Abraham ”Azers son” visar att Koranen innehåller korrekt mytmaterial.

Terach betyder f.ö. vildget, vandrare eller dagdrivare. Han satt i skuggan och grubblade över livets gåtor, i stället för att göra något nyttigt: plöja, bygga, slita och släpa. Slöfocken blev av sådan lathet far till insikten, kunskapen. Den som söker skall finna.

Slöfock är far till Kunskap, som är far till Lärofader. Men farfar, far och son är ett i religionen. De självironiska profeterna kanske inte kände till nutida skoldebatt, att fysisk aktivitet är viktigt för hjärnan.

Nu skall en annan slöfock gå och lägga sig. Återkommer kanske. Det går nog att skriva mer om detta.

 

Primitiva barn och högstående pedofiler

Taggar

, , , , , , , ,

Att vi idag ofta blir gamla, innebär att vi får chansen att bli visa. Men vi tar sällan chansen. Vi är högfärdiga över våra månfärder och vi talar om forntidens människor som primitiva och okunniga.

Den begränsade kunskapen

Om det sista kan sägas, att kunskapen alltid är begrän-sad. Vi har hört talas om kvantfysik och hundratals andra vetenskapsgrenar. Vi är stolta över vad vi vet och kan. Men vad vet och kan du och jag?

Vi har stora hav av kunskap att segla på. Våra förfäder hade bara en liten sjö.

Men om det var så mycket som en människa klarar av att lära sig, var de lika bildade som vi.

Det fanns universalgenier från forntiden fram till rennäs-sansen. De hade tillräckligt med kunskap för avancerat filosoferande.

Det som krävs, är tillräckligt mycket att lära sig. Isman-nen Ötzis tatueringar visar att akupunktur var känt för 5300 år sedan. Han hade även ett litet apotek med sig. Andra fynd visar på utmärkt hantverk.

Megalitkulturen i Västeuropa visar en stenåldern med märkliga byggnadskunskaper och intresse för astronomi. Grottmålarna var konstnärliga och musikaliska. Man har hittat flöjter i grottor.

Språkets förflackning (degeneration)

En märklig detalj: ju äldre språk, ju mer komlicerad grammatik. Då har man ett språk, som tillåter mycket exakta uttryckssätt. Nutida språk är oerhört förenklade jämfört med t.ex. latin, som i sin tur överträffades av sanskrit.

Tänk om det är så, att vi har en maximal kapacitet för vad vi kan lära oss. Ju mer kunskaper vi får att hålla rätt på, ju primitivare blir språket för att vi skall klara av att bruka det, och ju sämre tänker vi. – Vem skall du rösta på i nästa val? Se rubrikens länk!

Här finns ännu en länk. Det här skrivs det mycket om.

Ytterligare en detalj. Ingenstans har det talats mer om primitiva folk än i Tredje Riket. Lika mycket kanske, men knappast mer. Men vill vi ha exempel på primitivt tänk-ande, är det snarare dit vi skall gå än till forntiden eller till nutida afrikanska bönder.

Den politiska primitivitetsteorin

Det tycks ha funnits ett politiskt krav på att våra tidiga förfäder skulle vara primitiva. Det var länge omöjligt, att motivera rådande världsordning, om inte ”negrerna” var lika primitiva som våra förfäder.

Teorin sade, att primitivitet är ett mentalt tillstånd, som bara långsamt ändras. Européer hade utvecklats längst, och vi hade ett försprång på många tusen år. Detta för-språng gav oss en plikt att härska över andra.

Det var även lätt att se, att vi utvecklats sedan förr, men inte de andra. Vår överlägsenhet skulle därför vara i år-tusenden.

Barn är inte primitiva

Ordet primitiv betecknade alltså en låg utvecklingsnivå! På sådan nivå potttränar barn. De är då primitiva, till skillnad från vuxna pedo­filer, som både torkar och spolar själva.

Resonemanget visar, att vår definition av ordet primitiv är alltför primitiv. Det har jag misstänkt, och nu är det dags att utveckla tanken! Då kan vi resonera så här:

En primitiv apparat fungerar dåligt. Fungerar den bra, är den inte primitiv. Möjligen är den enkel. Primitivitet är hos oss ovilja eller oförmåga att ta till sig kunskap och genom det utvecklas. Det betyder, att människan har upphört att fungera.

Onda och goda attityder

Ovilja och oförmåga att lära (särskilt något nytt) är så vanlig bland vuxna, att det ses som normalt. Men om sådan brist är normal och inte får kallas något annat, vad skall vi då kalla det?

Svaret kan vara dålig attityd! Sådana finns det fler av än oviljan att lära, och förutom en stor mängd dåliga attity-der finns faktiskt även åtskilliga goda sådana.

Vi får då en utvecklingsstege från dåliga till goda. Även den stegen låter oss tala om låg och hög utvecklings-nivå. Men nu står pedofiler och sociopater långt ner och är därför primitiv, medan det nyfikna och positiva barnet står högt upp och är väl utvecklat.

Nu har vi vänt upp och ned på det primitivitetsbegrepp, som bärs upp av vår kunskapshögfärd. Om attityderna nyfikenhet och upptäckarglädje har värde, kan en glad stenåldersman vara mindre primitiv än en sur professor.

Summan av detta blir, att vår stenålder mycket väl kan ha utvecklat ett avanserat filosofiskt tänkande. Om det fanns språk, tillräckligt med kunskaper, förundran och god vilja, så skapades kanske något, som genomlevt årtusenden av politiskt vanvett och förvrängningar.

Dropparnas Hav, plural förvirring om Guds singularitet samt Hans personlighetsproblem

Taggar

, , , , , , ,

Arvet från ”forn hednisk tid”

Som ni förstått misstänker jag, att ”Dropparnas Hav” skulle ha varit den gudsbild, som var spridd i slutet av förhistorisk tid. Det skulle kunna förklara några av de tidigaste partierna i Genesis (Första Mosebok).

Gudsnamnet Elohim betyder bokstavligen ”gudarna”. Det har varit ett problem, då formen pluralis majestatis inte skall finnas i hebreiskan. Så lärde jag mig, när jag började läsa kommentarer till 1917 års Bibel. Nu vill somliga tolka det som sådant.

We are not amused

Men i denna länk heter det på sidan 146, spalt 2:

”(2) Majestic or royal ‘we’, namely the employment of plural rather than singular 1st person forms by a single speaker. Originally used by monarchs or high ranking individuals in socially-stratified cultures, this usage has not taken root in Hebrew. In Biblical Hebrew it does not exist at all.

Som ni ser är det en ”fin” akademisk länk.

I kungligt språk hette det: ”Vi Gustaf, konung av Guds nåde …”. Brittiska drottningen Viktoria blev berömd för sin kommentar: We are not amused.”

Lite på sidan om. Att en sådan Gud, som beskrivs i NT, i någon uppenbarelseform (t.ex. som Jesus Kristus) skulle använda sig av sådant språkbruk, är ett påstående, som sannolikt skulle be-svaras med: ”We are not amused!”

Guden Pluralis

Men kanske Dropparnas Hav (länk till annan text om havet) ger en lika god förklaring. Gud troddes vara ett hav av droppar, som kallar sig ”vi”.

Nu är inte bara Elohim pluralis. Sebaot betyder härskaror. Herren Sebaot tolkas som Härskarornas Gud, vilket mekaniskt tolkas som generalfältmarskalk av auktoritetsdyrkare. Men utläs Elohim som Otalighetens Gud, och vi har Gud beskriven som dropparnas sammanrunna helhet.

Adonai, som också används som namn på Gud, är pluralis av Herre. Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss” (1 Mos 1:26). Det var kort tid efter att Han hade skapat himlarna. Även det ordet är i pluralis!

Inga astronomiska himlar

Bilder i ord av sju himlar har vi. Men det är en hierarkisk himla-ordning med ursprung i Sumerien och kaldeisk astronomi. Där fick den motivera den hierkiska samhällsordning, som växte fram med högkulturerna. Dessa himlar är nog inte äldre än så.

Antalet kan bygga på de sju (utöver fixstjärnorna) observerbara himlakropparna Månen, Solen, Venus Mars, Jupiter, Saturnus och Merkurius. Men himlen var ju ett hav (av medvetande) och identiskt med Himmelsguden!

I begynnelsen skapade Gud himlarna. Det bör innebära att Havet av medvetande skapade andra hav av medvetande. ”Gud står i gudaförsamlingen, i gudarnas krets håller han dom” (Ps 82:1). Jämför med Johannesevangeliet. Jesus sade: Står det inte i er lag: Jag har sagt att ni är gudar?” (Joh 10:34).

Skapade Gud gudar i begynnelsen? Hur stor är en droppe?

”Bunt ihop dom och slå ihjäl dom!” Guds ord?

Om Jesus har rätt (Joh 10:34), så handlar allt om människan och hennes skapelse. Kreationisternas tro, att skapelseberättelsen handlar om den materiella världens är fel. Allt är liknelser för att beskriva människan och människans tillvaro.

Att döda en människa är som att döda en hel värld, har Koran-tolkare skrivit på nätet. Även jag tolkar texter helt olika mot vad andra gör. De andra kanske har rätt, de som tolkar: ”Bunt ihop dom och slå ihjäl dom!”

Herren Gud sade: ”Människan har blivit som en av oss, med kun-skap om gott och ont” (1 Mos 3:22). Skall vi verkligen tro på Gud? Många verkar ju helt okunniga.

Dårskapen är din hustru, förnuftet är bara en piga

Betydligt senare uppenbarar sig ”Herrens ängel” för patriarken Abrahams bihustru Hagar. Han har ju som många andra i GT två hustrur. Den allegoriska tolkningen är ju att de två är den grubblande själen och den värderande anden. Vi kan även kalla dem den smarta och den visa, eller intellektet och samvetet, eller logiken och kärleken, eller förnuft och dårskap (Paulus ord).

Den andra (Sara) är huvudgemålen och den första, Hagar (för-ståndet) är bihustru. Fast det där har jag skrivit om förut. Till-baka till mötet mellan gudaängeln och Hagar. 

Bibeltexten kallar där ängeln ”Herren”, och med ordenBeer Lachaj Roi” kallas han även ”Den Levande som ser mig”. Hagar kallar ängeln Gud (1 Mos 16:7-14).

Ängladyrkan? 

Sådant här har förbryllat exegeterna, och det blir inte lättare i fortsättningen. Vår Herre uppenbarar sig i form av tre (3) män (1 Mos 18) i ett bibelstycke, där texten växlar mellan ental och flertal i pronomen och andra ord, som alla betecknar Gud: du, din, ni, era, er, dem, han, jag, Herren, männen och mig.

Sedan går männen mot Sodom (1 Mos 19), medan Gud står kvar och talar med Abraham. Men i början tycks det ordna sig. Det är bara två av männen når Sodom. De kallas nu änglar. Logiken tror sig begripa. Fast Abrahams bror Lot faller på knä för de båda. Ängladyrkare?

En Gud med personlighetsproblem

Men säg den glädje som varar. De två räddar Lot och hans familj ut ur stan. Men omnämns de med pronominet ”han”? ”Han säger …” (1 Mos 19:7)! Och Lot säger Herre och du till dem.

Personlighetsklyvning? Vi har en Gud med personlighetsproblem. Javisst! Och människan är Hans avbild. Äntligen en förklaring till våra psykiska problem och varför vi behöver själavård.

Det heliga ordet ”bara”

Och vi får en förklaring av en trosbekännelse: ”Hör Israel! Din Gud är en!” Uttolkare älskar att lägga till ordet bara, för många det viktigaste av alla ord: ”Gud är bara en! Gud är bara! Sådan tur att Han har mig, som kan uttolka Honom rätt!”

Men med ”en” avses helheten. Det är Havet som är Den Högste! Inte dropparna, eller speciellt en av dem. Uttolkaren! Profeten! Påven! Kalifen! De är alla fel ”en”!

Vi får även en hypotes om egyptisk och indisk polyteism. Den var inte en äldre ”primitiv” religionsform ur vilken monoteismen utvecklades. Den var ett försök att beskriva helhetens envishet att uppenbara sig överallt och på alla möjliga sätt.

GT’s profeter valde ett annat sätt att beskriva saken. Men i början hade de problem, och det är det vi ser i Genesis plurala förvirring om Guds singularitet.

 

En annan blogg att läsa

Taggar

,

Jag skrev en kommentar på denna blogg. Den bloggen är värd att bläddra i och läsa. Min kommentar till senaste inlägget och dess video ser ut så här:

Anton Niklas Sundberg var Sveriges meste ärkebiskopHan var motståndare till riksdagsreformen 1865 och rösträtt. Han var av Oskar II intensivt ombedd att bli statsminister. Han var populär och kul: “Där gick tåget åt helvete, och jag som skulle med.”

Jag grubblade ett tag på att lägga ned tid på att ta reda på varför han motsatte sig rösträtt. Hur argumenterade en sådan svensk på den tiden? Vad var han rädd för? Tölpvälde? Hade han som själasörjare kommit i kontakt med tankar och beteenden, som skrämde honom? Trumpväljare redan artonhundrakallt?

Kanske någon annan vet?” 

https://maxkern.com var alltså länken. Skall vi diskutera sådana här saker, kan det ju vara bra  att veta vad ”vi” sade för 116-160 år sedan, då tågen började gå, landet industrialiserades, elektri-fierades och alla barn skulle gå i skola.

 

Döden?

Taggar

, , , ,

Syner

AB har haft en artikelserie om döden. Det är tretton kapitel, intervjuer med läkare, präst, ateist och många andra. En professorn i palliativ medicin (slutskedet) har observerat, att många människor i då har syner. Den observationen är han inte ensam om.

Helvetet

Jag har själv talat med döende. En såg Helvetet. Det var välförtjänt. Ändå oroade det mig. Jag grubblar ännu på det. 

Religiös tro mot vetenskapens teori

De döende ser döda anhöriga. Sedan tidigare vet vi att syner med anhöriga är vanligast hos icke religiösa. Tro-ende kristna ser ofta änglar eller Jesus. Anhängare av andra religioner har sina syner, olika gudar och gudin-nor. Det kan tolkas som att synerna är hallucinationer, att de skapas av våra hjärnor ur våra minnen och idéer.

Vetenskapens teori mot filosofins spekulation

De enda troende, som kan värja sig mot den kritiken, är Dalai Lamas tibetanska buddister. Enligt deras världs-bild finns ingen annan verklighet, än den som finns i medvetandet. Allt är drömmar! Materien och allt annat. Eller tvärtom, inget är drömmar.

Verkligheten är det som medvetandet skapar i sig. I den skapelsen ingår hjärnan, en sorts dator, som medvetan-det gjort åt sig av sina drömmar om materia.

Fast det där medvetandet är väldigt stort, mycket större än den lilla del av det som kallar sig förnuftet eller Jag. Psykoanalytiker talar om det undermetvetna, men även om de är imponerade av dess omfång, kan de ha svårt att svälja tibetanska buddisters religionsfilosofiska med-vetande, som är av kosmologiska proportioner.

Medvetandets ”inbillningar” kallas dessutom skapelser och verklighet. Filosofin skapar därmed en motsägelse jämförbar med fysikens förklaringar av ljuset.

Hur kan ljuset vara både vågor och partiklar? Hur kan materien vara både illusion och verklighet? Moderna matematiker, fysiker och kosmologer kallar materien för matematiska abstraktioner. Är sådana verkliga?

Filosofiskt spekulerande religioner

Buddism och även hinduism räknar med det där havet av medvetande, som vi är droppar av. Det som skapas av detta hav, som skapat oss droppar, är lika verkligt som vi.

Och det vi droppar själva skapar är verkligt och ingår i verklighetens helhet. Denna världsbild finns i rötterna till våra västerländska religioner, men har idag försvunnit ur dem.

Den kan spåras i Bibeln och Koranen. I Nya Testamentet är ordet för havet det grekiska pléroma, vilket på svenska översätts till fullheten. Jag har skrivit en del om Havet, bland annat detta.

Den här världsbilden är omöjlig både att bevisa och att bestrida. Den skapades, för att utan våra vetenskapliga kunskaper förklara världens existens.

De som skapade den var förmodligen sin tids genier, intellekt helt jämbördiga med vår tids främsta. De skapade något, som inte logiskt kan vederläggas.

Världen finns i medvetandet, men finns den även utan-för? Finns det något ”utanför”? Bevisa din åsikt, om du har någon! Kan du inget bevisa, får du väl som jag tro på det du vill.

Dropparna i Havet

Väljer du att tro på det kosmologiska pléroma? Då har du en Gud, som du är en del av. Då blir särskilt texter ur Johannesevangeliet begripliga. Det är alltid en fördel att begripa vad man tror på. Jag tror inte, att det är särskilt många som gör det.

Vi kan tro, att det är den beskrivna världsbilden som döljer sig i följande text: Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss.” (Joh 17:21). Jämför med annan text i evangeliet (Joh 10:38, 14:10f,20, 15:2-7, 17:21-23).

Om Jesus har denna världsbild – vi är droppar i Fader Havet – hävdar han uppenbart mycket tydligt, att han är Gud. Och att du också är det, om du vill!

Om Himmel och Helvete inte existerar, så skapar du den Himmel eller det Helvete åt dig, som du tycker att du förtjänar. Därför skall du hålla dig väl med ditt samvete. Han kan vara en verkligt elak djävul.

I varje fall de två sista meningarna är garanterat sanna. Om du – eventuellt mot bättre vetande – tror på alltihop, och därigenom får stödjande argument för att hålla dig väl med ditt samvete, kommer du att må bättre än om du inte tror på någonting.

Kränkta vita män, kränkta muslimer

Taggar

, , , , , , , , ,

Kränkta tyskar

I 1950-talets skola kunde man möta tyskvänliga lärare. De var inte nazister, men uppväxta i en tid och miljö, där Tyskland sågs som civilisationens ledande centrum. Vår svenska nationalism var knuten till det germanska.

Idéerna var inte givet nazistiska, men de har kommit att ses som unkna och farliga, då nazismen utvecklades ur nationalismen. Men den kan ju vara stolthet över det egna landets demokratiska värderingar eller radikalism. I det fallet har svensk vänster varit chauvinistiskt upp-blåst mot ”andra”.

Nåväl, de här lärarna var upprörda över Versaillesfreden efter Första Världskriget. I den lades ju hela skulden för det kriget på Tyskland och tyskarna. Chauvinism är dock ett franskt självkritiskt ord. Och att ansvaret för kriget var mycket mer komplicerad är det väl ingen som idag bestrider.

Kränkt Gud

hqdefault

En av tvistefrågorna var ju vilka som hade ”rätten” att ha kolonier. Med tanke på vad som hände i Kongo, skulle vi nog upprört kunna hävda, att det var kung Leopold II av Belgien, som med sin girighet och grymhet kränkte Gud, väckte Hans vrede och drog elände över Europa.

leopold_deux_md

Han kallades lille tyrannen av sin far. Elak redan som barn.

Även om vi inte tror så, så vill vi tro så. Grymheterna var sådana, att Leopold idag hade hamnat i Haag och dömts. Han tog livet av 8 – 30 millioner kongoleser. Den högre siffran kan vara den rätta. Fotografier som togs i Leopold II’s Kongo är ofta vidriga, och många skriver fortfarande om det. Författaren Joseph Conrad var en av de viktigaste tidiga kritikerna.

Grymheterna var allmänt kända under 1900-talets första år och blev en skandal, som tvingade Belgien beslagta denna kungens privata egendom. Då blev det aningen bättre i Kongo, men bara aningen.

Bilden nedan kan inte tolkas på diametralt motsatta sätt, vilket kan göras med en bild längre ned.  

kongooffer

Barn med avskurna händer. Kungens män fick inte slösa med ammunitionen. Varje förbrukad kungens patron skulle motiveras med en högerhand. Man kunde väl köpa egna patroner till jakt, men varför offra pengar, när de föga arbetsföra barnen var så många?

Det fanns andra tvistefrågor före 1914. Somliga var Tyskland inte ens inblandat i. Fashodakonflikten år 1898, även det ett kolonialt problem, hade kunnat leda till krig mellan England och Frankrike. Då hade vi fått ett mindre krig än det vi fick 1914.

Versallesfreden fastslog som sagt Tysklands skuld, dess politiska omoral före och militära grymhet under kriget. Det hjältemodiga Belgien belönades med diplomatiska privilegier och Tyskland skulle betala ca 96 400 ton guld i krigsskadestånd.

Jag minns de av mina 1950-talslärare som var upprörda. Jag förstår att tyskarna var upprörda. Jag minns en bild av fransk officer, som vid ockupationen av Rehnlandet 1923 hade ridpiskan i ansiktet på gammal tysk gumma.

Det är svårt att hitta bilder från detta på Google. Hela mellankrigstiden tycks där bara handla om nazismens framväxt. Den här bilden från Wikimedia Commons får visa hur hatet som skapade hat tog sig uttryck.

Mit gefälltem Bajonett gegen einen Greis. Diese Aufnahme wurde im Jahre 1923 also "mitten im Frieden" in einer Stadt an der Ruhr gemacht. Mit brutalster Gewalt gingen damals die Franzosen gegen die wehr- und waffenlose Zivilbevölkerung vor. Sie schonten niemanden, der ihnen nicht zu Willen war.

Kränkta fransmän

Kränkta vita män blir farliga. Fransmännen hade blivit kränkta 1870 med krigsskadestånd och allt. I Versailles lyckades de kränka tyskarna. Bilden ovan kan visa hur hatet strömmar ur den gamles mun, men den tyska ursprungstexten fokuserar på fransmannen med bajo-netten. Oroad eller brutal soldat? Diametralt motsatta tolkningar möjliga.

När både fransmän och tyskar var kränkta var det ett mentalt tillstånd av krig mellan länderna, som lätt blev mer än så!

Kränkta amerikaner och européer

De kränkta vita männen oroar oss. Nu har vi dem i USA, och de är farliga för dem de anser har kränkt dem. Och det finns återigen många kränkta män i Europa.

Och det är många de känner sig kränkta av. Politiker, etablissemang, centralbyråkrater, särskilt de i Bryssel, kulturelit, media o.s.v.

Kränkta muslimer

Men en av grupper, som utpekas som kränkande känner sig själv kränkt. Muslimerna! De vita männen räknar yttrandefriheten som en mänsklig rättighet: ”Jag har rätt att kalla religiösa fåntrattar för idioter!”

Hädelser är något som kyrkan fått lära sig tåla, sedan den tid, då den använde sin maktställning på ett sätt som dess muslimska motsvarighet fortfarande gör. Den europeiska erfarenheten säger att sådant skapar hat hos de kränkta – och revolt.

Yttrandefrihet är bland annat rätten att med vassa ord få uttrycka sitt hat mot kränkningar och de kränkande! Yttrandefrihet är också att detta accepteras. När musli-mer och andra vägrar accepterar detta, reagerar de män som hatar religion mer än kvinnor.

Anden styr oss

Donald Trump gav luft åt ilskan. Den är inte förnuftig och logisk. Den är värderande. Känslor. Det är vår ande, som är i farten. Den intellektuellt ibland förfinade själen står bredvid och ljuger på vår andes befallning.

Myterna beskriver själen som andens tjänare. Det har jag skrivit mycket om, alltså om GT’s liknelser. Fast det är ju sådana som de bokstavstroende bestrider vara liknelser och i stället anser vara historiska sanningar:

Varför köpa porr när det finns Biblar?

Abrahams hustru Sara (namnet betyder furstinna) föder barn året efter hon fyllt 90. Under graviditeten regnar det eld och svavel över Sodom och Gomorra, svågern Lot blir våldtagen av sina gerontofila döttrar och en likaså gerontofil kung stjäl 90-åringen från Abraham.

Oren ande

Om detta har jag skrivit. Dåtidens tankar om vårt med-vetande var att det består av en logiskt grubblande själ och en värderande ande. Det finns ingen logik i moral och estetik: Detta är rätt eller fel, detta är vackert eller fult.

Anden är en eld, som den nakna apan stal från gudarna. Då blev han människa. Men redan innan kunde han tänka. I Bibeln beskrivs elden som en frukt. Och dess kunskap är kunskap om gott och ont, vår förmåga till värderingar (1 Mos 3:22).

Hör profetorden, både IS och Wall Street!

Kunskaper i grammatik och sexuallära är inget problem. Däremot en oren ande. Så benämns hatet – en oren ande eller en orenhet i den. Den orena anden kan inte dödas. Våld och orättvisor livar upp den. Vad gör ni nu?

Islam går mot undergången

Hatet mot kyrkan är visserligen begränsat till en ganska liten grupp idag, men kom ihåg bolsjevikerna! Hatet vilar på kyrkans kränkningar av Europas folk. Inom Islam upprepas samma misstag, fast ännu värre.

En gång kommer dammarna att brista, men innan dess har vi två parter, som känner sig kränkta av varandra. Än så länge är det framför allt muslimer, som dödat kristna, judar, ateister och andra p.g.a. av kränkthet.

Kristna har dock varit bra på att döda av annan orsak. Den orsaken har dock klingat av. Många av oss, men inte alla, börjar därför bli usla mördare. Vi behöver kanske en kung som Leopold II, som kan återge oss rasismen som tro jämsides med kristendomen.

Fast det kanske går bra med multikulturen! Har ni hört talas om den omvända rasismen? Hata! Hata! Äntligen något som kan få SD att hylla det multikulturella!

Bara Islam?

Är den bild jag målar upp alltför mörk? Eller stämmer det, att Gud och Djävulen redan från början varit över-ens om att vårt antal skall reduceras till lagom storlek med krig? Historien anses märkligt nog ännu inte vara så fylld av bevis för en sådan överenskommelse att alla tror på den.

Gud och Djävulen sliter hårt för att övertyga oss, men mot dumheten kämpar även gudarna förgäves. Detta är sant även om varken den ene eller den andre finns!

Jag undrar om två milliarder av oss är lagom? Men blir det både krig och drygt 7º C varmare till år 2100 (just nu högsta scenariet), så löser det sig nog utan så mycket våldsamheter. Våra krig tar slut och vi dör ändå så småningom.

Får jag gifta mig?

Taggar

, ,

Egendomliga bibelställen: fri sex i NT

En del bloggare brukar angripa Bibeln, kristendomen, kyrkan och de troende genom att leta upp galna bibel-texter. Om jag skall ägna mig åt sådant går det bra att ge sig på Första Brevet till Korinth. Det räknas till de äkta paulusbreven, men jag vill nog beteckna det som endast halväkta.

Redigerat brev. Brevet handlar mycket om kvinnor, och i samband med kvinnor blir stilbrott, avbrutna logiska kedjor och åsiktssvängar våldsamma. Först skriver en logiskt resonerande lärd filosof och sedan en idiot till bigott tönt, Pseudopaulus.

Det jag nu tar fram, får mig att tro på minst två pseu-dopaulus (PP). Den nya jag hittat verkar inte särskilt bigott. PP2 har en ganska fri syn på det sexuella. Han drog nog inte jämnt med PP1.

Nu tolkar jag texten med rubriken Ogifta och änkor” i Bibel 2000 (1 Kor 7:25-40). Att det inte är 1917 års Bibel är mycket viktigt. I Bibel 2000 handlar det nämligen om en man får gifta sig med sin flickvän. I Bibel 1917 handlar det om en far får gifta bort sin dotter.

Hur kan två bibelöversättningar vara oense om en sådan sak? Ansåg 1917 års män, att det inte kunde få stå vad som helst i Bibeln? Har den nya bibelkommissionen bitit huvudet av skam, och översatt rätt (i NT81)?

Läs vidare och begrunda! Texten är ju Guds rena och sanna ord! Eller …?

Du skall dö! Inledningen av angiven bibeltext (Bibel 2000) visar att författaren tror på allas snara frånfälle. Han ger råd och regler gällande innevarande år, det år Yttersta Dagen skall infalla:

Undvik äktenskap, köp, nöjen och världsliga bekymmer – troligen avses ekonomisk aktivitet och arbete. Äktenskap är tillåtet, men hindrar arbetet med att hålla sig helig.

Denne Pseudopaulus påpekar det viktiga: Det är inte din nästa, t.ex. din hustru eller din man du skall älska, det är Gud! Du får inte splittra dig, när du skall dö! Det är Gud som gäller!

Det här är inte den äkte Paulus! Han resonerar normalt inte så. Det var nog sådant, som fick bibelkommissionen att be om ursäkt för sin översättning. Stilbrotten och andra brott (logik m.m.) gör texten oanvändbar i guds-tjänsten.

Sex utom äktenskapet är OK! Vi tar den fortsatta och ännu värre texten som exempel på oanvändbarheten: Uppenbarligen är inte utomäktenskapligt sex något att bry sig om (1 Kor 7:36). Versen i nya översättningen säger, att det inte är synd! Fast det är ändå bäst att låta bli. 

Men skulle du eventuellt få dåligt samvete p.g.a. otillbör-ligt handlande mot henne (våldtäkt?), så är det tillåtet att gifta sig med flickan. Det är inte synd att gifta sig! Men det är bättre att låta bli.

Läs och grubbla! Hittar ni rätt på bibelkommissionens gamla kommentarer från ca 1981 om texten, så kanske ni får veta, att texten i original är så oklar, att den kanske skall tolkas som att de inte får gifta sig.

När jag läste det, tappade jag respekten för texten som ”Guds Ord”. Var finns den absoluta Sanningen? Här får ni två påstådda smakprov på den. Originaltexten lär vara den samma.

1 Kor 7:36 Bibel 2000:

Men om någon tycker att han handlar otillbörligt mot sin flicka när han ansätts av driften och inte har något val, då får han göra det han vill: han syndar inte, de får gifta sig.

1 Kor 7:36 Bibel 1917:

Men om någon menar sig handla otillbörligt mot sin ogifta dotter därmed att hon får bliva överårig, då må han göra såsom han vill, om det nu måste så vara; han begår där-med ingen synd. Må hon få gifta sig.

Den religions-ekonomiska vetenskapen

Taggar

, , , , ,

Daytrading

Nyligen fick jag höra om en ny datorbaserad hobby i min närhet:daytrading. Köpa aktier på nätet, glo på dator-skärmens börskurvor, sälja när aktien stigit, leta annan lämplig aktie, köpa, glo och vänta, sälja, leta, köpa, glo, sälja, leta, köpa, glo …

Hur vet man då, att en aktie skall gå upp? Eller gå ned? Och inte gå åt motsatt håll? Daytrading är att man i princip köper och säljer samma dag. Det handlar om extremt kortsiktiga placeringar.

Långsiktiga placeringar grundas på analys av företag, ägarstruktur, organisation, produkter, behov och mode, marknad, teknik, företagsledning, råvarutillgång, arbets-kraftstillgång, växelkursutveckling, räntor, politik, tullar, miljö och lagar, konjunktur och allt annat relevant. Det är svårt, nästan omöjligt.

Det måste vara mycket avancerad analys bakom en långsiktig placering. Bankerna tar därför bra betalt av dig, om du vill placera dina pengar i en aktivt förvaltad aktiefond. Tidningar och TV rapporterar dock gång på gång, att bankerna oftast misslyckas med dessa fonder. Du får inget annat än betala gigantiska bonusar och därtill enorma fallskärmar till de största misslyckarna.

Men vilken analys finns bakom kortsiktiga placeringar? Bakom placeringar på timmar eller minuter gjorda av en daytrader?

Teknisk analys

Jo, man har något som kallas teknisk analys. Det finns kurser på YouTube och här. Och så en tredje länk. Där berättas om candle-sticks, stearinljus. De kallas så. Det ser ut som om de har raka vekar i bägge ändar. Bilden nedan snodd från tradingportalen.com, länken i mitten ovan. Läs den gärna! Bilden är tydligare där.

images-4
Candlesticks ställs efter tidslinjen i ett diagram och anger vad som hänt med priset på en aktie under fem minuter, en timme, en dag, eller under vilken vald tidsperiod som helst. Man ”slänger” alltså ut sådana stickor över datorns skärm. Utifrån det mönster de bildar, drar man slutsatser om de framtida aktiekurserna. En fjärde länk i ämnet.

Jag hittade 41 sidor med länkar på Google. Innehåll på de sidor jag sett skiljer sig inte mycket. Tradingportalen.com berättar att idén kommer från 1700-talets japanska ris-handlare. En Charles Dow utvecklade candlestickteorierna i slutet av 1800-talet. Charles Dow skapade med Edward Davis Jones ”Wall Street Journal” och Dow Jones index.

Det är väl för sådana här teoretiska arbeten Riksbanken kan ge pris till Alfred Nobels minne. Enligt Dows teori är aktiers pris och deras förändringar det enda viktiga. Du kanske vill skylla ändringarna på högre makter, men då har du fel! Teorin hävdar nämligen, att de enbart beror på  lägre makter, på girighet och rädsla.

Girighet är en av dödssynderna, en av Helvetets makter. Om den långsiktiga aktiemarknaden är allt för svår att analysera, vilket den oftast tycks vara, styrs även den av girighet och rädsla.

Teologisk analys (grekisk)

Rädsla = Fruktan (Deimos) är bror till Skräck (Phobos). Deras föräldrar är Ares och Afrodite (= Mars och Venus i romersk mytologi). Ares är krigets och det besinningslösa våldets gud. Afrodite är den sensuella (lystna) kärlekens och fruktbarhetens (tillväxtens) gudinna. Begär efter till-växt!

Myten har rätt! Begäret efter mitt aktiekontos tillväxt skapar rädsla, att inte hinna köpa före kursuppgång och rädsla, att inte hinna sälja före kursnedgång. Lystnad, begär, girighet är Afrodites och kärlekens mörka sida.

Andens seraf (= lysande orm, änglaväsen) har huvud och svans. Huvudet är kärlek och svansen begär. Och svansen står mot jorden och huvudet når mot himlen. Seraferna har jag skrivit om förut. På fler ställen än det.

Vi har trillat ur aktiemarknaden och hamnat i religionens mytologi. Eller är vi någon annanstans? Enligt modernt synsätt är girighet och rädsla psykiska fenomen. Då är det annan analys än teknisk och teologisk, som vi skall ägna oss åt.

Psykoanalys.

Marie-Louise von Franz (1915-1998) var under många år en nära medarbetare till Carl Gustav Jung, den svåraste konkurrenten till Sigmund Freud i rollen som psykologins storpappa.

Jungs anhängare brukar kallas jungianer och ägnar sig åt människans djupa och dunkla sidor och deras funktioner. Freudianerna ägnar sig i stället åt psykologin bakom vårt bruk av våra fram- och baksidor.

De två grupperna är dock överens om att vårt bruk av de där sidorna kan vara mycket sjukt.

M-L von Franz skrev mycket, bland annat ”On Divination and Sychronicity” eller ”Wissen aus der Tiefe: Über Orakel und Synchronizität”. I svensk översättning heter boken ”Om synkronicitet och spådomskonst”.

Spådomskonst tycks vi ägna oss mycket mer åt än vad vi tror. Det handlar om vårt sätt att tänka. Det är ofta fel, det är alltid väldigt krångligt, och jungianer hör dessutom till de svårtolkade tänkarna.

Divination är ordet då orakel, siare och spåmän utröner gudarnas vilja. Jag läser i Franz bok: ”Divination i olika former har förekommit i alla primitiva civilisationer, men så småningom tyckte man sig ha vuxit ifrån det, den religiösa kopplingen försvann och divinationen förvisades till magins och mörkrets domäner.”

Så konstaterar hon, att all spådomskonst och divination förutsätter, att det finns synkronistiska samband.

Synkronicitet är inte orsak och verkan efter en tidslinje. Begreppet gäller händelser, som brukar inträffa samtidigt utan något kausalt samband.

Om vasen går sönder kommer pappa att krocka och hunden bli sjuk

För att inte bara skriva av henne, letar jag i minnet efter andra exempel än hennes: ”En olycka kommer sällan ensam.” När min mor råkade slå sönder något, brukade hon börja räkna. Olyckorna kommer alltid tre och tre, sade hon. Så hon blev inte förvånad, då pappa kom hem strax efteråt och sade, att någon backat på hans bil.

Nu gick mamma och vred händerna. Hon oroade sig. Vad blir det tredje? Inte förrän det inträffat blev hon lugn. Nu skulle inget mer hända. Mamma var inte den enda, som jag hört tänka och räkna så, utan även folk i utlandet och av annan generation.

Den udda strumpvetenskapen

Ett annat ganska gammalt exempel ur minnet, något jag läst: Observatör sätter sig i ett gathörn och ser hur ofta han passeras av någon med udda strumpor (t.ex. röd och vit). Varje sådan observation markeras med ett kryss på en pappersremsa, där klockslagen är markerade, så att man har en tidslinje. Man kan då observera, att kryssen samlas i grupper. De udda paren strumpor klumpar ihop sig.

Guds fingrar bland strumporna

Det senare egentligen inte är märkvärdigt. Min åsikt är, att om kryssen skulle vara jämnt och regelbundet förde-lade, då vore det något märkligt. Då skulle slumpen inte kunna vara inblandad. Vi skulle behöva förutsätta en på så sätt ordnande kraft, Guds finger eller liknande.

Så mamma hade kanske rätt! Olyckorna måste komma i grupper. Slumpartade händelser är väl inte regelbundet och jämnt ordnade i tiden? Då är Gud en general, som vill ha ordnade rader: ”Rättning i ledet!” Regelbundet ordnade händelser är inte slumphändelser.

Om Gud inte finns, så finns han!

Sådana här grupper av slumphändelser har folk ständigt observerat. Men avsaknad av en ordnande kraft, som sprider ut dem jämnt över tiden, har tolkats som före-komst av en övernaturlig ordnande kraft, som klumpar ihop dem.

På så sätt förklarades den udda strumpforskningens resultat, när jag för många år sedan läste om den. Och jag tror jag minns, att ”rationellt tänkande” människor då betvivlade observationerna. De påstods vara märkliga.

Först nu inser jag feltolkningen. Skeptikerna tvivlade på en observation som stödde skepticismen. Men självklart måste jag reservera mig. Det kan finnas något mönster, som är mer slumpartat. I så fall är detta mönster av hop-klumpade kryss mer ordnat och en något berusad general har varit där.

Men … med vidare eftertanke … är inte ett slumpartat mönster en motsägelse?

Jämna rader, udda strumpor

Motsatserna är å ena sidan en exakt jämn fördelning, och å andra sidan alla sammanklumpade. Båda två är vansin-niga och exemplifieras därför med en variation på Adolfs födelsedag.

Tänk sig 50.000 par udda strumpor, marcherande i Berlin den 20:e april 1939. Vi tänker vidare. Sedan den dagen har ingen sett ett enda udda par. Hur hittar vi den rätta avvägningen mellan dessa ytterligheter, så att det blir slumpartat och rimligt?

50-th-birthday-of-the-fuehrer-18

Marscherande vidserafkepelse, fast här syns inga strumpor

Men finns det en sammanklumpande kraft, en fri vilja som roas av att skapa ordning i kaos, så bör vi kunna studera den. Då kan man grubbla över vilka händelser, som på ett meningsfullt sätt brukar inträffa samtidigt:

Blev inte prästen mördad, då två kraxande kråkor råkat korsa sina vägar precis ovanför kyrkspiran?

Franz berättar i sin bok om denna ”vetenskap”. Man har slängt gnagda kycklingben, pinnar och annat på marken för att få slumpartade, kaotiska mönster att tolka. Något liknande tros förekomma i Bibeln, där präster i Salomos tempel använde ”urim och tummim” för att utröna Guds vilja. Franz fortsätter med exempel, det finns många. Länken är avsedd att chocka de som trodde det bara finns astrologi.

Men vårt moderna candlestick är väl det vi bör ta som paradexempel. Med girighet och rädsla som enda faktorer som påverkar deras placeringar på dataskärmen, över-träffar de alla kycklingben och pinnar nere i Afrika och på andra håll, när det gäller kaotiskt mönster.

Primitivt tänkande

Våra daytraders och deras teorier måste vara utmärkta studieobjekt för jungianska psykoanalytiker. Jag tänker då på Franz intresse för primitiva kulturers divination. Jung själv fascinerades av nazismen. Det har lagts honom till last. Men den ockultism, som ofta sågs hos ledande nazister gör att man kan tänka sig att intresset var yrkes-mässigt.

Franz påpekar den mycket höga ställning spåmän, spå-kvinnor, orakel och siare som regel har i sina samhällen: ”Herren talade till Gad, kungens siare” (1 Krön 21:9), som senare ”hade befallt” (2 Krön 29:25). GT nämner fler: ”Heman, kungens siare” (1 Krön 25:5), ”… kungens siare Jedutun hade befallt …” (2 Krön 35:15).

I 1917 års bibelöversättning heter det ”… siarna, edra ledare” (Jes 29:10). Bibel 1917 säger även att Herren älskade profeten Samuel, som grundade konunga-dömet och smorde konungar, och att han befanns ”sannfärdig som siare” (Syr 46:13-15).

Inte att undra på att siarna på bankerna skall ha sådana löner. Det står ju i Bibeln hur märkvärdiga de är!

Att sila mygg och svälja kameler.

Rubriken ovan blev naturlig, när jag tänkte på Christer Sturmark och hans humanister, som våra frommaste ateister idag kallar sig. Jag undrar hur många av dem som har daytrading som hobby? En del kanske t.o.m. är avlönade som siare i Mammons Tempel. Yrkesmässiga siare på Nordea, Swedbank och andra finansinstitut!

I så fall får jag ändra underrubriken ovan till något om att kasta sten i glashus.

Superskeptikernas Världsbild

Taggar

,

Den superskeptiska Världsbilden

Hur skapades världen? Förklara det med Gud eller med vetenskap? Ingendera! Det finns nämligen ingen skapad värld! Det som finns är fantasier i medvetandet. Den där hjärnan, som forskare inom artificiell intelligens under-söker för att kopiera, existerar inte.

Materien, mikrokosmos och makrokosmos finns inte annat än som drömbilder i medvetandet. Det enda som finns är medvetandet, i vilket alla våra fantasier och drömmar om en ”värld” med galaxer och hjärnor finns.

Ovanstående kan kallas Den Superskeptiska Världsbilden. Jag vägrar tro på någonting, utom det jag är tvingad att tro på. Eftersom jag är medveten om mig själv, är jag tvungen att tro på mitt eget medvetandes existens. Res-ten av mig är dock bara en bluff – och du med!

”Tro På Allt Du Ser”-världsbilden

Motsatsen är ”Tro På Allt Du Ser”-världsbilden. Enligt den finns en massa materia, som dels är ”ingenting annat än” materia, bara materia, och dels utför allehanda osanno-lika mirakler och underverk, som ingen egentligen kan tro på.

Exempel på mirakler är att materien klumpar ihop sig på de mest osannolika sätt. Ibland blir det organismer. En del sådana kallas politiker. De som tror på dem är vilseledda och ofta definitivt galna.

Vidare: Vetenskapen (forskare inom kvantfysiken) fram-för utsagor som är helt absurda. Kosmologer tror på oändligt många multiversa med ett oändligt antal exakta kopior av jordklotet (och oss). Ovanpå det hånar de alla måttliga tokar, som nöjer sig med att bara tro på Gud.

Hela världen är absurd, osannolik och otrolig. Ändå tror folk på allt de ser och kallar sig empiriker. Och när det inte räcker, tror de på allt de inte ser. Men ofta ser de sådant, som inte andra ser. Tomtar, spöken och ufo-n. Fast egentligen har de på sitt sätt rätt i sin tro: Sådant är inte osannolikare än t.ex. Donald Trump.

Spånskivans medvetande

Att materien skulle kunna klumpa ihop sig och producera ett medvetande är mer än osannolikt, det är inte möjligt. En räknemaskin, som utför beräkningar, skulle jag kunna tro på. Jag vet, jag är medveten om, vad en beräkning är.

Men vad är medvetande? Hur utförs ett medvetande av en maskin? Ingen vet vad medvetande är, förutom att det är jag. – Vem, vad är jag? – En bokhylla som lagrar infor-mation? – Jag heter inte Billy!

Skeptikernas Gud

”Jag är” heter Jahvé på hebreiska. Jahvé är Guds namn i GT. Filosofe(r)n(a) bakom GT tycks ha varit anhängare av den superskeptiska världsbilden. Allt är skapat av och i medvetandet.

Det är inte den Gud, som kristna brukar tro på, men det är en fråga om bibeltolkning.

Det är dock den Gud du måste tro på, om du inte skall tro på vad som helst. De som gör det, tror också på döden. Men en skeptiker kan givetvis inte tro på att medvetandet dör! Varför skulle det dö? För att det slutar drömma, och något som inte finns upphör?

Skeptikern kan bara tro på det medvetande han är med-veten om. En sådan sak är att han är medveten om väl-digt lite. Som medvetande är du bara som en droppe i ett hav. Därav kan du dra slutsatsen, att du inte är Havet. Du är bara droppen.

Droppens förhållande till Havet kan vi fundera över (t.ex. Joh 17:21 och t.ex. detta, Bibelns rötter i fornegyptisk teologi.