Etiketter
ande, filosofi, forntid, himmelshavet, Isis och Osiris, myter, religiös radikalisering, religion, serafer, Sigmund Freud, själ, spöken
Detta är inspirerat av en annan bloggares inlägg om en egyptisk gudafamilj. Men jag påpekar särskilt hela Bibelns (både GT’s och NT’s) nära anknytning till fornegyptisk teo-logi. Dessutom har jag min egen myttolkning, och frågar mig om Moses blev agad i skolan.
En sorts religiös radikalisering
Bloggaren ger en kort presentation av vanlig akademisk kunskap om gudaläran och historien. Sedan blir det om sentida ockultister, nazister, pedofiler och tokar, som för-läst sig på ämnet. Lite långt men intressant om en sorts religiös ”radikalisering”.
Via redogörelse för hur det fornegyptiska används inom New Age hamnar vi åter i en mer seriös akademisk miljö.
Som gärna blir satanistisk
Läsarna kan – via länkar och googlande – jämföra de olika sätten att tolka materialet, det traditionellt akademiska, det okult-satanistiska, New Age och min. Den sistnämnda metoden kan ni bara hitta här, i min blogg.
Varsågoda, ett försök till sammanfattning:
Atum, skaparguden
Atum är intressant. Han har utgått ur Kaos, den yttersta början. Detta Kaos, som liknades vid ett himmelshav av sötvatten, hette Nun. Atum uppstod i det havet såsom lite mindre yttersta början. Nuns son. Atum skall förutom början även vara slutet, som blir i djupa Nun.
Atum kan alltså beskrivas antingen som Nuns son, eller som en yttring av Djupet Nun. Kaos definieras som allt bortom förnuftets ordnande förmåga, och det är därför inte möjligt att dyrka Nun som Gud. Hans vägar är out-grundliga.
Blev Moses agad i skolan?
Det där fick nog Moses lära sig, då han uppfostrades vid Faraos hov av prinsessan Bitya. Det var hon, som hittade honom i vassen (2 Mos 2:5). Och Nun är i Andra Mosebok far till Josua (2 Mos 33:11). Gamla Testamentet upprepar det mer än 30 ggr. Det betyder att det är viktigt.
30 ggr! Agade Moses lärare in kunskapen i lille Moses? Hur många ggr fick han skriva det på svarta tavlan?
Namnet Josua är svenska Bibelns version av ett arabiskt och ett hebreiskt namn, som i det på grekiska skrivna NT översätts till det grekiska namnet Jesus (Ἰησοῦς, Iēsoûs). Se under rubriken etymologi här. Josua betyder ”Gud frälser”.
Namnet Atum härleds från ordet ”tem”, vars betydelse är fullborda. Atum är alltså den som kommit för att fullborda (Joh 4:34f, 5:36, 17:4). Atum är både början och slutet (Upp 22:13,16).
Khnum, skaparguden
Nun, Atum, Khnum. Finns här ett morfem, en betydelse-bärande stavelse?
I några städer dyrkades Khnum som Nilens källas gud. Nilen kallas i Bibeln för havet. Det står här, men även i ordförklaringarna till Bibel 1917, där dock hänvisningen till (Jes 19:5) leder till en svensk text, där översättarna inte låter lekmannen tydligt se, att Nilen är Himmels-havets utflöde.
Khnum bildade med två andra gudar en av de triader (typ kropp, själ och ande), som finns på många håll i egyptisk och annan religion. Khnum är Nilens slamm och kallades krukmakaren. Han skapade kroppar av lera. Jfr ”kruset krossas” (Pred 12:6f), känd text i dödsanonser.
Det finns dock mer kända triader.
Det var bättre förr (bättre hjärnor)
I Gamla Testamentet var det liksom i Egypten Himmels-havet, som var Nilens och även Eufrats källa (Jer 51:36). För öknens intelligenta folk var regnet paradisets flod! Den delade sig och rann sedan genom både Asien och Afrika (1 Mos 2:10ff), något som för vissa kristna bevisar enorma geologiska förändringar sedan Skapelsen. Var det klockan 9 fm 23/10 4004 f.Kr.?
Jakten på Nilens källor sysselsatte intrigerande brittiska kändisar på 1800-talet. Skandalglada tidningar höll de fromma med en för bibeltolkning oduglig modern världs-bild och därtill oanvändbart tänkesätt. I Bibeln är regnet alla floders källa!
Atum skapade gudarna Shu och Tefnut
Repeterar det ovan sagda: Skaparkraften Atum är en ordnande egenskap i Kaos, och Kaos är en gud som heter Nun. Kaos är matematikens ord för det som inte låter sig ordnas av logiken. Då Atum träder fram i Kaos, beskrivs han ibland som en orm. Ibland får han dock vara en jord-hög, trots att det ännu inte finns någon jord.
Olydnadens revolutionära bibliska ande
Luftguden Shu, Intellektet. Ord och tankar formas av ele-mentet luft. Orden är budbärare (oftast grå änglar) som flyger omkring med sina meddelanden. Som hela tankar och läror kan sådana väsen besätta oss.
Marx erkände faderskapet till ett av dem, Kommunismens Spöke, vilket gav honom gudastatus på Röda Torget och hos intelligentian. Annars är det intellektet Shu som är fader, gud och herre över alla sådana spöken skapade i stämbanden av andedräktens luft. Hm…, andens dräkt måste vara det där lakanet.
En religiös och freudiansk släng åt intelligentian
Som sagt, jag påpekar gärna den bibliska teologins nära anknytning till fornegyptisk teologi: ”Ni var döda genom era överträdelser och synder, den gång ni levde i dem på denna tidens och världens vis och lät er ledas av fursten över luftens rike, över den andemakt som nu är verksam i olydnadens människor” (Ef 2:1,2).
Efesierbrevet skrevs av Paulus. Han talar i 1917 års Bibel illa om själiska människor (1 Kor 2:14). Så gör ock andra (Jak 3:15 och Jud v. 19). Den nya översättningen är här felaktig (NT81, Bibel 2000), helt fel.
Psychikós översätts där till fysiskt (1 Kor 15:44,46). Helt absurt! Sexuellt är också en vanlig tolkning av teologer, som skulle behöva själavård av Sigmund Freud. Paulus talar där om intellektuellt och logiskt resonerande psyko-pater. Själar styrda av oren ande.
Intellektet beskrivs därmed som en tidig urkraft. Det beskrivs också som en orm. Shu hamnar så småningom i Kunskapens Träd. Där är han slingrig, giftig och hal. Men trädet behöver först något att växa i, och jorden har inte skapats än. Det sade jag ovan.
Syskonen Tanke och Handling får barn
Fuktigheten Tefnut, syster och hustru till Shu, får saker att hända. Varje bonde vet, att utan fukt händer inget. Fukten, vattnet, är livets kraft, dvs handlingens, händel-sernas och skeendenas kraft, Anden. Den kan vara ond eller god.
Atums barn, Shu och Tefnut är Tanken och Handlingen. De framföder allt mellan Himmel och Jord. Vad annars? De framföder gudinnan Himmel och guden Jord. I Egypten hette de Nut och Geb. Nu finns jorden, där saker kan hända! Och det är i jorden och med jorden det händer.
Antik naturvetenskap
I antikens teori om de fyra elementen var det jord, som närmast motsvarade vårt nutida begrepp materia. Luft var som sagt tankarnas material och vatten var livskraft eller något obegripligare (kaos eller kärlek, vad det nu är för skillnad). När fukt (vatten) kom i jorden börjar den leva. När luft kommer i jorden, börjar den andas och prata. Av jord är du kommen, och jord skall du åter varda, då Shu och Tefnut (själen och anden) ger sig av: Silvertråden brister (Pred 12:6).
Shu och Tefnut: Själen och Anden
Just det! Shu är själens gudakraft, tankens gudakraft. Den kan vara stark, effektiv, bra och lysande. Den kan inte vara god eller ond. Värderingar är Tefnuts specialitet. Anden kan vara god eller ond. Helig eller oren. Den är uppbyggande, livet, eller nedbrytande, döden.
Då varje stad hade sin religion
Jorden Geb blir genast besvärlig, när han föds. Materiens gud? Jordguden? Tja, fast Atum hade ju i egyptisk myt varit en jordhög eller sten, som höjde sig ur Kaos vatten. I Memfis hette jordhögen Tatenen och var ”en aspekt” av Geb. Tatenens far, skaparguden Khnum, var ”den tredje aspekten” av Ra och beskrevs som om han vore Atum.
En tveksam och knappt möjlig förklaring: Då Farao inte tillät sina olika städers präster slå ihjäl varandra, fick de komma överens om att Khnum och Ra med flera var samma gud. Då blev det så här. Förvirringen är den vanliga i Egyptens gudavärld. Men …
Övernaturlig geometri är en bättre förklaring
Jordguden (som heter Atum) fick dottern Tefnut, som blir mor till jordguden (som plötsligt heter Geb). Ibland tror jag mer på att Egyptens gud hade en platonsk kropp. Det finns fem sådana, varav tärningen är den andra. I varje stad dyrkade man sin egen sida som en alldeles egen gud. Den sade man vara tärningen och far till sina sidor.
Vrider vi på tärningen, står det skrivet på varje sida: ”Jag är Tärning och far till mina sidor!” Men tärningen har för få sidor. Det har även den femte och sista platonska kroppen, ikosaedern. Den har tjugo trianglar som sidor. I egyptisk teologi är gudarna sidorna i den sjätte eller n-te platonska kroppen.
Jämför med våra kyrkors trianglar med öga i. En sida är Fadern, en är Sonen och den tredje är Heliga Anden. Geometrin förklarar även Gebs syster och hustru gudin-nan Nut. Hon är besvärlig på samma sätt som brodern. Hon är himlen, men det var ju farfar Nun, som var himlen. Då är det farfar och dotterdotter som är ett i Josua, den där Nuns son (Gal 3:28).
Repetition av den fyrkantiga teologin
Fader Shu särade på sina barn Himmel och Jord, dvs Nut och Geb, genom att ställa sig mellan dem. Då fick han himlen Nut över sig och jorden Geb under sig. Om han får ta hjälp av sin hustru och syster Tefnut, så lyfter de upp dottern Nut till ett tak över sig, och ställer sig med sina fötter på sonen Geb för att hålla honom kvar därnere.
Nu har vi fått en fyrkant: Himlen uppe, Jorden nere och själ och ande på sidorna. Det är Bibelns fyrkantiga värld. Den har fyra hörn. Fyrkanten finns i flera religioner, i Indien och i Norden. Ni får själva leta rätt på dem och deras hörns namn, gudar, väktare, jättar, dvärgar, drakar och vindar.
Himlens fyra vindar. Ordet vind är det samma som ordet för ande i hebreiskan. Och i Egypten är de fyra barn till Geb och Nut. I kaananéisk religion är de barn till de två seraferna, alltså själen och anden. Det är bara ett annat sätt att beskriva samma idé.
Att gudar är stora andar bestrider väl ingen? Och själ är en speciell sorts ande.
De fyra hörnen
De fyra hörnen är i Egypten systrarna Isis och Nephtys samt bröderna Osiris och Set.
Första hörnet, där Anden Tefnut griper tag i Himlen Nut är Kärlekens. Hennes namn är Isis.
Andra, hörnet där Själen Shu griper tag i Himlen Nut är Vishetens och Rättfärdighetens. Hans namn är Osiris.
Hörnet där Anden Tefnut står med fötterna i Jorden Geb är Begärens. Hennes namn är Nephtys.
Hörnet där Själen Shu står med fötterna i Jorden Geb är Förnuftets och Logikens. Hans namn är Set (1 Mos 4:25, Åter låg Adam med sin hustru, och hon födde en son. Hon gav honom namnet Set, ”ty”, sade hon, ”Gud har skänkt mig ett nytt barn i stället för Abel, som Kain dödade”.)
Så den värld varje människa utgör är fyrkantig, och de fyra vindar som blåser genom oss (mer eller mindre starka) är kärlekens, vishetens, begärens (även kallad rättfärdighetens) och förnuftets.
Du snille, den del av dig som läser det här, du tror nu att du vet vem du är! Men kaananéerna döpte hörnen till Salem (Isis), Sedek (Osiris), Sodom (Nephtys) och Satan (Set). Så om himmelens vindar inte blåser så starkt inom dig, så är du en satan med okontrollerade begär.
Sist byter vi alla s i de kanaanéiska namnen mot v. Då får vi Vale, Ve, Vodom och Vatan. Det låter fornnordiskt. Fast det hoppar vi över nu. Men se länken ovan om dvärgar i världens fyra hörn!