Etiketter
Jag lever fortfarande och hoppas kunna börja skriva igen under december. Det här räknas inte. Just nu får jag nöja mig med lite läsande, gärna politiskt. Jag läser gärna både blå och röda bloggare, för att se hur olika synen på världen och dess problem kan vara.
Märkligt nog går det ibland att visa att båda synsätten är riktiga. Det är som ljusets dubbla natur: vågrörelse och partikel. Men lika ofta som jag håller med, har jag invändningar mot allt.
Hittade nu även något annat. ”The hard problem” på ”Modern Psykologi” när jag surfade på Word Press-läsarens sökfunktion. Där nämndes panpsykismen och jag surfade vidare.
Allt är intressant, men fortsatt surfande förde mig till dr Jan Pilotti. En synbar-ligen trevlig och entusiastisk herre, som nog var lika entusiastisk som medlem av Förbundet Kommunist. Spöket som enligt Marx löpte runt i Europa har nu tillsammans med denne doktor Pilotti hamnat hos Terry Evans.
Var skulle de annars hamna? Terry Evans har enligt den roliga men något envist nötande Gesusbloggen givetvis invändningar mot Pilottis kritiker. Ni som läser detta hittar nog till alla sidor alldeles själva, utan länkar.
Resan måste ha varit fascinerande, men där lämnar jag dem och återvänder till ”The hard problem”. Annars håller jag som vanligt med alla som säger att solen går upp i öster. Det är när de säger något i stil med att det är en nordkoreansk missil, som måste skjutas ned, som jag blir tveksam.
Det är roligt att springa efter och jaga idéer. Med dem kan man sy kläder av tankens väv. Men ett något skeptiskt sinne är då en svångrem, som hindrar att vi tappar byxorna. Jag förnekar ogärna någonting – med blanka nej går det inte att spekulera och diskutera – men entusiasm som inte hålls igen av den där svångremen är något besvärande.
Därmed inte sagt, att jag helt kommer att undvika böka i Pilottis idéer. Dem har han ingen ensamrätt till. Och Terry har ju rätt! Han har sett ett i de historiska källorna väl belagt spöke. Dess existens bekräftas av både blå och röda.