Etiketter

,


Ett nöje när jag skall sova

Jag gör valkompasser på nätet. Expressen, AB, svt m.fl. har sådana. Medan jag grubblar över frågor, gör jag kompasserna gång på gång. Som ett nöje, när jag skall somna. Men vad är det för skillnad mellan delvis för och delvis emot? Är jag delvis för, är jag ju delvis emot. Frågorna är också lite osäkra.

En sexig fråga

Den om sex timmars arbetsdag. Det vore väl underbart! I vårt utopiska Sverige, ja i hela världen, skall AI och robotar utföra allt arbete. Vi skall syssla med kulturella, vetenskapliga, sexuella och gastronomiska aktiviteter. Lek och idrott. Sex timmar är bara början. Efter skolan vill vi egentligen ha pension!

I sängen

Fast nästa mandatperiod går det ju inte. Det är brist på lärare, läkare, civilingeniörer, sjuksköterskor, poliser och allt annat. Många av svaren kan bli helt olika beroende på vilken sida jag ligger på, och jag är ömsom bl.a. s, l, sd och även v.

Trångt

Senast var det två partier som klättrade över 50% överenstämelse med mina svar. Men det var inte mycket över. En gång var liberalerna på 56% och centern på 43. Alla andra partier låg emellan! De två mittenpartierna, som en gång skulle slås samman pga likheter i åsikter var de två extremerna!

Mardrömmar?

En kväll var jag socialdemokrat! Jag överenstämde ganska mycket (ca 65%) med deras program. Äntligen ett rejält utslag. Nu kunde jag rösta rätt! Kompassen angav dessutom tre riksdagskandidater som mina tre topp-kandidater. Deras åsikter överensstämde mest med mina. De var tre moderater! Dem skall jag rösta på, om jag är sosse!

Efter några dagar som liberal och lite annat, blev jag åter tydlig socialdemokrat. Men nu blev toppkandidaterna, de som hade mest av mina åsikter, sverigedemokrater. Finns det inte sossekandidater med åsikter överenstämmande med partilinjen?

Vrider mig

På höger/vänster-skalan placerar kompasserna mig åt vänster, men på den andra skalan placeras jag nedåt, konservativ. I det hörnet finns inga politiska partier. Inte i det mosatta hörnet heller, höger och progressiv. Men allt är i genomsnitt. AB bryter ned resultatet i olika områden och jag studsar omkring.

Jag är uppenbarligen så udda i mina åsikter, att de där kompasserna identifierar mig som en magnetisk storm. Men nu läste jag i en kvällstidning att valarbetarna i valstugorna ofta framför åsikter på tvärs med sina partier. De ljuger, heter det.

Att äta på natten

Men det kanske blir så, när man inte längre tror på något. Det finns ingen ideologi. Budskapet består av valfläsk. Både riksdagsmän och valarbetare har svårt att hålla reda på vad det egna partiet hittat på den här gången.

Plats för bön

Ideologi finns förstås, men långt ute på flankerna. Det är partier som mer än några promille vägrar att rösta på. Jimmie och Jonas kämpar för att förneka och förkasta sina partiers ideologiska rötter. Jonas med mer framgång. I övrigt anser alla partier att ”Tro, det skall man göra i kyrkan”.

De tror inte, de vet att de har rätt om skatter och bidrag. Visioner, drömmar och etik? Bludder!

Mer sex

Vi har ju kärleken förstås, men i Pride-rörelsen handlar det för mycket om sex. Sådant blir i valtider en speciell variant av valfläsk. ”Vi stödjer, så rösta på oss, så får du!”

Men ingen kärlek

OK! Ha det så trevligt, men den moraliska kompassens verkliga riktningar ingår knappast i valkompasserna. Partiledarna verkar inte alls älska varandra. Såg ni hur de blängde på varandra?

Svettig? Ta ett bad!

Vi kanske behöver tro på mål och mening, för att kunna vara ideologiska på riktigt. Har vi slängt ut något barn med badvattnet, när vi blev så sekulära som vi blivit?

Annonser