Etiketter

, , , , ,


Det centrala i förra inlägget var lidandet. Motsatsen till lidande är lust. Det är mycket som kan vara lidande, och mycket som kan vara lust. Både smärta och brist på till-fredställelse är lidande. Oftast uppfattas lidande vara synonymt med olycka, och lust med lycka.

Därmed hamnar vi i ett resonemang där orden för oss till utilitarismen. För att citera Wikipedia är det en teori inom normativ etik som föreskriver att den rätta handlingen är den som maximerar nyttan, det vill säga maximerar ut-fallet av lycka och minimerar utfallet av lidande.

Därmed har vi hamnat i politisk filosofi. Det är teorier om det rätta handlandet och då vad som är gott. Njutning antas vara gott och lidande antas vara ont. Anser vi det är vi hedonister, och anser att lust är lycka och gott.

Politikens mål måste då vara att skapa så mycket lust och njutning som möjligt. Religionens mål bör vara samma. Länkar och googlande för oss till en debatt, där dessa på-ståenden visar sig vara diskutabla. Den enes njutning är den andres lidande (t.ex. katolska präster och korgossar).

Orsaken till alla återvändsgränder i resonemangen är, att filosofin gjort ett helt felaktigt antagande. Bibeln (särskilt Paulus) anger att lidandet är gott, och idag stod det också i Expressen. Så det är inte bara jag, som (i det före-gående inlägget) säger det. Där förklarade jag ju också varför.

Utifrån en felaktig filosofi bestämde politikerna att skolan skall vara njutning. Vissa ämnen var det. För mig! Andra ämnen var en plåga. Det gjorde politikerna något åt: Man får inte pressa barn med sadistiska övningar i grammatik. Skolpolitiken blev en labyrint av återvändsgränder.

Jag följer fortfarande bl.a. både en anarkistisk blogg och en något mer högerinriktad. Den senare har en artikel med en rubrik skapat av en 14-årings yttrande: ”Varför slår du oss inte?” Kan en 14-åring förstå att lidande kan vara något gott? I så fall får vi anta, att våra politiker, som inte förstår det, mentalt är yngre och inte är smar-tare än de i 5-an.

Fast det verkliga problemet är ju, att vi inte har någon filosofi, som förklarar vad som är rätt och fel, samt mål och mening. Jo, ni har mina funderingar och så har vi ju Bibeln, men den begriper vi ju inte, särskilt inte präster och predikanter.

Är de inte hedonister, alltför många av dem är det, så an-ser de alltför ofta att religion skall löna sig (1 Tim 6:5f).

Annonser