Etiketter

, , , , , , ,


Det behövs kanske ytterligare en sammanfattning av det långa inlägget. ”Meningen med livet” kan ersättas med uttrycket ”meningen med tillvaron”.

Fortfarande är ”meningen med medvetandet” den rätta tolkningen. Begreppet ”mening” existerar inte utanför medvetandet. Begreppet har skapats av med-vetandet och ingår i det. Ingen fysisk mätning eller kemisk analys kan påvisa existensen av en bråkdels mikrogram mening i naturen utanför medvetandet.

Vad är då tillvaron? Enligt kosmologen professor Max Tegmark är universum en matematisk abstraktion. Så-dana har jag talat om förut. De skapas i medvetandet, likt den icke-matematiska abstraktionen mening.

Men tillvaron är medvetandets interaktion med sin matematiska abstraktion.

Det komplementära är det elementära!

Den moderna fysiken har begreppet ”komplementär”. Ljuset var det första fenomen, som beskrevs komple-mentärt (med motsägelser): Ljuset är både vågrörelser och partiklar, samtidigt. Om det ena ses som sant/verk-ligt är det andra falskt/en illusion.

Logiken säger: Är något det ena, kan det inte vara det andra. Är det ena sant, så är det andra lögn. Det skall vi vända till att båda är sanna, om världen skall förklaras komplementärt. Så har fysiken gjort, och då får filosofin göra det också.

Det är visserligen emot logiken, precis som Einstein fann kvantfysiken vara. Logik tycks alltså inte längre vara ett absolut krav i en världsförklaring. Det är ett ”litet” pro-blem, som fysikerna dock kringgår genom kravet att den ologiska kvantfysiken måste bekräftas av observationer. Det har man klarat hitintills.

Två helt sanna men motstridiga beskrivningar, förklarar tillvaron korrekt. Observera att Youngs bevis (från 1814) och Einsteins (från 1905), för att ljuset är det ena resp det andra, inte vederlägger varandra.

Numera är alla elementarpartiklar också vågor. Möjligen kan det vara tomrummet (intet) och tiden som går i vågor. Alltihop är illusoriska abstraktioner i det medvet-ande, som samtidigt antas skapas som en illusion i hjärnan.

Meningen är att välja rätt!

Så var så god och välj! Antingen är medvetandet eller universum en illusion. Eller också kan allt vara verkligt och illusoriskt samtidigt. Det är inget annat än medvet-andet som kan välja och bestämma. Fast du kanske inte har någon kontroll över dig själv?

Vad hjälper det en människa om hon väljer hela univer-sum men förlorar sitt medvetande (lätt omtolkning av Mark 8:36, Matt 16:26, Bibel 1917 eller Svenska Folk-bibeln 2014, men inte Bibel 2000/NT81, som här gjorts helt trivial).

vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?” Det här handlar uppen-barligen om vad som är viktigt i tillvaron, och i NT fram-förs en åsikt hur du skall väja: Medvetandet, din själ.

Skall det här tolkas som ett påstående, att vi själva har makten att bestämma (välja) om vi existerar eller inte. Om vi skall leva vidare eller dö? Meningen med livet är att välja rätt, och att inte …

… bedra sig själv

Om medvetandet är ett bedräglig illusion, vem är det då som blir bedragen? Bedrar bedrägeriet sig själv? René Descartes tes: ”Cogito, ergo sum!” undviker en sådan orimlighet. ”Jag är medveten, alltså finns jag!”

Kritiken bygger på tolkningen: ”Jag tänker, alltså finns jag!”, men att tänka är inte detsamma som att vara medveten. Meditation innebär att inte tänka och bara vara medveten. Det är svårt! Medvetandet är ständigt svårt frestat att tänka. Det har en hunger efter det.

Elektroner sägs kunna vara medvetna om varandras spinn. De är i så fall de perfekta meditatörerna. Inte en tanke, bara medvetenhet.

De hungriga gudarna

I någon myt sägs att gudarna söker sig till materien just för tankens skull. De äter av materien, tar till sig världen, för att få upplevelser och omskapa sig. Tillväxa! Det var gudarnas mening med tillvaron.

Ormen är samtidigt Kunskapens Träd och vårt slingriga intellekt växer genom att äta sina egna frukter, som kommer ut bakvägen. Herren Gud fann det osmakligt och gav oss en mer poetisk liknelse, sedan han sparkat ut det osmakliga djuret ur sin lustgård.

Är det den gudsbilden, som i GT springer omkring utan-för Sodom och Gomorra och talar med Abraham? Är vi alla sådana?

Den filosofin är så pass svår, att den förklarar allt strunt knutet till Bibeln. Majoriteten av alla som använt pennor vid dess tillkomst, har varit för dumma att begripa något av det svåra somliga skrivit dit. Alla dumma tolkningar, tillägg, ändringar och utläggningar har inte kunnat bli något annat än strunt.

En möjlig förklaring kan vara, att våra hjärnor inte var så förgiftade av civilisationens miljögifter under tidig stenålder. De tidiga högkulturernas miljöer var vidriga.

Annonser