Etiketter

, , , , , ,


Meningen med vad då?

Det föregående inlägget blev långt. Det kan behöva sammanfattas. Det gör rubriken överst. Dess innebörd är ”Meningen med medvetandet”.

Om innebörden vore ”Meningen med den fungerande kroppen” finns inget filosofiskt problem. Du skulle lika gärna kunna vara en daggmask, och meningen med livet är att äta och skita. Förnekar du att det finns någon annan mening, så stoppar du här. Det finns inget att diskutera som intresserar dig. Läs något annat!

Frågan ”Hur?”

Vill du ändå fortsätta, ställer jag frågan: ”Varför är vi medvetna?” På TV går ett program om hjärnan (till-gängligt på TVPlay till 2017-08-31). Där talar hjärnfors-karen David Eagelman om hjärnans funktion och hur medvetandet antas uppkomma.

Jag skall inte konkurera med honom. Om den forsk-ningen vet han mer än jag. Men frågan ”hur” innebär en betydelseglidning. Vi har lämnat frågan om meningen. Ok! Jag spinner lite på detta ”Hur?”.

Vet och vet – hur medvetandet uppkommer kan han bara presentera spekulationer om. Det erkänner han också. Eagelman tog i seriens sjätte och sista avsnitt upp konsekvenserna av de spekulationern. För mig är konsekvenserna underlag för en bedömning: Är detta rimligt, möjligt och trovärdigt?

Vilda vetenskapens fantasier?

Eagelman låter en annan forskare tala: Medvetandet antas kunna uppstå i en avancerad dator. Vårt medvet-ande kan överföras dit, och vi blir odödliga och kan flyga till stjärnorna. Eagelman sa så! Jag får i fram-tiden säga till dig: ”Grattis Plåt-Niklas! En milliard år idag! Och vi är ju bara barn än!”

Men enligt Eagelman kan vi även skapa en simulering inne i vår datorhjärna av en omgivande värld, där vi lever i lyx och nöjen.

Jag tänker på filmen Matrix. Rimligt, möjligt, trovärdigt? Önskvärt? Och är det någon mening med det? Det ger inte svar på den frågan.

Descartes

Filosofen René Descartes tog upp problemet om vi kan veta huruvida vår värld är verklig eller bara en dröm. Eagelman konstaterar likt Descartes, att det kan vi omöjligen veta. Datorhypotesen leder till att världen kan vara en simulering.

En logisk vurpa

Där snubblar dock David Eagelman. Om världen är en simulering, kan inte hjärnan höra till den simuleringen. Utgångspunkt för Eagelman var ju, att medvetandet uppstår i hjärnan. Om, men bara om så är fallet, är hjärnan verklig.

Om världen är en simulering, om den inte finns, då finns heller ingen kropp med hjärna, i vilken medvetandet kan uppstå. Då får Eagelman överge sin tro på hjärnan och i stället tro på själar med hallucinationer.

Leve evolutionen!

Men jag tänker – alltså finns jag, sade Descartes. Med-vetandet finns! Kvarvarande problem är om Eagelmans spekulationer och filmen Matrix är mer trovärdiga än religionernas läror. Ni vet det där om medvetandet som en ande eller själ fängslad i materiens bojor. I sådan tro är målet ”andlig tillväxt och förädling”.

Religionens budskap är i princip att ditt medvetande är en spermie från Himlen (himmelshavet, det allomfatt-ande medvetandet), som gjort Moder Jord gravid. Hon har framfött en liten mask, en larv, som förpuppar sig i en kista och sedan flyger iväg som en fjäril. Himlarym-derna och evigt liv med evolution är utlovade.

Skillnaden mellan vetenskap och religion tycks obefint-lig, förutom det där med mål och mening. Religionens evolution ger en mening. Vetenskapens evolution gjorde bara dinosaurierna större och större. Mening?

Du lilla mask (Jes 41:14), du skall så småningom bli en elefant. Och sedan?

Guden Ganesha. Kan det möjligen vara detta som menas med att bli ett med Gud? Och vad blir vi sedan?

Annonser