Etiketter

, , ,


Exemplet regngudarna

När vi talar med varandra, bygger vi all förståelse på en gemensam tankevärld. Det påpekas, att all äldre svensk litteratur kan bli obegriplig för oss om ”avkristnandet” fortsätter. Inte bara ord och uttryck förvandlas till obegripligheter, texternas associationer försvinner också.

Men jag tar andra exempel, som säger att vi aldrig blev helt kristnade. Säger jag, att Tor är ute och åker, tar du in sådant du inte vill ha blött. Från romersk mytologi har vi gudanamnet Fader Pluvius. Han har förekommit i många sportjournalisters reportage från de matcher guden har dränkt.

Den bokstavstolkade himlen

Men Pluvius, egentligen ett namn på Jupiter (himmels-guden) som regngud, knyter samman honom med Nun, Egyptens himmelsgud. Han var sötvattensgud och herre över regnet. Det tyder på, att himlen en gång i tiden var ett sötvattenshav i alla myter. Vi är då tillbaka i en istida stenålder med nomadiserande jägare och samlare, som vandrade vida omkring Medelhavet.

Även i Första Moseboks inledning (1 Mos 1:1-7) är Gud en himmelsgud som bestämmer över vatten. Han är Noas Superpluvius. Det vi ser är ett minne av en tid med gemensamt språk och tankevärld över enorm tid och enorma områden.

Vi vet att små grupper av människor bevarar sitt språk oförändrat under lång tid (ex. svenskbyborna). Urtidens kringströvande grupper var små, men träffades regelbun-det. Då var utvecklandet av språkliga och kulturella sär-drag inte bra. Sådan utveckling krävde högkultur med stora samhällen.

Bokstavsbetydelserna ändrades då och då

Därför var även tankevärlden gemensam. Hur den och dess språk utvecklades och när är ett ämne för spe-kulation. Men vi bör ha haft den tankevärlden i många tusen år under förhistorisk tid. Men den tankevärlden är inte alls vår nutida! När vi läser ”himmel”, så är det Nicolaus Kopernikus (född 1473 e.Kr.) och Isac Newton (född 1643 e.Kr.) många av oss har i huvudet. Skall vi bokstavstolka ordet himmel? Vad innebär det?

Antikens greker hade olika föreställningar om himlen. Vid Jesu tid höll de på att utveckla idéer om rymden med en måne av sten stort som ett berg. Men de höll även på med sfärernas harmoni.

Idéerna om kristallsfärerna är helt andra än de om det gamla himmelshavet eller Kopernikus och Newtons rymd. När Jesus talar om himlen, är det något mer abstrakt än vatten, sfärer eller rymdens vakum. Paulus talar om att han blev uppryckt till den tredje himlen (2 Kor 12:2), så han kan vara bland sfärerna. Eller är han i någon blandning av idéer?

Som sagt: Hur bokstavstolkar man ordet himmel? Vilken är den bokstavliga betydelsen? Gator av guld i en feodal stat? Det är väl medeltida idéer? Skall vi söka en filoso-fisk innebörd i ordet? Då måste vi helt avlägsna oss från bokstavstolkningarna, för de är inte filosoferande.

Tankevärldarna

Vi använder vår tankevärld för att tala om vår fysiska värld. Tankevärlden är allt vi lärt oss, hemma, på gatan, i skolan, på jobbet och i all annan miljö vi vistats i. Det är Euklides, Kopernikus, Newton, religiösa och politiska idéer, moralläror, knasigheter och dumheter. Det viktiga är att det är gemensamma idéer. Säger du ”kändis”, skall både du och den du talar med tänka Zlatan, GW och Lotta på Liseberg.

Bakom namnet Einstein finns en hel värld av idéer, som var okända och obegripliga om de uttalats före förra seklet, men idag vet vi åtminstone, att vi borde veta något. De ytliga kunskaper de flesta har, lurar oss att svälja mycket dumheter i ämnet. Utan de ytligheterna skulle vi nog be alla talare att dra åt …

Ja, det är så många tänker och t.o.m. säger idag, när de läser Bibeln. En helt främmande tankevärld. Gamla Testa-mentet berättar om olika tidsperioder, som alla hade minst två sådana, en för sin tids lärde och en för pöbeln, som det skulle predikas för. Sedan fanns det lite natio-nella varianter av varje, och nationerna skapade föränd-ring varje gång en ny sådan framträdde, hettiterna, assyrierna, perserna m.fl. GT är en röra av deras samt egyptiskt, mesopotamiskt och annat tankegods.

Nya Testamentets tid hade minst två lärda tankevärldar, den grekiska och en östlig utveckling till oigenkännlighet av GT’s tankevärld. Efter Paulus tid förföll det romerska samhället och tankevärlden för de senare redigerarna av NT blev alltmer den vi hittar hos den våldsbenägna pöbeln.

hur skall vi bokstavstolka? Vilken tankevärld är den rätta? De äldsta är definitivt hedniska. De yngsta är sekulära eller ateistiska. De däremellan bryter alla mot femte budet, när dess representanter möter varandra (kättarna). Vad är sanning?

Pythagoras satser

Pythagoras (död 495 f.Kr.) grundade en sektliknande religion, som ägnade sig åt talmystik. Universum var matematiskt, men knappast som Max Tegmark presente-rar saken. Talen var övernaturliga, så vad tänkte man egentligen när man räknade? Pythagoras skall ha blivit så upprörd, när Hippasos upptäckte de irrationella talen, att han lät dränka honom. Vi känner nog inte till Pythagoras alla satser. Och om vi skulle känna till dem, så skulle vi nog inte förstå dem alla, inte ens de av oss som är docenter i matematik.

Om så är, hur tolkas Jordens fyrkantiga geometri? Mose-böckerna skrevs ned 500-750 år före Pythagoras, men idéerna var kanske äldre. Då var talen och geometrins ännu oformulerade satser säkert ännu mer övernaturliga. Och det var det övernaturliga som var viktigt. Världen var fyrkantig även i andra myter, indisk och fornnordisk. Den senare hade dvärgar i hörnen.

Om du tolkar fyrkantig bokstavligt, kan du då få in något övernaturligt i den tolkningen? Det blir ingen äkta halv-gammal bokstavstolkning, om du inte tror att du har ”di små under jorden” boende under huset och sätter ut gröt åt dem på julafton.

Blickens läte

Själv fascineras jag nog mest över att grubbla över hur den gemensamma, förhistoriska tankevärlden kan ha sett ut. Då är jag definitivt inne på förjudiska och givetvis för-kristna idéer. Det är väl inte ens hedniskt. Det är bara spekulativt. Mitt första exempel var blicken, den vi sträcker ut och berör världen med. Det var i mitt allra första blogginlägg, som jag påpekade, att den har ett läte.

Hur bokstavstolkar du mig, om jag säger: ”Lägg blicken på bordet!”?

Annonser