Etiketter

, , ,


Lite vetenskaplig framtidstro

Ateistiska kommentator undrar varför jag inte tar stark ställning för ateismen. Någon tycker att jag hädar så pass bra, att jag borde det. Men det jag hädar är ju Dum-heten, särskilt när denne får vara Gudsbild. Det brukar den få vara. NT nämner att Jesus anklagades för hädelse, så vi hädare är i gott sällskap.

Jag har svårigheter med att vara 1800-talsmaterialistisk ateist. Orsak? Det är ett lika förenklat tankesystem som kreationismen. Allt är så enkelt! Allt är bara!

Moderna astronomer har svårigheter med gravitations-effekter, som antyder att det finns tjugo gånger mer massa i universum än vad vi kan se. Svart materia och energi, som vi inte kan se och inte vet vad det är. Och den materia vi ser är matematiska abstraktioner, säger fysikerna. Abstraktioner?

Nittiofem procent av det fysiska inom det universum våra teleskop kan detektera är okänt. Men detta osynliga och okända påverkar oss med sin gravitation. På vilka andra sätt och med vad påverkar det oss? Jag tror vi framför oss har sekler av forskning med stora överraskningar.

Likna något är inte att vara detta, men vad är det då?

Vissa saker kan vi dock vara säkra på. Om vi visste något om det, så att vi skulle kunna beskriva det, så skulle det inte vara bilden av en skäggig gubbe. Så fort vi kommer in på sådana beskrivningar, blir förutsättningarna sådana, att vi endast kan säga: ”Det är inte det, och det ser inte ut så, och det är det inte, och inte heller …”. Det liknar vissa religionsfilosofiska beskrivningar av det gudomliga eller andliga.

Den vetenskapliga populismens slagord: ”Bara materia”

Vi behöver alltså inte prata om någon högre värld. Det räcker så väl med denna. Men vi måste inse, att det är omöjligt, att säga att allt ”bara” är materia!

OK! Det är enbart materia, men vad är det? Det är något mycket märkvärdigare än vad många vill erkänna. Ordet ”bara” borde vara förbjudet att använda detta samman-hang. Materien är ett lika stort mysterium som någonsin religionen.

Det är alldeles för vanligt, att ordet ”bara” tolkas som något nedvärderande. I meningen ”Det är bara skit” har skiten befläckat ordet ”bara”. Betydelsen bör vara: ”Det är uteslutande märkvärdig och mirakulös materia!” Undvik även ”endast”! Det uppfattas också som ett nedvärde-rande ord. Kanske man kan säga ”materia av högsta karat”. Då finns det inget strunt inblandat.

Somliga studerar världen och förundras. De fascineras, undersöker och blir berömda. Gallileo, Darwin och andra gick den vägen. Andra ser bara skit i världen: ”Bara materia! Ingenting. Den begriper jag mig på!” Vad har de uppnått? De kanske blev kyrkans män. Kan man inte se miraklen i naturen, får man hitta på andra mirakel att berätta om.

Fast många kyrkans män har blivit framstående forskare, så det är inte lätt att skilja fåren från getterna. En fördel har prästerna. De är inställda på att hitta mirakler, så när det obegripliga dyker upp i mikro- och teleskop, så utgår inte alla av dem från att det bara är något strunt. Fast många gör det.

Men ”det jordiska” i betydelsen begär och drifter har dålig klang i Bibeln. Ordet ”materiell” knyter också an till girig-het. Alla styrs av detta, av Bibeln och dess värderingar. Det flödar över på ordet ”materien” och då blir det så fel!

Jag tar alltså avstånd från ateismen på grund av dess bibliska värderingar! (Egentligen är ateism något som är lika svårt att definiera, som något teologiskt begrepp, så egentligen har jag inget sagt i frågan.) 

Fast ibland dyker Paulus upp med någon konstighet. Var han möjligen apofatisk panteist (Rom 1:19f)? Var han kristen på riktigt? Skall man vara det, får man väl bara tro på utvalda och rätt tolkade delar av Bibeln.

Definiera kristendom eller Islam! Sådant brukar man bli mördad för.

Annonser