Etiketter

, , , , , , ,


Det är svårt att göra sig förstådd, om man inte talar om jordnära saker. Jag kan berätta, att jag som barn ofta metade aborre. Alla vet då exakt vad jag sysslade med.

fishing-with-moses_big

Moses metar med Aron, som med sina ord ger uttryck för det som ibland kallas gammaltestamentlig kvinnosyn. Vad rör sig i det krokade metvetandet, det under(livs)medvetna, då detta ord används som invektiv?

Men pratar jag om medvetandet, vet jag knappt själv vad jag talar om. Hur skall då någon annan veta?

En uppfattning om medvetande: Uppfatta omgivningen, kommunicera. Fast det klarar ju varje brandvarnare. En avancerad sådan kan t.o.m. ringa brandkåren. Det kallas artificiell intelligens, men är inte alls det vi tänker på, då vi talar om sådant.

Det räcker inte att betrakta omgivningen och reagera, för att vara medveten. Du måste kunna betrakta dig själv! Frågan är om det räcker. 

Återigen, glöm inte Blicken!

På den tid vi uppfattade vår blick som ett andligt organ, som vi sträckte ut och lade på det vi ville betrakta, be-skrevs blicken som en orm. Den satt i Faraos panna. 

image.php

Farao Echnaton, Nefertites make, som dog för 3350 år sedan

Men för att beskriva den betraktare, som kan betrakta sig själv, skapades en annan bild av ormen. Ouroboros, som biter sig själv i svansen. Ja, den växer genom att äta upp sig själv. Bilden från Wikimedia Commons

2000px-ouroboros-simple-svg

Den odödlige i det eviga kretsloppet, med ständig självtillväxt som möjlighet

Enligt Platon var Ouroboros den första levande varelsen. I mytologin står denna orm för evigt liv. Kopplar vi ihop de uppgifterna med medvetandet och det slingriga intellektet i kunskapens träd, så är vi i den filosofi, som handlar om vårt medvetandes eviga liv.

Det är väl just det jag velat framför, myterna och deras symboler hävdar med bestämdhet, att våra förfäder var övertygade om vårt eviga liv. Det är sin tro på själens odödlighet de berättar om i myter och bilder.

Undringar och frågor

Gud dyker upp först senare. När myterna formulerades beskrevs de makter, som uppenbarar sig i vårt inre. Långt senare skrev Paulus: ”Ty jag förstår inte mitt sätt att handla. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag avskyr, det gör jag.” (Rom 7:15).

Är det verkligen jag? Är det inte andra krafter som styr mig? Vad är det fråga om? Och vilka konstiga drömmar jag har! Och varför reagerar jag så här? Och varför bär hen sig åt så där? Jag känner inte igen varken mig eller hen. Här finns det många frågor att grubbla på.

Skilj på felaktig vetenskap och vidskepelse, del 1!

Ur frågorna kan skapas vetenskap. Psykologi och psyko-analys. Forntidens lärde hade en annan världsbild än vi. Vi ser den världsbilden som felaktig, men den byggde logiskt på de observationer de gjorde.

Utifrån den världsbilden formulerade de sin beskrivning av vårt själsliv annorlunda än vad vi gör. De skapade sitt språk. De sade t. ex. att de lade blicken på bordet. De säger vi också! Är det fel?

Vi lägger inget på bordet, eller … Hans blick petade mig i ryggen. Verklighet eller inte så beskriver detta uttryck en begriplig verklighet, som vilken forskare som helst kan ta i sin mun, och fortfarande vara respekterad vetenskaps-man. Vi förstår vad han menar!

Skilj på felaktig vetenskap och vidskepelse, del 2! 

Vi talar fortfarande om himlavalvet. Idag menar vi bilden vi ser, då vi betraktar stjärnhimlen. Men det är den ”ost-kupa”, som Gud ställt över oss, så att Himlahavet inte skall falla ned och dränka oss (1 Mos 1:7). Enligt Bibeln har Gud bestämt, att ”himlen” är ordet för ostkupan!

Det är på den vi skall nålas fast som små stjärnor när vi dör. Hos Gud i Himlen. Eller vad menade Jesus? Hade de glömt bort vad ordet himmel betydde redan på NT’s tid? Eller struntade man i vad ordet egentligen betydde, där-för att man hade en nyare innebörd?

Om tre tusen år undersöks vår kultur av arkeologer och språkforskare. De upptäcker våra ords ursprung och be-tydelser, såsom orden blick och himlavalv. Men kanske de då inte vet, att vi idag sällan tänker på vad vad orden ur-sprungligen och ”egentligen” betyder, eftersom vi gett dem nyare innebörder.

Då kommer de tro, att vi var okunniga och vidskepliga. Det är ju ganska säkert, att vi i deras ögon är okunniga om modern vetenskap. Vissa framsteg bör mänskligheten nog göra de närmaste tre tusen åren. Så i fråga om vår okunnighet, har de nog rätt. Men vidskeplighet? Nja …

Vetenskap bygger på maximal empiri och fantasi ansad och tuktad av maximal logik. Vidskepelse bygger på de empiriska observationer jag råkat göra och fantasi utan nödvändig logisk tuktan.

Maximal empiri, god fantasi och skarp logik kan ge rätt eller fel svar. Slö empiri, fantasi och svag logik ger alltid bara fel svar.

Analys av psyket 1

Om myterna ursprungligen beskrev vårt själsliv utifrån en felaktig världsbild, kan de ändå ha varit vetenskap i lika hög grad som nutidens psykologi och psykoanalys. Det är inte exakt vetenskap, som fysik och kemi med mera, men kan ändå ses som annat än ren vidskepelse.

Jämför med ekonomisk och politisk vetenskap! Jag tror inte sådan vetenskap imponerar lika mycket på oss idag, som spåren av konstnärlighet hos forntida folk. Förutom grottmålningar av stor konstnärlig kraft har arkelogerna hittat musikinstrument. Äldsta flöjten tros vara ca 35.000 år gammal.

Dumburken om hjärnans tillväxt

Ibland tittar jag på TV, vetenskapsprogram och dokumen-tärer. Helt nyligen såg jag några, som kanske även andra av er sett. Våra forskare har funnit, att fysisk aktivitet är väldigt nyttigt för hjärnan.

Det får cellerna i hjärnan att tillväxa. Det trodde man inte förr. Jag minns att jag läst böcker, populärvetenskapliga, där sanningen var, att vi får färre och färre hjärnceller. De dör! Ingen tillväxt av något slag sker!

Elektroencefallografi

Idag skannas och mäts hjärnan med instrument, som ger oss rörliga datorbilder i färg av det som sker i hjärnan. Nu, ja sedan helt nyligen, vet man därför bättre.

Det primitiva 1950-talet

I början av 1950-talet blev jag elektroencefalograferad på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Läkarna skröt för mina föräldrar om sitt nya underverk till apparat. Den upptog ett eget stort rum intill undersökningsrummet, och skrev ut långa breda pappersremsor med hjärnans vågrörelser.

Apparaten var bror till en s.k. elektronhjärna på KTH. Den upptog också ett stort rum. Dåtidens datorer vägde 5-30 ton och var helt underlägsna den Commodore 64, som vi köpte åt våra barn i leksaksbutikerna på 1980-talet.

Tänk så primitiva man var på 1950-talet! Man hade fel om hjärnan! Och ingen 7-åring skulle idag acceptera en sådan usel utrustning. 1950-talets forskare kunde därför inte se annat än det de såg: att hjärnans celler varken växer eller förnyas. De var vidskepliga, eller … var de bara primitiva?

”Varken eller” är nog det rätta svaret.

Motion, intelligens och språk

Men vi ser att hjärnan mår bra av det, så ut och motio-nera! Mer gymnastik i skolan! En av forskarna drog slut-satsen, att vi var intelligentare under stenåldern. Vi är konstruerade för att fungera bäst, då vi är rejält fysiskt aktiva. Då fungerar även hjärnan bäst.

Det skulle kunna förklara varför våra tidiga förfäder ut-vecklade så avancerade språk. Det har jag nämnt förut, mysteriet med de tidiga språkens extremt avancerade grammatik. Det indiska fornspråket sanskrits grammatik överträffar alla andra språks. Som svenskan är sanskrit ett indoeuropeiskt språk. Äldre sådana känner vi bara som teoretiska rekonstruktioner.

En vass grammatik tillåter exakta uttryckssätt, och det vill den skärpte ha. Att han sedan inte har datorer, AK5-or  och inte heller kan bränna sprit, betyder inte att han är primitiv. Han kan ändå prestera avancerade saker med sin hjärna.

Analys av psyket 2

Min tanke är, att våra gamla myter är psykoanalys. De gamla stenåldersfolken satt och grubblade över sig själva. Myterna beskriver de krafter de såg. Namnen på våra tidiga andemakter talar om vad det handlar om.

Kaananéernas gudar Sodom (betyder begär), Satan, Salem (betyder kärlek) och Sedek (betyder rättfärdighet), liksom nordmännens Wothan, Vile och Ve samt Vale (den som talar) ger oss ledtrådar, liksom andra gudar och gud-innor. Det är psykiska faktorer, och de beskrevs kämpa med varandra.

Erich Zehren nämner i sin bok Stjärnornas Testamente, att en text från pyramiderna klagar över Irsu, sin tids kättare. Han hade gjort gudarna till människor! Zehren trodde att Irsu kunde finnas bakom den judiska myten om Moses. Irsu skulle vara Israel och han påstods vara syrier. Rätt håll i alla fall.

Nåväl. Någon på den tiden tolkade gudasagorna som att de handlade om människor.

Analys av politiken

Sedan hände något. Vetenskapen blev politik. Jämför med det som hände Darwins idéer! Rasbiologi och socialdarwi-nism. En materialistisk fysik blev grund för betongkom-munismen. Man upprepade forntiden.

Myternas bilder vantolkades, bokstavstolkades och för-vrängdes. Vi fick gudar och jordiska gudasöner, kungar och faraoner. Personkulten infördes, och den är vi fort-farande inte av med. Den fick vi när ett samhälle med rikedom uppstod.

Då tog girigheten makten över mänskligheten, och den guden finns! Det är ren emperi, och vägrar ateisterna tro på vad vi ser, då är det inte vetenskapen de tror på. Sådan vägran är vidskepelse!

Analysen av medvetandet

Men även om de gamle analyserade psyket och alla dess yttringar, så hade de kvar problemet medvetande. Jag grubblar mycket på Ouroboros, men jag kommer inte så lång.

Biter sig i svansen.

Växer genom självkanibalism.

Betraktar sig själv. Reflektera är ett ord med betydelsen tänka, återspegla.

Förändrar sitt innehåll och sig själv.

Förändringen är viktig. Ur neurologens synvinkel bör nog medvetandet ha att göra med hjärnans tillväxt. Vi skall kanske tro, att vi blir mer medvetna av motion.

Om fysiken (t.ex. hjärnan), som jag spekulerat om förut, är en avspegling av medvetandet, får den troende en ny eller förbättrad hypotes om meningen med tillvaron. Du är här för att medvetandet skall tillväxa. Det kan antas vara uppenbarelsen av det vi kallar Gud, och Han behöver motion. Vår motion.

Advertisements