Etiketter

, , , , , , , ,


Att vi idag ofta blir gamla, innebär att vi får chansen att bli visa. Men vi tar sällan chansen. Vi är högfärdiga över våra månfärder och vi talar om forntidens människor som primitiva och okunniga.

Den begränsade kunskapen

Om det sista kan sägas, att kunskapen alltid är begrän-sad. Vi har hört talas om kvantfysik och hundratals andra vetenskapsgrenar. Vi är stolta över vad vi vet och kan. Men vad vet och kan du och jag?

Vi har stora hav av kunskap att segla på. Våra förfäder hade bara en liten sjö.

Men om det var så mycket som en människa klarar av att lära sig, var de lika bildade som vi.

Det fanns universalgenier från forntiden fram till rennäs-sansen. De hade tillräckligt med kunskap för avancerat filosoferande.

Det som krävs, är tillräckligt mycket att lära sig. Isman-nen Ötzis tatueringar visar att akupunktur var känt för 5300 år sedan. Han hade även ett litet apotek med sig. Andra fynd visar på utmärkt hantverk.

Megalitkulturen i Västeuropa visar en stenåldern med märkliga byggnadskunskaper och intresse för astronomi. Grottmålarna var konstnärliga och musikaliska. Man har hittat flöjter i grottor.

Språkets förflackning (degeneration)

En märklig detalj: ju äldre språk, ju mer komlicerad grammatik. Då har man ett språk, som tillåter mycket exakta uttryckssätt. Nutida språk är oerhört förenklade jämfört med t.ex. latin, som i sin tur överträffades av sanskrit.

Tänk om det är så, att vi har en maximal kapacitet för vad vi kan lära oss. Ju mer kunskaper vi får att hålla rätt på, ju primitivare blir språket för att vi skall klara av att bruka det, och ju sämre tänker vi. – Vem skall du rösta på i nästa val? Se rubrikens länk!

Här finns ännu en länk. Det här skrivs det mycket om.

Ytterligare en detalj. Ingenstans har det talats mer om primitiva folk än i Tredje Riket. Lika mycket kanske, men knappast mer. Men vill vi ha exempel på primitivt tänk-ande, är det snarare dit vi skall gå än till forntiden eller till nutida afrikanska bönder.

Den politiska primitivitetsteorin

Det tycks ha funnits ett politiskt krav på att våra tidiga förfäder skulle vara primitiva. Det var länge omöjligt, att motivera rådande världsordning, om inte ”negrerna” var lika primitiva som våra förfäder.

Teorin sade, att primitivitet är ett mentalt tillstånd, som bara långsamt ändras. Européer hade utvecklats längst, och vi hade ett försprång på många tusen år. Detta för-språng gav oss en plikt att härska över andra.

Det var även lätt att se, att vi utvecklats sedan förr, men inte de andra. Vår överlägsenhet skulle därför vara i år-tusenden.

Barn är inte primitiva

Ordet primitiv betecknade alltså en låg utvecklingsnivå! På sådan nivå potttränar barn. De är då primitiva, till skillnad från vuxna pedo­filer, som både torkar och spolar själva.

Resonemanget visar, att vår definition av ordet primitiv är alltför primitiv. Det har jag misstänkt, och nu är det dags att utveckla tanken! Då kan vi resonera så här:

En primitiv apparat fungerar dåligt. Fungerar den bra, är den inte primitiv. Möjligen är den enkel. Primitivitet är hos oss ovilja eller oförmåga att ta till sig kunskap och genom det utvecklas. Det betyder, att människan har upphört att fungera.

Onda och goda attityder

Ovilja och oförmåga att lära (särskilt något nytt) är så vanlig bland vuxna, att det ses som normalt. Men om sådan brist är normal och inte får kallas något annat, vad skall vi då kalla det?

Svaret kan vara dålig attityd! Sådana finns det fler av än oviljan att lära, och förutom en stor mängd dåliga attity-der finns faktiskt även åtskilliga goda sådana.

Vi får då en utvecklingsstege från dåliga till goda. Även den stegen låter oss tala om låg och hög utvecklings-nivå. Men nu står pedofiler och sociopater långt ner och är därför primitiv, medan det nyfikna och positiva barnet står högt upp och är väl utvecklat.

Nu har vi vänt upp och ned på det primitivitetsbegrepp, som bärs upp av vår kunskapshögfärd. Om attityderna nyfikenhet och upptäckarglädje har värde, kan en glad stenåldersman vara mindre primitiv än en sur professor.

Summan av detta blir, att vår stenålder mycket väl kan ha utvecklat ett avanserat filosofiskt tänkande. Om det fanns språk, tillräckligt med kunskaper, förundran och god vilja, så skapades kanske något, som genomlevt årtusenden av politiskt vanvett och förvrängningar.

Advertisements