Etiketter

, , , , ,


Sjukt

Nej, det har inte med apotek att göra, vilket ordbehand-laren tror. Den rättar mig hela tiden. Fast det är ändå ganska sjukt. Apoteos betyder förgudande. Romerska kejsare upphöjdes med en ceremoni, som kallas apoteos, till gudar. Man apoteoserar någon eller sig själv (helst).

Alla dör ändå

Kungar apoteoserades vid sitt tillträde, ofta en kröning. Farao var ett exempel. Japans kejsare var en gud fram till 1945. Det har aldrig fungerat i fråga om odödlighet.

Dyrkan som effekt I

Kristendom och Islam tillåter officiellt inte apoteos, men ritualen kröning av kung, kalif, sultan eller annan Guds ställföreträdare har haft samma effekt (dyrkan) och är ett erkännande av kungens gamla ställning, som var gudens eller gudasonens.

Kristi (= Guds) ställföreträdare

Gudamakten över bl.a. Sanningen tillkommer ställföre-trädaren. Då tänker kristna på påven. Men även Islam har titeln – kalif betyder ställföreträdare. Men då är det for-mellt något annat.

Profetens ställföreträdare

Dock: Abu Bakr al-Baghdadi, islamiska statens kalif, gör med flera andra anspråk på sådana makt över liv och död, som endast tillkommer Gud. Därav framgår att även Islam har apoteos.

Dyrkan som effekt II

Kejsar Konstantin tillät kristendomen, men det var sådan kristendom, som backade i denna fråga och blundade för, att Konstantin lät bygga ett tempel till dyrkan av sig själv. 

Ett par villoläror

Jag brukar inte länka till JV, men just i detta fall råkar de med lagom många ord berätta, att ”äpplet faller nedåt”. I andra fall påstår de att ”äpplen faller uppåt”, vilket denna kritiska länk berättar om.

Kejsar Konstantin var alla religioners överstepräst och hans kristna dop var arianskt och skedde på dödsbädden. Arianismen anses idag ha varit en villolära värre än någon hedendom.

Traditionen

Inom både kristendom och Islam förkastar idag många apoteosen, men de hyllar ändå den ”heliga traditionen”. Den traditionen är hemsk. Dess heliga män var terrorister.

Abu Bakr al-Baghdadi är faktiskt bärare av äkta tradition. Påven når inte jämförbar korstågshelighet förrän han har hetsat NATO att av religiösa skäl bomba Mekka. Då det inte kan förväntas, bör påven ses som en usel traditions-bärare jämfört med kalifen.

Öppen och dold apoteos

Vi kan dra slutsatsen, att den öppet apoteoserande reli-gionen gradvis övergick till att bli dolt apoteoserande. Och det döljande var de teologiska orden, löven från Kunskapens Fikonspråkliga Träd, som alla Adam och Eva brukar dölja sin synd bakom (1 Mos 3:7).

Abort av den fria viljan

Makten är av gudomligt ursprung, och Gud påstås ha behållit den för sig och sina heliga utvalda. Det är egent-ligen ett bestridande eller snarare förbjudande av den fria viljan: ”Bara jag får ha vilja! Dina beslut skall skall vi abortera innan de framföds!”

Guds apoteoserande

Med fri vilja och pga Herrens vårdslösa fruktodling är vi alla skapade till gudar (1 Mos 3:22, Ps 82, Joh 10:34 jfr. även 1 Kor 4:8 och 1 Pet 2:9, där vi ”bara” är kungar, vilket på den tiden alltså var samma sak). Ytterligare apoteos än den som Gud själv ställt till ogillas av Honom (1 Sam 8).

Dårarnas apoteos

Härskare och pretendenter förnekar officiellt gudomlighet, men den eftersträvade makten ärvs ofta, den tillhör arten och ingår i deras DNA. Det är en teologisk rasism, där alla vi andra är ne…j, det säger vi inte.

Om fadern är människa, blir sonen människa. Om fadern är hund, blir ungen hund. Om fadern är gud, blir sonen gud. Bland gudar överförs dock DNA först vid apoteosen, vilket skapar möjligheter för andra ställföreträdare än biologiska söner.

Apoteosens gudsbild

Apoteosen har bara önskad effekt, om gudarna verkligen är Gudar med makt och glans. Det är alltså nödvändigt med en lämplig Gudsbild. Det är ett ämne som diskute-rats mycket inom kyrkan. Biskopar med fel gudsbild blir ofta hårt kritiserade för avfall från den sanna läran.

Med rätt gudsbild blir lätt varje läsare av Heliga Skriften åtminstone något apoteoserad och bärare av Sanningens Makt. Det sätter dessa biskopars gudsbild hinder i vägen för. Den skapar ju en icke apoteoserande religion.

Apoteoserande religion fungerar bra som statsreligion och kan polemiskt beskrivas som prostituerad sådan. Präster-skapen (i vidaste bemärkelse) får makt och pengar för sina ideologiska, politiska och sociala tjänster. Är de verkligen religiösa? Eller är de bara fanatiska?

Annonser