Guds vrede har drabbat mig: Det verkar bli sommar och jag är dunderförkyld. Stänker, hostar och snorar. Innan jag drabbades av detta läste jag ett inlägg i ”Rebellas andra”, där det fanns en länk till en text, skriven av Ann-Louise Eriksson, försiktig feministisk teolog.

Texten är från 2002. Den är ganska dåligt disponerad. Jag förde över den på ordbehandlare och började strukturera den i kortare satser (kommatering) och stycken. Denna typ av frukt skall man sätta i sig i små portioner.

Fruktkakan är dock mycket intressant. Iden som framförs har också jag funderat på: Kan sanningen vara funktionell?

Tänk på den idé jag tidigare framfört. Gud är en spegel. Världen är en bild i den. Betraktarna skapar världen genom att se sig i Spegeln. Vi är betraktarna. Gud är sanningsenlig och visar vilka falska och onda lögnare vi är.

Hur kan man då finna en objektiv sanning genom att studera världen? Den är i princip falsk. Men, men … Är detta resonemang sant bara för att det verkar logiskt? Jag har ju identifierat logiken med den där slingriga saken i kunskapens träd, Lögnens Furste.

Fast då blir det kanske än värre. Nu blir jag jagad i säng, 38°. Det kan bli värre.

Annonser