Etiketter

, , ,


Vad är det du tuggar i dig?

Bibeln borde väl vara en andlig text. Den bör väl handla om de översinnliga, filosofiskt svåra och djupa frågorna. Där skall väl finnas moral, etik och en belysning av själens och andens problem.

Även om du inte tror på Gud: Livet efter döden, Domens Dag, Uppståndelsen och Härligheten, är väl ändå sådant du förväntar dig att en sådan skrift skall avhandla.

Det gör Bibeln – då och då. Men esoteriska stycken uppe i tankens högsta filosofiska himlar, innehåller ibland ”rotmos och fläsk”. Olika stilbrott i Bibeln är något som jag vant mig vid. Paulus brev har författats dels av tolerant och lärd filosof, dels av bigott tönt.

images-67images-68

Kristi lekamen med ursprung i Himmelens höjd?

Men även evangelierna är drabbade. Där tror jag dock att det är översättarna och uttolkarna, som gjort bort sig. De är inte tillräckligt ”andliga”. De tänker för mycket på rot-mos och fläsk. Och det har de gjort i många sekler!

Det har drabbat en vältuggad bibeltext.

Herrens bön i Matteus

I Wikipedia finns en mängd olika översättningar av ”Fader Vår”. Det är en omdebatterad text. Här i Sverige är det vanligen ordet ”frestelse” som skapat debatt, då det över-satts till prövning i vår nya tolkning. Men nu ger jag mig på en annan detalj. Även den omnämns i Bibelns upp-slagsdel.

Bibel 1917, läs det fetstilta!

Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden; vårt dagliga bröd giv oss i dag; och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro; och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo (Matt 6:9ff).

Bibel 2000, läs det fetstilta!

Vår fader, du som är i himlen. Låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen. Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kom-mer. Och förlåt oss våra skulder, liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning, utan rädda oss från det onda.

Parallellstycket i Lukas

Fader, helgat varde ditt namn; tillkomme ditt rike; vårt dagliga bröd giv oss var dag; och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåta var och en som är oss något skyldig; och inled oss icke i frestelse (Luk 11:2ff Bibel 1917).

Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Och förlåt oss våra synder, ty också vi förlåter var och en som står i skuld till oss. Och utsätt oss inte för prövning (Bibel 2000).

Och vi begriper ingenting!

Originaltextens ord för den där ”dagen som kommer” är ett unikt ord i bibeltexten. Det står ”unikt” i Bibelns uppslagsdel. Ordet är helt okänt i andra gamla grekiska texter. Tolkningarna av det är många i den kristna traditionen. Den latinska översättningen (Vulgata) presenterar två tolkningar. Den ena är vårt välbekanta ”daglig”, vilket uppslagsdelen beskriver som en ren gissning.

Den andra är ”övernaturlig”: Vårt övernaturliga bröd giv oss idag. Det passar ihop med Matt 4:4 och Joh 6:49-51 (se texterna nedan). Då handlar det om vår andliga föda, vilket uppslagsdelen framför som en möjlighet, och hän-visar till de angivna bibelverserna. Jesus talar ofta om det andliga brödet, sin lekamen!

”Jag är det levande brödet, som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva.”

Men uppslagsdelen påstår att den tolkningen är språkligt osannolik. Därför har man antagit, att den dunkla texten skall tolkas: ”Äta bör man, annars dör man!” och handla om rotmos med fläsk.

Ovanpå detta finns spår av en redigering, åtminstone ett senare tillägg till texten. Summan blir, att vi inte vet vad bönen handlar om. Det är en mycket central och vanlig text i kristendomen, och vi har egentligen ingen aning om vad vi ber om.

Vad är dagen som kommer?

Oj då! Den frågan ger mig chansen vara from. Det är Herrens Dag! Den Yttersta Dagen, då Kristus kommer på Himmelens skyar, för att döma levande och döda.

den dagen skall allt uppenbaras! All kunskap, all insikt, all vishet. Kunskapens ädlaste frukt, dess andligaste vattenmelon. ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår ur Guds mun.” Det är det, att allt uppenbaras för oss, som vi ber att få del av redan idag.

Det handlar om Dagen, Kristus, Riket och Ordet. De kommer alla samtidigt! Låt Ditt Rike komma!

Därmed är texten idémässigt sammanhållen. Inget stil-brott. Bönen håller sig till sin filosofiska strävan efter rättfärdighet: ”Sök först hans Rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.

Matt 6:25-34 ur vilket ovanstående ord hämtats, gör det föga sannolikt, att Jesus lärde ut, att vi skall göra oss bekymmer över morgondagen. Såsom Herrens bön traditionellt tolkas, står den i logisk motsättning till detta Jesuord, som i vår Bibel fått rubriken ”Gör er inga bekymmer”.

Om en tolkning gör en gammal text logisk och förnuftig, anser jag att tolkningen har bevisat sin riktighet.

Men vad är det egentligen för fel på den kristna kyrkan, som är så exoterisk? Varför sitter man så fast i jordnära tolkningar? När jag läser dess texter, ser jag, att man är på väg åt denna tolkning, men tvärstannar och vänder.

Vi tycks ha en kyrka utan någon andlighet. Den är rädd för så kallad andlighet. Det beskrivs som flum.

Bokstavstro på könsorgan, tarmar och de senares innehåll

Med rotmos och fläsk har man fastnat i kroppens biologi och de funktionerna. Man har suttit fast i könsorganen. Att man inte helt kommit loss från dem, kan bero på att man även trasslat in sig i tarmarna och deras innehåll.

Kan felet vara att Kristi verkliga lekamen egentligen inte var tänkt att stoppas ned i tarmarna? Det var bara symbolen oblaten som skulle dit. Kristi egentliga lekamen skall i detta livet intas genom ögon och öron, eller emergera ur sådant som vi intagit de vägarna.

Kristi lekamen – eller med modernare ord: Kristi kropp – beskriver han själv med orden ”Jag är vägen, sanningen och livet”. Religiöst värre säger somliga. Sanningen, den rätta sökvägen och den levande tanken är det som skall komma.

Men som det står i GT: ”Hör detta, du dåraktiga folk som saknar förstånd, som har ögon men inte ser, som har öron men inte hör” (Jer 5:21 med parallellstycken i GT och evangelierna).

Annonser