Etiketter

, , , , , ,


Var är jag?

I mina spökerier har jag lämnat kroppen i avsikt att bli ett med Gud. Det skulle givetvis hindra mig från att spöka. Jag har dock inte hittat Gud och befinner mig i Limbo. Studiet av skrifterna ger inget direkt stöd för platsens existens, så var är jag någonstans?

Mina likvärdiga bitar

Kropp, själ och ande är enligt Paulus likvärdiga. De var samman-satta till en människa. Nu har de kremerat kroppen, och kvar är min grubblande själ, som utflugen undrar vad den och min likaså utflugna ande skall ta vägen.

I djupa havet

Vägen lär gå genom väggen, men att springa fram och tillbaka genom den blir tråkigt. Enligt skrifterna skall vägen gå genom Säv- eller Himmelshavet. Det havet är enligt vissa fornegyptiska skrifter Himmelsguden själv, men enligt Bibelkommissionens översättning är det bara Röda Havet.

Men Skriften talar om att gå genom Havet, ungefär som genom en vägg med öppning i. Havet är dock farligt, särskilt för elaka faraoner. På andra sidan fortsätter tillvaron. Gamla Testamentet har två berättelser om att ta sig genom Havet (eller Det Stora Djupets Vatten). Den ena är den om Noa och den andra är den om Mose.

Vilken historia! Vilken historia?

Den om Noa är tagen från det mycket äldre mesopotamiska Gilgamesheposet, som antas vara en reinkarnationsberättelse. Den om Moses anses vara en beskrivning av Israels historia. Om den är mytologisk, så är givetvis de äldre händelserna ännu mer mytologiska och inte alls historiska.

Som reinkarnationsberättelser och annan mytologi kan de inte motivera någon modern politik eller ge juridiska argument i fråga om äganderätt. Vi har att välja mellan att låta politiken spöka i mytologin, och göra mytologin till historia, eller att i stället för-driva politikens spöken ur mytologin, och låta mytologin beskriva forntidens föreställningar om det hinsides.

Berättelsen om Noa är detaljerat beskriven i ”Noa och hans ark, första och andra och tredje och fjärde och femte och sjätte plankan”.

Att tro eller inte tro, det är frågan!

Tro på Egyptens sju plågor, havet som delade sig, Jerikos murar och allt möjligt annat som historiskt. Eller tro på poesins bild-språk för att beskriva det ibland svårbeskrivliga.

Staven som Mose fick av Gud? Den som han stödde sig på under jordevandringen. Vid behov förvandlades till den en stridbar orm. Var ormen Bibelpoesins ord för ett gott förstånd? Det är i så fall inte så svårt att förstå.

Har du också fått en sådan stav, är det den som skall hjälpa dig, om trons och tankens väg är besvärlig. Du kan snubbla på stöte-stenar och slå ihjäl sig. Välj var du skall sätta fötterna och din stav, så att du inte trillar i någon idioti!

Går du fel, så kan du vända och gå rätt. Det är inte så farligt. Att halka och sätta sig i någons skit är pinsamt. Men OK! Du kan tvätta av dig och fortsätta. Värre är om du slår dig fördärvad. Och du kan trilla över något stup och slå ihjäl dig.

Men det finns mer att göra än att bara tro!

Kroppen är borta, men själ och ande är kvar. De två bör väl fort-farande sitta ihop? Tankens kraft och handlingens kraft. Utan materia är det bara mentala handlingar och skeenden vår ande kan driva.

Materien är logiska eller matematiska abstraktioner. Logik och matematik är synonyma. Materia är fysik. Anden är icke logiska abstraktioner, värderingar, moral, estetik, musik, kärlek, empati, samvete samt antagligen även mål och mening.

Vad finns det för logik bakom mål och mening? Varför skall det över huvud taget existera något mål, d.v.s. någon mening? Men om sådant finns, uppstår det behov av logik, för att med den kunna nå målet.

Förändra dig!

Målet innebär en förändring. Först finns alltså en situation, ett tillstånd (i detta fall synonyma ord). Sedan uppstår en sorts spänning i tillståndet. Vi kan kalla den spänningen ”en böjelse”, ”en vilja” till förändring.

Jfr elektronen, som ”vill” röra sig i ett elektriskt fält, innan du frågar vem som vill! Vilja är ett annat ord för ande. Anden skapar en logik i situationen, som förändrar den i riktning mot målet. Men vad är då den ursprungliga situationen för något? Till-ståndet?

Trollet Gud

Logiken säger att det är Medvetandet, Gud. Gud är ett ord som det gått troll i (precis som i ordet ande). Det vi tänker på, när vi säger Gud, är definitivt inte ett tillstånd, en situation.

Eller är du trollet?

Just nu är det definitivt förändrat till något annat än bara ett tillstånd, en situation. Förändringarna har pågått länge och blivit omfattande. Och nu är du en yttring av detta omfattande för-ändrade tillstånd. Det finns kanske anledning att visa respekt för det (dig, mig, oss)!

Men om du är ett troll, som har förändrats, när har det då skett? Och hur blev du den du är?

Det här är filosofi. I den mening vi normalt ger ordet religion, är det här inte religion. Denna filosofi är inte något att tro på! Den är i stället något att grubbla på!

Då tvingas du svara på den sista frågan, och då kanske det blir religion.

Hur skall jag bära mig åt?

Jag kommer ingenstans med spökerierna. Jag har hitintills inte hittat något i mina resonemang, som tillåter mig att tro på dem. Om vi har en hinsides värld, är det så mycket annat som borde ske där.

Man får liksom ingen tid över, för att springa genom väggar. Men jag skall fortsätta grubbla. Förr eller senare kommer jag väl på något.

Advertisements