Etiketter

, , , ,


Mordoffret går igen

Som jag presenterat den, bör mystikens världsbild irritera som-liga. Terry Evans till exempel. Den måste modifieras, om vi vill ha med spöken i den. Jag funderar på att roa mig med att försöka tänka ut hur de skulle kunna finnas och vad de egentligen skulle kunna vara för något, om jag nu absolut vill tro på dem.

Nu lite bilder och information om själsväsen.

Spöken-2Mina favoritspöken, som jag hittade på denna blogg. Med mycket vispgrädde och mer chokladsås kan du med dem spela den delvis flodhästlika demonen Ammits roll i en fornegyptisk rit.

200px-Kaliya_DamanDe liknar en del den indiska mytologins naga, ett själsväsen, ”ursprungligen … på jorden boende avlidnas själar” (Wikipedia). De har blivit populära inom populärkulturen, vilket lätt kan googlas fram av den som vill titta på sexigare ormar än de här mytologiska.

naga_kanya_the_snake_woman_zf52

190px-Ammit.svg

Ordet Naga är släkting till eng. snake. Det kan t.o.m. vi amatörer på språk-vetenskap se: Naga, snaga, snage, snake.

Bilden till vänster visar demonen Ammit. Hon är en korsning av lejon, krokodil och flodhäst, Egyptens tre farligaste djur.

Till Egypten 

Demonen Ammit deltog som guden Anubis avfallskvarn vid Osiris Domstol.

Bland Ammits titlar finns ”Slukaren” och ”Stora Döden”. Det är våra syndiga själar hon slukar, våra ”spöken”. Vår Gud har tagit över domstolen och ersatt Ammit med ni vet vem. I övrigt det-samma. Kan det då finnas spöken?

De, som inte förenas med Gud och/eller tillhör gudavärlden, bör vara uppätna. Hur förklarar Terry Evans det?

Den heliga vassen

denna sajt för barn beskrivs domen och där sägs att de som inte slukas går vidare till ”Vassfälten”. Dessa kallas Sävhavet i GT (originaltext), men tolkas ofta felaktigt Röda Havet i bibel-översättningar. (Jfr. Moses i vassen, då han kom till Egypten. T.o.m. korgen var av vass.)

250px-Cyperus_papyrus

Här är vass eller papyrus (pa-pe-raa som kan betyda ”från farao”). I Egypten kallades papyruspro-dukter för wadj, tjufy eller djet (wikipedia eller denna länk).

Farao Djet regerade ca 2980 f.Kr. Nedan ses gudinnan Wadjet med vingar och människohuvud.

amulet3nccnbncbWadjet brukar vara tillsammans med gudinnan Nekhbeth i faraos panna. De kallas ”the two Ladies”.

images-27

*

Wadjet avbildas ofta bara som en gyllene kobra, och liknar då helt en indisk naga. Ibland är de båda ett par giftsnokar, men här i faraos panna är Nekhbeth en gam.

Hos kanaanéerna var de El Elyóns hustrur, de två seraferna. En gam och en orm.

Det skulle man kunna skämta en del om: Kvinnofientligheten i GT har sitt ursprung i bokstavstolkning av egyptisk hedendom.

Mer vass

Papyrus kallas för Mose vass. Dess blomma symboliserade solen och dess trekantiga stjälk blev det egyptiska tecknet för oänd-ligheten (danska Wikipedia).

Jag knycker en text ur denna länk: ”As the ‘lady who is upon her papyrus, who brought up her son Heru (Horus) in the Delta’ Wadjet was assimiliated wit h Aset (Isis).” Papyrusdamen, gudinnan Wadjet, drog upp/uppfostrade(?) sin son Horus ur/i deltat/Nilen.

Både faraos dotter Bithya och Wadjet drar upp barn ur Nilen! Och historierna är vassa. Moses (namnet betyder avkomma) låg i en vasskorg. Länkarna leder till mina inlägg om Bithya. Andra Mose-bok är uppenbart inspirerad av egyptisk teologi. Andra Mosebok är en omskrivning av texter om gudar, i vilken gudarna har blivit människor.

Erich Zehren påpekar i sin Stjärnornas Testamente, att ett idag förmodligen sällan använt gammalt tyskt uttryck ”gå i vassen” betyder att dö. Mitt antagande heter Bärnstensvägen.

Det fanns visst både Äldre Bärnstensvägen (bronsåldern eller tidigare) och Yngre (romartidens).

Faraos bärnsten

Thutankhamons (1300-talet f.Kr.) bröstprydnader bestod delvis av stora bärnstenspärlor från Östersjön. Men Greklands och Mykenes östersjöbärnsten är daterad flera hundra år tidigare, och jag har sett uppgifter om bärnsten i Mesopotamien.

Om man bedrev fjärrhandel med bärnsten på den tiden, så följde säkerligen idéer med också. Vad hade dåtidens nordeuropéer att sätta emot Egypten? Civilisationen därnere måste ha varit över-väldigande för dem!

Vi kan med säkerhet räkna med, att våra förfäder påverkades. De fick föreställningen om blicken. Det är ju Wadjet, som vi lägger på det vi beglor! Vi har henne i språket. Och Tyskland ligger närmare. De fick vassen.

Varför var papyrus helig?

Varför benämns papyrus med ord som är farao- och gudinne-namn? Jag har tidigare betonat tankevärldens betydelse för antikens folk. De var inte materialister, som trodde att tankar var hjärnans avföring, illusioner och meningslösheter.

Materialismens förakt för det mentala hade varit helt obegriplig för dem.  Det mentala var gudavärlden. Wadjet var intellektet, den stora själskraften. Hon var logiken. Nekhbeth var anden, den andra delen av det mentala, kärlek, estetik, värderingar. De var gudinnor, som vi människor fått själ och ande av. Vi har fått en droppe av deras kroppar.

Uppfinningen av skrivkonsten hade uppenbart gjort ett enormt intryck på egyptierna. Tankar och idéer bars fram av papyrusen. Den var gudarnas kropp.

Vi möter här en tolkning av världen vi inte är vana vid. Tankar och idéer finns i människor. Även gudar kan vara personliga och tänka. Och så dyker tankarna upp på papyrusbladen! Gudinnan, ”the lady who is upon her papyrus”!

Du möter gudinnan, då du läser! Det är hon som talar till dig! Det kanske är någon annans tankar hon förmedlar, men det är hon som talar till dig! Respekt, dyrkan! Skrivaren talar med gudinnan! Han binder henne till papyrusen. Skrivaren umgås med och hanterar gudinnan.

Spökena då?

Men jag skulle ju skriva om spöken. Nu har det här blivit så pass långt, så jag tror jag fortsätter senare. Jag kan dock konstatera att läskonsten sjunkit i anseende.

Gudinnan är inte längre ”upon her papyrus”, hon är i stället på blaskan. Det låter inte bra. Och så är hon på skärmen. Där är hon ibland ett nättroll. Det har gått utför med henne.

 

Annonser