Etiketter

, , ,


De där avspeglingarna

Denna värld antas vara en avspegling av en högre värld. Havet är ett stort, viktigt och märkligt fenomen. Alltså måste det vara en avspegling av något stort, viktigt och märkligt i den högre världen. Storheter i den världen kallas andemakter. Riktigt stora makter kallas gudar. Havet är en avspegling av en sådan, Nep-tunus (Poseidon).

Tjänsteanden

Människor är inkarnationer av andar. Du är en tjänsteande. Somliga är inkarnationer av anden i flaskan. Den anden brukar åtföljas av sin syster, skrumpleverns ande.

Gudar

Stater är stora, viktiga och märkliga fenomen. De är avspeglingar av statsandemakter. Särskilt den romerska statsmakten var en gud, men även den egyptiska var imponerande. Roms statsmakt inkarnerade i kejsarens person. Han var den inkarnerade guden.

Statsvetenskap och arsenik

Statsandemakten kunde förflyttas från den ene till den andre på olika sätt. Bruk av arsenik eller dolk var ett sådant sätt. Sådant kunde du tillgripa, om du trodde dig förstå, att guden var miss-nöjd med sin nuvarande inkarnation. Du finner den vara oduglig och ovärdig, och under bön och tillbedjan har du insett, att guden vill flytta till dig.

Misslyckas du, måste kejsaren visa att guden inte alls vill flytta, och är djupt missnöjd med försöket. Visar kejsaren inte det, visar guden därmed, att du hade rätt, men att du inte var rätta inkar-nationen. Men det kommer väl någon annan! Därför bestämde guden (= kejsaren) visa, att försök är ofarliga.

Normalt bestämde kejsaren (= guden) i stället, att du skulle dö på ett intressant och uppseendeväckande sätt.

Kvantitativ idealism

Det här var den kvantitativa idealismen: Ju större, ju bättre! Det liknar materialismen. En betongideologi. Logiken är av samma slag, så materialister torde förstå idéerna, även om de inte godtar dem.

Motsatsen är kvalitativ idealism. Tro, hopp och kärlek ses som det väsentliga. Sådan ande är gudomlig. Det är mer abstrakt. Filosofiskt flumm: Samvete och empati skall styra oss.

Den kvalitativa idealismen var troligen obegriplig för kejsarna. De var sannolikt ”betongideologer”. Det här, som jag formulerade för länge sedan, kom jag ihåg, när jag ville skriva en kommentar till detta. Nu gjorde jag ett eget inlägg i stället.

Gamla gudar lever än!

Om någon finner likhet mellan kvantitativ idealism (kejsarkult) och framgångsteologi, så är denne inte ensam om det. Din andes helighet och position däruppe visas av pengarna här nere. Då som nu gäller ju att pengar = makt.

Då som nu gäller att de där kvalitéerna är oförstådda och ibland även föraktade.

Annonser