Etiketter

, ,


Myter är inte alltid av religiöst ursprung

Myternas ursprung antas ha varit försök att förklara världen och dess olika aspekter. De tidiga folken skapade myter som besvarade helt olika frågor. En del frågor var av denna sort: Varför regnar det? Varför gör vi så här?

Svaren på de frågorna blev vår tidigaste natur- och socialvetenskap.

Från början var svaren helt uppåt väggarna, men de har ju bättrats på! Vi har lärt oss mycket. De gamla svaren sparades och blev barnsagor. Efter många förbättringar (allt bättre kunskaper) blev det många sådana sagor (övergivna naturvetenskapliga, sociala och politiska teorier).

Jag har förut berättat om en gammal tro på Himmelshavet med sötvatten. Det är blått och läcker genom det otäta himlavalv, som Gud i skapelseberättelsen satte upp för att skilja vattnet ovan från vattnet nedan. Läs Bibeln!

Kreationister väljer ord i Bibeln att inte tro på

Himmelshavet är en naturvetenskaplig hypotes, som förklarar regnet. Den bygger på empiriska observationer gjorda då evolutionen just kapat våra svansar. Inga bokstavstroende kreationister tror idag på den förklaringen.

Det finns andra naturvetenskapliga frågor, som Bibeln besvarar eller tros besvara. Varför tror man på de svaren? Man väljer godtyckligt bibelord att tro på och bibelord att inte tro på.

För kreationister ointressanta svar

En del myter var svar på filosofiska frågor eller sådana som vi räknar till religionens område: Varför finns vi? Vad är mål och mening? Vad är ont och gott, rätt och moral? Vad är tanke och medvetande?

Det sista är en fråga, som inte alls intresserar fundamentalister. De andra kan besvaras med orden ”Gud”, ”Guds vilja”, ”Gud bestämmer” och ”Guds ord”. Med det är all sådan teologi avhandlad. Inget filosofiskt grubbel alls. Så det är inte mycket bevänt med intresset för de frågorna heller.

Resten av deras teologi handlar om miraklen, kreationismen, synden och den sociala läran. Det kan bli hur omfattande utläggningar som helst. Sexualitet, jungfrufödsel och är tydliga exempel. Sådan teologi frossar man i.

Men myterna kan bli religiösa

Då de olika typerna av myter, naturvetenskap, politik, sociologi, filosofi och religion blandades fick vi så småningom Bibeln. Hela den texten, varenda berättelse, förklarade kyrkan vara Guds Heliga Ofelbara Ord.

Därmed blev hypoteserna om Himmelshavet, andra naturvetenskapliga idéer och diverse redogörelser för tidig social ordning m.m. religiösa sanningar.

Påven är Vatikanstatens monark

Sannolikt kan det teologiska förloppet endast förklaras som ett politiskt skeende. Kyrkan blev monarkins och den hierarkiska feodalismens politiska parti och den gjorde kristendomen till sin ideologi.

Och ideologin får inte ifrågasättas! Allt skall sväljas! Varje tvivel, all kritik kan leda vidare till ytterligare ifrågasättande.

Då gick kyrkan under

Läran blev i huvudsak en fråga om politik. Vi kan nog säga, att kyrkan och kristendomen gick under. Vår nutida lokala kristendom är därför en ganska ny religion. Kanske finns det mer av den ursprungliga läran i den, än vad vi hittar i medeltidens och de därpå följande dryga 400 årens kristendom.

Ariansk kristendom och annan vidskepelse under senantiken har lämnat spår i vår historia, som det är ren hädelse att kalla kristna: inkvisition, häxbränning, hierarkisk samhällsordning och inte minst ariansk bibelsyn: Den heliga magiboken.

Med den stämmer man blod och fördriver demoner, vampyrer eller varulvar. Med den driver man ut sjukdomar och häver förbannelser. Med den utför man mirakler och frammanar änglar.

Men kanske försöker den återuppstå

På de flesta håll har det där kommit ur ropet, men på kejsar Konstantins tid var sådan förkunnelse sanningen. Svenska kyrkans präster skriker högt, om någon skulle komma och framföra en sådan lära för deras konfirmander. Den förnekar de vara kristendom!

Samtidigt är de lojala mot de gamla segrarna i fornkyrkan och fördömmer de brända som kättare, utan att egentligen veta vad de trodde på. Segrarnas anklagelser tas för sanning, trots att både Jesus och Paulus varnar för villolärarnas kommande segrar.

Vågar vi trots detta hoppas på återuppståndelsen? Hur som helst förutsätter en sådan att humanisterna lyckas med det gisslande och den korsfästelse de håller på med.

En stenplatta

I en kommentar på en annan blogg beskrev jag Bibeln med följande ord:

För mig är Bibeln en borrkärna ur kulturhavets sediment, lager på lager. Eller en snyggt urskuren stentavla, putsad och bearbetad. Och så har senare tiders ristare huggit in sina skrivtecken, sina tolkningar på den. Tolkningarna finns i de ytligaste lagren, och förnekar ibland den historia, som stenen avslöjar.”

När de naturvetenskapliga delar av Bibelns myter bevisades vara falska ifrågasattes alla de andra delarna av dess mytapparat. Attackerna mot de politiska och sociala myterna i den blev framgångsrika.

Vi mosar ett tänkt falsifikat av bränd lera

Vad var orsak till den framgången? Svar: Läran var jämförbar med en tänkt sentida blandning av Newtons mekanik, freudiansk psykologi, marxistisk eller annan politisk och ekonomisk teori, någon lämplig nutida filosofisk riktning, en smula New Age och valda delar av Nya Testamentet.

Nutida religionsskapande bedragare har rört ihop sådan smet, som de bränt till dåliga immitationer av vår gamla stenplatta. Låt oss därför leka i tanken med en så beskriven stor religion. Vi antar alltså att en sådan skapades i början av 1900-talet.

När Einsteins ifrågasättande av Newton blev allmänt känt och accepterat, hade även Freud, Marx och NT ifrågasatts. Att diskutera dem är OK. Men det är inte OK att underkänna dem med motiveringen, att Einstein visat att Newtons gravitationsteori inte är helt korrekt. Det är inte ett relevant argument i de debatterna.

Resten av vår tänkta religion hade därför överlevt, åtminstone tills vidare.

Vi mosar Bibeln och hittar korn av guld?

Samma gäller när vi mosar Bibelns naturvetenskap och krossar dess politiska och sociala idéer. Bibelns svar på andra frågor, de svåra filosofiska, måste diskuteras för sig. Om vi krossar och mal stentavlorna, och därefter tillgriper tänkande med extremt pH-värde, kanske några filosofiska guldkorn inte låter sig upplösas?

Guldkorn kan liknas vid barnet i badvattnet. Släng inte ut det!

Bibeln är en avgud

Men är det föresten en stentavla? Högg inte kyrkan till en avgudabild av det där stenblocket? Var det verkligen Gud och inte Molok man dyrkade, då kyrkan brände heretiker och häxor?

Du skall inga andra gudar hava jämte mig! Du skall inte dyrka sådana! – Är Bibeln Gud? – Nej! Och påståendet, att Bibeln är Guds Ord är oacceptabel antropomorfi. Vi måste inse, att antropomorft tal är hädiskt och stötande: Om Gud talar som en karl, så gör Han ju också annat som karlar gör.

Fast det är kanske vad fundamentalismen lär ut. Jag talar inte om att pissa på väggen! Obefläckad avelse sysslade Darwin och Marx med, när de avlade sina läror med sina intellekt. Darwin benämnde själv evolutionsläran ”vårt barn”, när han skrev till vännen Alfred Russel Wallace.

Det upplyftande(?) språket

Vi använder ju detta bildspråk och förstår det i vardagen! Varför upphör våra hjärnor att fungera, då vi läser Bibeln?

Darwin och Marx använde antropomorfa beskrivningar av sina läror. En lyftes upp till status av människa i Darwins bildspråk. Kommunismen ”lyftes upp” till status av spöke i Karl Marx bildspråk (Det Kommunistiska Manifestet: ”Ett spöke går runt Europa.” – Ett spöke som går likt en människa).

Blir Gud upplyft av sådant språk? Nej, vårt språk får inte sättas i Guds ställe! Det vi tänkt ut och formulerat skall alltid prövas. Det gäller såväl Bibeln, evolutionsläran som marxismen.

Det där tar vi om

Om budordens ordningsföljd är av betydelse, så är väl ändå det mest anstötliga som finns att hugga till en avgudabild och dyrka den.

Jämför med vad som sägs vara den talande Gudens egna ord: ”Och om du vill göra ett altare av sten åt mig, skall du inte bygga det av huggen sten, ty om du bearbetar stenen med mejsel, vanhelgar du den” (2 Mos 20:25).

Här är det uppenbart, att mejseln kan tolkas som en allegori för intellektet. Och altaret är en tankebyggnad, vars stenar är ord. Det finns fler inlägg om tankebyggnader att länka till.

Sök och du skall finna (Matt 7:7, Luk 11:9)

Det här ser kanske ut som en förkunnelse, men det jag är ute efter är som alltid att förstå hur människor tänkt. I detta fall hur tidiga oppositionella mot den segrande riktningen i fornkyrkan tänkte. Min spekulation är att de tänkte så här:

Gud talar inte till oss genom sådana! Han talar inte till oss på det sättet. Det är vi som fått uppdraget, att söka utröna vad som är Guds vilja. Det är mänskliga ord om vad vi tror vara Guds vilja, och alla mänskliga ord skall prövas. Pröva andarna (1 Joh 4:1)!

got NT fanns inte på Paulus tid. GT och dess regler ifrågasattes. Paulus kritik av Mose Lag är beryktad. Galaterbrevet räknas till de äkta breven och där heter det: ”Bara om jag åter bygger upp detta som jag har rivit ner gör jag mig till lagöverträdare” (Gal 2:18).

Det är egentligen ett förbud mot Biblar! Sådana texter är enligt Paulus till för omyndiga barn.

Men givetvis, motsättningarna framträder i NT’s texter. Den äkte och den falske Paulus är inte överens. Mitt intresse för ämnet började då jag läste detta hans kortaste brev. Nästan ingenting som Paulus säger i Galaterbrevet stämmer med det jag fått lära mig att han sagt. Läs och förundras!

Galaterbrevet visar hur extremt motsägelsefulla bibeltexter kan vara. Det är en koncentration av sådana bibelord som vi väljer, om vi vill få ihop en lära, som inte är reaktionär. Sådana finns dock även på annat håll i NT.

Lite gammaldags formulerat

Paulus säger: ”Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs” (1 Kor 14:29). Skall människan vara lika Gud, skall människan göra som Gud, granska hjärta och njurar (Ps 26:2).

Ja, tankar, attityder, känslor och motiv satt inte i hjärnan på den tiden. De naturvetenskapliga hypoteserna om sådant var felaktiga. Ändå är det rätt! Det är tankar, attityder, känslor och motiv som skall granskas! Om du pissat på fel ställe är mindre viktigt, hur förbjudet det än är.

De där tio budorden då? Det var skrivna på sten. Ja, men de stenarna lades i förbundsarken. Ark är ett ord för vår själ, den som måste byggas väl, för att överleva färden på Himmelshavet.

Det är alltså mycket esoteriska stenar. Det är ett budskap i vår kulturs sediment. Det är våra äldsta regler: ”Du skall inte dräpa, stjäla, ljuga!” – Har vi inte lärt oss det, är det väl meningslöst att lära oss något annat.

Advertisements