Etiketter

, , , ,


Gud säger! Guds vilja!

”Gud säger, att du skall dö! Det är Guds vilja! Och jag är Hans tjänare, Hans bödel.”

Skräckens psykopatiske Gud

Det Andra Budet brukar ofta utläggas så, att det klart framgår, att Gud är en stingslig person. Han liknar i vissa beskrivningar en farlig psykopat, Skräckens Gud. Fast i de utläggningarna går man ofta mycket längre än den i detta fall ganska måttlige Martin Luther och våra vanliga beskedliga kyrkor.

Det Andra Budet

Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte att låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn (2 Mos 20:7). Finlands evangelisk-lutherska kyrka godkände 1999 en katekes, som redogör på detta sätt för Andra Budet. Vi kan nog kalla det en normalbeskrivning av nordisk kristendom.

Martin Luthers Lilla Katekes citeras i svensk översättning: ”Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte brukar hans namn till onda önskningar, svordom, troll-dom, lögn och bedrägeri, utan åkallar det i all nöd, ber, tackar och lovar.”

Tysk trolldom från 1400-talet

Trolldomen kan vi nog glömma idag. Men Luther föddes 1483. Det födelseåret måste vi förlåta honom. Trots antisemitism på ålderns höst, var han i alla fall för sin tid så progressiv, att hans liv kom i fara.

Vi tar en bit av hans Lilla Katekes på tyska: ”… das wir bei seinem Namen nicht fluchen, schwören, zaubern, lügen, trügen …”, eller på svenska: ”… att vi inte med (eller annan preposition) Hans Namn förbannar, svär, trollar, ljuger, bedrar.” Lämpligaste prepositionen vid översättning till svenska kan variera. I, med, vid eller genom Hans Namn.

Luther säger alltså, att vi inte i Guds namn får uttala förbannelser. Inte heller får vi med Gud som argument lura någon. Lura någon på pengar eller lura någon att göra något. Lura någon att bryta mot femte budet: ”Du skall inte dräpa.”

Katekesen står dock inte i Bibeln. Det är en tolkning. Men just Luther är en auktoritet på sådant, som är hyfsat godtagen. Tar vi bort svära, trolla och ljuga såsom onödig övertolkning, blir förbanna och bedra helt tillräckligt, för att klar-göra vad det gäller.

Världsrekordet

Att förbanna de som inte delar min tro, och att lura med sig andra i ondskefull-heter mot dem vi förbannar, är något som vi sett bland kristna teologer. Det har varit deras speciella dödssynd vid korståg, religionskrig, inkvisitioner och häx-bränningar. Men som vi sett, är det idag främst islamister, som mest uppseende-väckande kränker detta bud. Det är ju alltid någon, som tillfälligtvis skall inneha världsrekordet!

Vem är det egentligen som blir hädad?

I denna blogg (newtonbloggen) har det som Luther och Wikipedia ser som första budet delats upp i två separata bud. Det blir därför en annan numrering av buden än den vi hittar i Wikipedia och katekesen. Det spelar nog ingen roll, men bloggaren tolkar missbruksbudet annorlunda. Formuleringen ”släpa inte Guds namn i smutsen” dyker upp.

Man kan dock lägga ihop hans tvåa och trea till ett bud. Tvåan förbjuder bilder av Gud. Du skapar en tankebild av ”Den Grymme och Blodtörstige” och dyrkar den bilden som Gud. Du namnger den som Gud: ”Gud säger, att du skall dö!” Då har du missbrukat Guds Namn!

”Släpa i smutsen” handlar om hädelse, det som vi påstås göra mot profeten Muhammed. Trots att Muhammed var en människa, tycks ett tänkande liknande det vi ser i Andra budet innebära, att Gud kan känna sig kränkt av ateistens och fritänkarens språkbruk eller bildspråk.

Jesus sade om detta, att vi skall få förlåtelse för alla våra hädelser, hur vi än hädar (Mark 3:28). Enligt kristen tro är Kristus Gud. Om vi får ge oss på Herren, är det ju konstigt, om vi inte får ge oss på en människa.

Får jag inte häda Fan?

Men det är ju aldrig Gud vi hädar, när vi hädar! Det är andras idéer och bilder av Gud vi ger oss på. Det hädaren (ofta en ilsken ateist) tänker på, är inte Gud, det är sin bild av Gud han tänker på, och den bilden föreställer snarast Fan själv. Han har ju ofta fått den av en galen präst. Den gudsbilden får vi (skall vi) givetvis tala illa om.

Googlar du på ”missbruka Guds namn” så hittar du en massa bloggare och hemsidor med utläggningar, t.ex. den här, där elva olika sätt att göra det på redovisas. En del av det vidrör det missbruk vi nu sett exemplifieras i Paris, men det verkar mest handla om ”Den Lättstötte”. Jag tycker det är en hädisk beskrivning av Gud. Han vänder aldrig andra kinden till.

Det är väl snarast så, att ”den lättstötte”, som inte är Gud, har satt sig i Guds ställe, och den som gör det är Fan. Det påstår myten. Därmed har vi ett bra namn på alla skjutglada.

Jeremia talade GT’ språk

Observera att jag inte diskuterar vad som är sant. Jag grubblar vad de ur-sprungliga författarna till texterna (s.k. profeter) rimligen kan ha menat. Hur får vi textdelarna logiska och begripliga i förhållande till helheten? Hur tolka texten, så att den blir meningsfull och inte löjlig?

Att det här är känsliga saker för teologer framgår av de helt olika översättning-arna av profeten Jeremias bok i GT. En bit in i kapitel 23 finns underrubriken ”Dom över falska profeter”. Läser vi 1917 års Bibel, så står det så här:

Om nu detta folk eller en profet eller en präst gör dig denna fråga: ”Vad för-kunnar HERRENS tunga?”, så skall du säga till dem vad som är den verkliga ”tungan”, och att jag därför skall kasta eder bort, säger HERREN. Och den profet eller den präst eller den av folket, som säger ”HERRENS tunga”, den mannen och hans hus skall jag hemsöka. Nej, så skolen I fråga varandra och säga eder emellan: ”Vad har HERREN svarat?”, eller: ”Vad har HERREN talat?” Men Om HERRENS ”tunga” mån I icke mer orda; (Jer 23:33).

Man har uppenbarligen svårigheter med att få en begriplig översättning. Inne-börden tycks vara, att vi skall vara försiktiga med att tillskriva Gud åsikter. Men vi måste ändå försöka fråga Honom. Grubbla är tillåtet, men inte att tvärsäkert fastställa något, t.ex. att Gud säger: ”Skjut!”

Vad betyder tunga? Använd Googels översättningsfunktion! Skriv på svenska ordet gristunga. Välj polska och du får: język świnia. Vi använder alltså ordet för det vi har i munnen.

Skriv så orden ”tunga, språk”! Välj albanska och du får svaret: Gjuha, gjuha. Polska ger: język, język. Armeniska ger armeniska bokstäver, men orden är identiska. Azerbajdzjanska ger: dil, dil. Baskiska ger: hizkuntza, hizkuntza. Finska ger: kieli, kielen.

Albanska, baskiska, armeniska och många fler språk har samma ord för språk och tunga. Den logiska sammankopplingen av tungan och talet måste ha hört till språkhistorien redan på istiden. Guds tunga är Guds ord! Betydelsen är ”Gud har sagt!” Och det är det, som Jeremia tydligt visar att han ser som fel. För honom är det ett missbruk av Namnet.

Den censurerade profeten

Jeremia levde 2600 år närmare den föreställningsvärld i vilken moseböckerna tillkom och det då gällande språkbruket. Han måste nog ses som en auktoritet, när det gäller tolkningen av dem. Och det verkar så logiskt.

Googels översättning till hebreiska (antagligen modern sådan) gav inte identiska ord för tunga och språk. Men vi kan nog ändå utgå från, att vi här har ett förbud, att åberopa Gud. Den präst, som påstår att Gud har sagt …, honom blir det synd om enligt profeten Jeremia.

Men läser vi Bibel 2000, så står det något helt annat. Nu handlar det om Herrens tunga ord! Blytunga. Innebörden blir att man inte får säga, att Guds ord är en börda för oss! Substantivet ”tunga” har blivit adjektivet ”tunga”! Köttstycket i munnen, det som vi ibland råkar bita i, har helt kommit bort!

Folkbibeln (2014 års version) håller fast vid den tidigare tolkningen. Men de flesta utländska tolkningar, inklusive Jehovas Vittnens, ansluter sig till adjektivet och använder ord som ”börda” eller ”tyngd”.

Jag har hittat en albansk, en italiensk, en fransk och en portugisisk tolkning av Bibeln, där tunga i stället blivit ungefär ”Guds orakelutsaga” eller ”Guds profetia”. Italienarna och fransmännen har dock även andra tolkningar, där man diskuterar Gud som blysänke för oss maskar, där vi vrider oss i grubbel på krokiga frågor.

I de omedelbart följande verserna lovar Jeremia evig skam över dem som förvanskar Guds ord. Han skrev på gammal hebreiska, och det verkar ha varit ett svårtolkat språk. Jag får överlåta åt andra att hitta någon lösning i det språket.

Hur som helst, någon kritik av dem som tolkar Bibeln får inte finnas i Bibeln. Jeremia har antagligen därför blivit censurerad på de flesta håll!

Kan Folkbibelns fromma upphovsmän hålla fast vid sin version? Den tolkningen av Jeremia innebär väl, att vi inte kan utläsa Sanningen och Guds Absoluta Vilja ur Bibeln. Den är bara ett underlag för diskussion och grubbel. Det är klart, att Jehovas Vittnen inte kan godta tungan! De vet ju, att de vet vad Gud säger.

PS. Tillåts någon debatt om tolkningen av Koranen? Det var visst någon som nyss fick sju års fängelse och tusen över tid fördelade piskrapp för att ha försökt i Saudiarabien.

Advertisements