Etiketter


Vad är stulig?

Språkvetaren Ola Wikander har skrivit boken ”Gud är ett verb”, som jag nu har börjat läsa.

Han har en blogg, där han ibland berättar om sina drömmar. Sådana har jag också, och även jag har haft konstiga och starka sådana. Hans är inte mindre egendomliga, och sådana kan stimulera till spontana tankestormar om lite udda ting.

Intressant är, att han drömde fram en mening i juli 2005: ”Jag blir tråkig om språket blir till genom något annat än femstulighet.” Drömmen var tydligen så stark, att han fortfarande har den i huvudet och hänvisar till den nu, nio år senare (juli 2014). Drömmar är annars ytterst flyktiga och snabbt helt bortglömda.

De är lätt tro att sådana starka drömmar är fyllda med betydelser och avsedda för diagnos av psykoanalytiker. Har man som vi egendomliga intressen, t.ex. för gnostikerna, så kanske man behöver diagnosticeras.

Stulighet. Jag känner igen ordet. Det hör inte till mitt aktiva ordförråd. Googlar och väljer svenska svar: Ordet finns i norrländsk dialekt. Används i betydelsen besvärlig, svår, svårighet. Kopplas tydligen ihop med stoll. Tycks kunna vara gruvgång. Stollare är kanske en som skapar eller stöttar upp en sådan.

Ola Wikander är alltså en stolle som kämpar med språkets svårigheter, vilka är fem. Gräver. Arkeologi, kulturens mylla. Gräva, grubbla. Jag låter tanken blåsa iväg.

Verben

Jag fastnar då i det här, som får blir en kommentar till påståendet ”Gud är ett verb”. Han påpekar, att orden har använts av KG Hammar och andra innan han själv tog formuleringen till sin bok.

Jahvé betyder ju ”Jag är”, presens av infinitivet ”att vara”. I mina grubblerier har jag dock hittat fem verb, som verkar vara grund för allt i tillvaron: Vara, veta, tänka, vilja och göra.

Det sista verbet, ”att göra” bör kanske bytas ut mot ”att handla”. Vi skall nämligen rikta in oss på betydelsen fysisk handling, så att inte ”tänka” kan beskrivas med det verbet: Att tänka är inte att göra något, d.v.s. att utföra en fysisk handling.

De här fem verben kan ha synonymer. Att vara är detsamma som finnas, existera eller vara skapad.

Att veta har också synonymer. Kunna, känna till, ha insikt med mera. Att veta är dock inte att finnas till. Veta är något man kan börja med, om man finns till (är). Då kan man veta om sådant som finns (är).

Tänka eller fundera. Grubbla och analysera. Jodå, det finns synonymer. Tänka kan man börja med, om man har något att tänka på. Man måste alltså veta något. Men tänkandet är inte något vetande, det är den logiska behandling av vetandet.

Vilja har absolut inget med det logiska tänkandet att göra. Jag känner begär till det vackra. Jag vill göra det moraliskt rätta. Kärlek hör till viljan, som ibland kallas ande. Samvete och estetik, musik och lycka. Det är ett svårt verb att definiera. Att vilja sjunga och att älska sjunga är väl synonyma uttryck.

Att göra finns det oändligt med synonymer till. Vad jag än gör, så gör jag det. Jag cyklar, går, knyter, spelar, ja vad som helst. Jag gör det!

Nu frågar jag: Finns det något verb, som har någon sjätte betydelse? Finns det någonting, som varken är, vet, tänker, vill eller gör?

Gudarna och deras träd

Jahvé är den som är. Kunskapen har sina gudar. Tänkandet har sina. De två senare kopplas gärna ihop. Ra är väl oftast både kunskapen och tänkandet, men Thot är annars kunskapens gud. Tillsammans är de den seraf, som kallas själ.

Viljan dyker i fornnordisk religion upp som Vile, Odens ena bror. Alla kärleks-gudinnor spelar den rollen. De kopplas gärna ihop med görandet, handlingen, till den andra serafen, den vi kallar anden.

Vi är tillbaka till de två lysande ormarna, seraferna i händerna på ormgudinnan från Kreta, som jag skrivit så mycket om på denna blogg. De två ormarna slingrar sig runt sina träd. De är Kunskapens Träd och Livets (handlingarnas) Träd. Två av verben, veta och göra, är träd, två verb är ormar och ett verb är Gud.

Fast i Thomasevangeliet (Nag Hammaditexterna) är de träd allihop, enligt detta Jesuord: ”Ni har fem träd i lustgården” (Logon 19). Virket används till pit props i gruvgångarna, då vi gräver kunskap. Det är en gammal filosofi. Hur gammal?

Även Guds hand har fem fingarar

Mina tankar går till pentagrammet. De går också till grottmålarnas händer, vars avtryck de satt på väggarna med fem utspärrade fingrar. Har de gamle format språkets grammatik och struktur efter detta femtal?

Annonser