Etiketter


Jag läste den här bloggen.

Den föreslår optimistiskt en lösning på Palestinakonflikten: FN skall slå ihop allti-hop till en stat och införa demokrati! Det är enkelt och innebär att majoriteten får makten.

Hitler fick majoritet i fria val, och Tysklands president, den reaktionäre monar-kisten och generalfältmarskalken von Hindenburg, tvingades utnämna Adolf till kansler. Det var demokrati det. Hindenburg, som avskydde Hitler, fick slaganfall och dog.

Hur ser majoritetsförhållandena ut i den palestinska enstats-lösningen? Judarna är ca 6,5 milj. Israel har dessutom knappt två milj andra, muslimer och många kristna. De senare och vissa andra mördas i Syrien. Hos dem har muslimerna inget att hämta.

Palestinierna påstås vara 9 milj, men 4 milj av dem bor utanför konfliktområdet (bor i Kairo eller New York) och är inte registrerade som flyktingar. Bara 5 milj får enligt FN räknas som medborgare i en enstatslösning. Det blir en minoritet!

Man kan givetvis ta med Jordanien, som ingick i britternas Palestina, men men då får man ett monarkistiskt problem bland stridande islamister och marxist-leninister. Kung Abdulla kommer att bråka. Och att hela Jordanien skulle ingå i Palestina var britternas idé och kortvarigt.

I Roms Palestina (före år 100 Roms Judéen) ingick Syrien. Judarna kommer också då i minoritet, men vi får med både Assad, ISIS och ett till krig, det mellan Sunni och Shia.

Under WWII hade vi i Sverige en demokratisk samlingsregering. Vi slöt oss samman inför hotet från dem som läste ”Mein Kampf” eller ”Kapitalet” och fann att Sverige skulle förtyskas eller sovjetiseras och ingå i Stortyskland eller Stor-sovjet.

Israels bosättare och extremister läser Toran och finner att Gud lovat dem i princip allt mellan Nilen och Eufrat. Inga av de andra folken därnere sluter sig samman mot det hotet. Och ISIS är inte de enda islamister, som i princip tar avstånd från demokrati.

Hamas och Al Fatah har skjutit mycket på varandra. Motsättningarna mellan religiösa och sekulära i Egypten störtade demokratin, då muslimska brödra-skapet fick sin kandidat (Mubarak) på presidentposten. Hans fromhet hindrade honom inte från att ”bära sig åt” som man brukar, när man får makten.

Det påstås att det bara var den romerska ockupationen, som hindrade judarna att utrota varandra för 2000 år sedan. De olika trosriktningarna hatade var-andra. Först nu har de lärt sig det vi svenskar klarade av 1939-45. Men för bara knappt 1400 år sedan var vi som de.

Det straffade Gud oss för: Läs vårt lidandes historia! Krig och elände. Eller också var det våra egna handlingar som straffade sig. Bloggrubriken var ”Skapa fred – döda Gud”. Förmodligen avses den tro som hatar. Jag citerar återigen den gamle radioprästen Ludvig Jönsson: ”En sådan Gud tror inte heller jag på.”

Jag är således inte lika optimistisk som bloggaren. Det är inte enkelt, när både majoriteten och minoriteterna är galna. Då blir det inte bra, oavsett vem som får makten. Jag kanske skall byta namn till Dysterkvist.

Advertisements