Etiketter

,


Orakels ord orsakade oro

Jag tittade på en BBC-dokumentär häromdagen. I den berättade historikern Bettany Hughes bl.a. om gudinnan Kybele och hur ett orakel tillfrågades, när Hannibal år 204 fvt hotade Rom. Oraklet svarade, att Kybele var stadens enda möjliga räddare. En bild av henne hämtades då från Frygien.

I gudinnans kult ingick att hennes manliga präster skulle kastrera sig, och det var magstarkt för romarna.

Manlighetskulten genomsyrade Rom. Idéalen kom från Grekland och dess olympiader. I Rom hämtades därför Kybeles präster aldrig från samhällets övre skikt, och i det skiktet fanns en stor ovilja mot henne.

Ett gemensamt hatobjekt kanske underlättade för de kristna och deras lära att accepteras. Helvetespredikningarna i kyrkorna om detta gick kanske hem i patricierhusen.

Ekonomi ger psykopater makt

Kybele tycks vara av riktigt forntida ursprung. Spår av den Stora Modern har hittats i istidsgrottorna (30.000 år sedan eller mer). Jag har förut skrivit både om henne och om omskärelsen. Den senare kanske skall uppfattas som spår av en kult runt gränsen till förhistorien, där kastrering ingick.

Fast när började den kulten? Den var knappast ursprunglig. Historisk tid, då mycket hänt, sträcker sig max ca 5000 år bakåt. Förhistorisk tid med homo sapiens är minst 20 ggr längre.

Likheterna mellan olika myter pekar mot en gemensam ursprunglig myt, som var filosofisk och fylld av allegoriska budskap. Kastrering bör ha varit en degenerering till bokstavstolkning av budskapet. Sådan degenerering (vilt ljugande) sker när någon vinner på det, någon som kan tvinga andra att acceptera lögnerna.

Det inträffar, när ekonomin utvecklats så, att samhällen med makthavare utan personliga band och förpliktelser till ”undersåtarna” kan utvecklas. Då blev Den Stora Modern det första offret för de första tronernas psykopatiska herrar, de första teologiska rövarna.

Religionsfilosofin och visheten ersattes av teologiska motiveringar av vålds-verkarens gudomlighet.

Priset för rikedom

Den framväxande civilisationen, tekniska innovationer men framfor allt jordbrukets utveckling, innebar materiella framsteg. De kallas ibland pengar eller kapital och medförde en moralisk tillbakagång. Vi fick nämligen betala något för den materiella rikedomen.

Moral är en yttring av den ena av medvetandets delar, anden. Den plockar frukt från kunskapens träd. Då anden krympte, förgiftad av girighet, förlorade den andra delen, den logiskt grubblande själen sin styrning. Den började tänka ut galenskaper, och vi fick teistiska religioner i stället för religionsfilosofi.

Det är visst vanligt, att brutala kulthandlingar mildrats och ersatts av snällare ritualer. GT nämner människooffer till Molok bland de folk, där judendomen och dess djuroffer utvecklades. Även sådana offer har nu försvunnit. Men om-skärelsen har blivit kvar. Det är en mildring av den kastrering, som den första vantolkningen av filosofins allegorier förmodligen krävde, av den som satte sig upp mot Den Stora Moderns utvalde son.

Kniven i detta sammanhang är en rest av äkta protohistorisk hedendom. Dyrkan av herrarnas Stora Moder, hon som ersatte den ursprungliga och som så småningom fick byta kön. Men den symboliska kastreringen är en rest av kungarnas gudinnedyrkan. Det är både hednisk vidskepelse och en kränkning av den ursprungliga Stora Modern.

Försvar för spekulationen

OK! Det här är spekulation, men den mänskliga kulturen är egendomlig. De äldsta språken (sanskrit t.ex.) har haft den mest komplicerade grammatiken. Varför utvecklade våra förfäder ett så avancerat språk? Det exakta språket är utmärkt för exakta tankar. Vad skulle man med det till? Hur kunde sådana språk utvecklas? Vilka behov tillfredsställdes? Sedan förenklades språken och blev mer primitiva.

Språkvetaren Ola Wikander beskriver grammatik som en njutning. Upplevde forntidens folk språk på samma sätt som han? Så upplever få språket. Grammatik – Fy! Tankeskärpa – vad är det?

Men det verkar vara likadant med religionsfilosofin. Jag har ju visat hur våra myter tycks ha skapats som allegorier, för att beskriva religionsfilosofi, med betoning på filosofi. Sedan degenererade religionen från filosofi till bokstavs-tolkning, underverk, magi, syner, andebesvärjelse och annan vidskepelse. Revolter har skett. Försök att återskapa  och reformera religionen, när den fullständigt spårat ut. Nya religioner slår ut gamla, när de blivit alltför korrumperade.

Men mysteriet är, att vi tycks ha varit smartare ”från början”. Skarpare språk och smartare religion. Vad är det, som har gjort oss dummare? Kan det vara, att något styr vårt tänkande med större kraft än lidelsen för sanning?

Vetenskapens värld berättade i sista avsnittet om hur koldioxiden får haven att surna till. Korallerna dör, och en massa annat oönskat händer. Det värsta problemet kanske inte är temperaturhöjning och stigande havsnivåer. Det mesta syret vi andas kommer från fotosyntesen i havet, och om den minskar … Men tillåter ekonomin, att vi tänker den tanken?

Hur djupt går ekonomin in i vår själ? Blev vi dumma på riktigt, när vi blev ”civiliserade”? Nu är vi hur som helst så rika, att vi är spritt språngande galna.

Advertisements