Etiketter

, , , , ,


Girigheten uppbådar elände

Gullveig är namn på en ond jättekvinna, som smyger sig in bland de fornnordiska gudarna i den äldre Eddan (Voluspá). Betydelsen av orddelen ”-veig” är dunkel och omstridd. Jag väljer betydelsen böjelse (våg) eller begär.

Jag kan som eget förslag lägga till hypotesen, att ord-delen i sin tur bör delas i ve och ig. Ve avser själen. Oden hade ju bröderna Vile och Ve, vilka jag tolkar som personifikationer av ande och själ. Oden blir då materien, jorden, det kroppsliga.

Morfemet ig eller lig (morfem är en betydelsebärande stavelse) finns överallt i de indoeuropeiska språken (tyska lich, engelska ly, latin verbet ligare = binda). Den binder en egenskap till något. Vi har en sävlig, tråkig eller vänlig man.

Gull som förled ger namnet Gullveig betydelsen Girig-heten. I vår fornnordiska myt bär denna makt även namnet Angerboda. Det kan betyda illavarslande. Olycks-bådande är kanske något som varslar olycka, men att uppbåda är att frambringa. Då får vi betydelsen ”Den som frambringar elände”.

Anger betyder inte ånger, även om det låter lika. Det är det engelska ordet för ilska, som engelskan fått från vikingarna. Då blir även ”Den som varslar om eller upp-bådar vrede” rätt. Men vems vrede handlar det om, och mot vem?

Den odödliga häxan

Gullveig orsakar den första svåra osämjan mellan gudarna. ”Den första folkstriden.” Då de inser vem som är skyldig till denna, straffar de Gullveig genom att spetsa henne på spjut. Dessutom bränner de hennes kropp på bål.

Hon visar sig dock vara svårdödad. Gudarna dödar och bränner henne tre gånger innan de ger upp. Det är inte bara mot dumheten, som gudarna kämpar förgäves. Girigheten är för dem en lika omöjlig fiende. – Snälla ateist, det där kan du väl tro på!

En orsak till hennes odödlighet sägs vara, att hon är så ond, att dödsriket Nifelhel, ett köldhelvete, vägrar behålla henne. Köldhelveten finns i vissa myter till för våra onda tankar, eldhelveten för våra onda gärningar. – Snälla ateist, det där vill du väl tro på!

Varje gång Gullveig har bränts, blir hennes grillade hjärta kvar på bålet. Där hittar Loke det, och han slukar det. Dess doft och smak är uppenbarligen helt oemotståndlig. Alla tre gångerna blir han gravid av sitt ätande.

Jag tjatar åter igen: Könsgränser finns inte i myterna. Gudarnas kön är alltid något vi kan diskutera. De byter som det passar. Ateism är därför en variant av homofobi. (Jag måste provocera fram lite kommentarer.)

All mat är inte nyttig

Varför är det Loke som äter? Loke är uppfinnaren av nätet, och det blir han själv fångad i av de andra gudarna, när han skall straffas för sina onda gärningar. Han är intellektet, vår själ, som skall brinna för våra synder. Loke kan betyda spindel. Jämför med orden logos och logik. Religionens ord och namn är urtida, de gamla indo-europeiska orden dyker upp överallt i våra myter.

De barn Loke föder på grund av denna mat är Fenris-ulven, Midgårdsormen och Hel, den nordiska mytologins tre allra värsta hemskheter. Fadern och sonen är alltid ett, även när sonen är en dotter.

Fenrisulven är åklagaren, samvetsångesten, som sliter sönder oss. Samvetet kan även beskrivas som den där rödklädde med eldgaffel. 

Midgårdsormen är också intellektet, ormen i kunskapens träd. Nu beskrivs själen som uppsvullen av guldbegär. De svårt vänstervridna gudarna fann då ormen så hemsk, att de kastade den i havet. Där växte den genast till sig, och slingrade sig runt hela Jorden, och där ligger Girigheten fortfarande.

Lite politik

Det är väl nu helt klart, att alla ateister är anhängare av den mest brutala kapitalism. Hur skall de annars kunna bestrida detta? 

Handlingskraftens Tor, starkast av gudarna, kunde vid ett tillfälle endast med svårighet dra upp Midgårdsormen en liten bit. Fångstförsöket avbröts av den elake, men denna gång uppskrämde jätten Hymer, som kom ormen till undsättning och skar av Tors fiskelina.

Namnet Hymer har flera betydelser. Det betyder stor, stark, ljus, vis och gaphals. Det är alltså återigen intellektet, ormen i kunskapens träd, här beskriven som en stor elaking med ondskefull blick, som ingriper till girighetens försvar. Samtidigt är han far till asaguden Tyr, en himmelsgud, alltså härskare över en tankevärld.

Intellektet beskrivs med otaliga bilder. Eller skall vi säga att människan beskrivs av mytens otaliga bilder. Vem är det då som förskräcks, när girigheten hotas? Det är ju den stora ekonomiska drivkraften! Fräls den från gudarnas vrede! Vem är Hymer?

Nåväl! Vad är det här för myt? Är det med sitt angrepp på girigheten en fromt frikyrklig myt, trots att den är hednisk? Eller är den en politisk vänsterskröna? Är den politiskt Kd, V, S, SD (och Svenskarnas Parti, vikingarnas) eller Fp (de frisinnade)? Motsättningarna bland liberalerna sprängde partiet 1923 i frisinnade och liberaler, men det återförenades som Fp 1934. Tänk vad lite fromhet kan ställa till med!

Annonser