Etiketter

,


Birgitta Forsman är docent i vetenskaps-teori. Hon bloggar i tidskriften Forskning & Framsteg. Hon finner Gamla Testamentet intressant, men oroas av grymheterna där. Hon reagerar nog på att Gud utrotar ”vart-enda manfolk” av den ena eller andra folk-stammen, familjen eller gruppen.

På samma sida i tidskriften skriver också Ola Wikander. Han tar upp det jag framfört här i min blogg, att översättningen av GT är ytterst osäker. Han tar fram en bibel-text, och visar hur olika den kan tolkas.

Denne forskare i döda språk, doktor i Gamla Testamentets exegetik, har skrivit flera böcker i sitt ämne. Han har nyss kommit ut med en ny, ”Gud är ett verb”.

I F&F (nätutgåvan) presenteras den på samma sida som Birgitta Forsmans inlägg. I slutet av presentationen nämns som exempel på innehållet, att uttrycket ”vart-enda manfolk”, de som Gud skall utrota, är märkligt översatt från hebreiskan.

Det står egentligen ”den som urinerar på väggen”, inte ”vartenda manfolk”!

När jag skriver detta, hittar jag först inte formuleringen ”den som pissar på väggen”. Någonstans läste jag, att han hade sagt så, Wikander. Han blir visst censurerad i F&F. Men i Gustav Wasas Bibel stod det pissa. Det har jag kunnat kolla.

Nu har jag fått något att grubbla på. Är det Gud som säger, att Han skall utrota dem som pissar på väggarna? Eller är det en två och ett halvt tusen år gammal insändare i Jerusalem Post, som har smugit sig in i texten?

Om det senare är fallet, har i alla fall ”Vän av ordning” bevisat reinkarnationen genom att komma tillbaka. Och Gud har blivit lite mindre blodtörstig. Alla pissar ju inte på väggarna.

Någonstans säger Wikander även, att GT är äldre än judendomen. Det finner även jag uppenbart. Adam och Evas tredje son hette Set. Så hette Egyptens underjordsgud. 

Moses hustru heter Sippora. Det är ett av de många namnen på Ishtar, Himmelens Drottning. Namnet Sippora lär anknyta till hennes heliga fågel, duvan. Det är en helig ande, som kan tänkas sänka sig ned över människosöner.

Josuas far hette Nun. Nun var en egyptisk himmelsgud. Josua betyder Gud frälser, och är hebreiska. Översätter vi det till grekiska, och använder det i det på grekiska skrivna Nya Testamentet, så läser vi det grekiska namnet Jesus.

Vad skall vi anse om en sådan berättelse? Blir den mindre hednisk när gudarna i den uppträder som människor? Och hur kan den anses framföra ett monoteistiskt bud-skap?

Arkeologi och förnuft säger att händelserna i den aldrig inträffat i den fysiska världen. Vet vi något mer om texten, än att vi full-ständigt feltolkat den?

Advertisements