Etiketter

, ,


Kunskapen växer och jäser

Vete

En viktig del i myternas allegorier är de roller djuren spelar. Men vi börjar tala om växterna. Växter representerar andra saker än djur i denna litterära genre.

I Sverige är vi vana med sädesax på NT’s omslag. Såningsmannen sår sitt budskap på hälleberget eller i god jord. I GT har vi kunskapens träd och frukt. Där skriver också Jesaja om vin:

”Men också här raglar man av vin, stapplar man av starka drycker; både präster och profeter ragla av starka drycker, de äro överlastade av vin, de stappla av starka drycker; de ragla, när de profetera, de vackla, när de skipa rätt.” (Jes 28:7, 1917 års Bibel).

Trots att Jesaja sedan säger, att han med vin och starka drycker (Jes 29:9f) menar något annat, brukar dessa hans ord dras fram som exempel på dåtida alkohol-missbruk.

Euklides blod och lekamen

Ändå är det här vårt vardagsspråk! Lärarna har matat sina elever med både glosor och årtal i sekler. På min skoltid tvingade de i oss Hallands åar: Viskan, Ätran, Nissan och Lagan. Vi svalde dem och deltog även i det mer än 2000-åriga tuggandet av Euklides. Någon sade: ”Jag spyr!” Jo! Hon sade det!

Nu är det så med kunskap, att om många elever matas med den och alla äter upp allt, så blir det kunskap över. Den kan bildligt talat samlas i korgar och sedan kan eleverna vandra iväg, och själva som lärare mata många fler med samma bröd, som de så noggrant själva ätit upp.

Är det svårt att förstå? – Många skall äta upp allt, om det skall bli mycket över till andra av kunskapen. Om färre äter av undervisningen och de få äter mindre, så blir det mindre kunskap som bärs iväg.

Hur mycket har redigerts bort?

Miraklerna då Jesus mättar tusentals människor med några få bröd och fiskar beskrivs på ett egendomligt sätt av Markus (Mark 6:37-52). Först utfodringen av 5000 män med fem bröd och två fiskar. Det blev tolv korgar mat över.

Sedan går Jesus på vattnet och stillar vinden, vilket förvånar lärjungarna, ”för de hade inte förstått något av detta med bröden, utan de var förstockade”.

Varför blev de häpna över vad Jesus gjorde? Därför att de inte förstått undervisningen! Om Jesus varit en kemilärare, som misslyckats med undervisningen, skulle hans påföljande exemplifierande experiment ha överraskat eleverna. De skulle då ha frågat sig: ”Vad hände? Hur gick det till?”

Fast Jesus var ingen kemilärare! Så vad var det för undervisning (vad innehöll limpan) och vad var det han sedan gjorde? Det beskrevs tydligen också med allegorier: Han gick på vattnet och han stillade vinden, vilket inte skulle ha förvånat lärjungarna, om de hade kunnat tillgodogöra sig brödet.

Budskapet i brödet tycks ha varit lika obegripligt för Markus och lärjungarna, som allegorierna är för skribenten bakom ateistbibelns artikel i ämnet. Eller också var limpans innehåll så farligt, att Jesus inte vågade vara lättbegriplig. Finns det någon begriplig tolkning?

Vi kan fundera över farligt innehåll. Men är hypoteser om undervisning i politik sannolika? Tja, varför inte?Läs Lukas: ”Herodes vill döda dig!” – ”Hälsa den räven …” (Luk 13:31f)! Det är ett spår av verksamhet, som kan ha upprört kungar och kejsare, och vars detaljer senare redigerades bort ur texterna.

Vad var Herodes surdeg?

Då kan vi även spekulera om han fortsatte med agitation mot Herodes. Om åhörarna inte förstod undervisningen, blev de då kanske överraskade.

I så fall kan vi ana oss till någon form av logiskt sammanhang, men var Jesus politisk ideolog och agitator? Vad handlade det annars om? Hjälp gärna till och hitta svaret!

Vid nästa mirakel var det 4000 människor som åt (Mark 8:1-10). Tusen färre. Då var det sju bröd och ”några” fiskar. Några brukar vara minst tre. Lite mer mat alltså. Men den gången blev det bara sju korgar matrester över.

Jesus gör så en sammanfattning av de här siffrorna (Mark 8:14-21). Uppgifterna upprepas: 5000 hungriga, 5 bröd och 12 korgar rester. 4000 hungriga, 7 bröd och 5 korgar. Men stycket inledes, dels med en varning från Jesus för fariséernas och Herodes(!) surdeg, dels med en klagan från lärjungarna, att de inte har något bröd alls.

Då brister det för Jesus, som anklagar dem för dumhet. ”Fattar ni ingenting!?” Och så påminner han dem om utspisningarna. I parallellstället i Matteus Evangelium (Matt 16:5-12) sägs det, att lärjungarna i alla fall för-stod något. Det var för fariséernas och saddukéernas lära, som Jesus hade varnat dem – och Herodes. Siffrorna om utspisningarna är de samma, och Jesus reaktion också: ”Begriper ni fortfarande ingenting!?”

Politikern Jesus?

Herodes (i Mark.) är utbytt mot saddukéerna (i det yngre Matt.). Att Herodes skulle ha varit inblandat i teologiska strider låter överraskande. Det här kan vara ett spår av en politisk Jesus i det äldsta av Bibelns evangelier.

Men ett även politiskt budskap görs mer och mer religiöst. Om Jesus budskap rörde förhållandet till nästan, så är det ju så, att i pluralis kallas ”förhållandet till nästan” politik. Får man inte blanda ihop religion och politik? Handlar religion bara om Gud? Vem har sagt det?

På tal om Herodes surdeg: Nu för tiden är det makthavarnas valfläsk vi varnas för. Nutidens och dåtidens språk är besläktat. Trots allt tänker vi och använder språket på samma sätt.

Och vi har kanske anledning grubbla över, varifrån Paulus fick sina idéer om demokrati i församlingarna. Och varför de kristna var så svårt förföljda.

Annonser