Etiketter

, , , , , , ,


Om jag tror på Gud? Nej, för något så dumt som det du tänker på, när du säger Gud, kan ju ingen tro på. Men om någon intelligentare än du hade frågat, hade jag kanske svarat ja. Vem som är så intelligent? – Bara Gud!

Ludvig Jönsson var känd radiopräst. En ateistist sa: Gud är ju si och så, och nåt sådant kan man ju inte tro på. – Nä, sa Ludvig, en sådan Gud tror inte heller jag på. För honom var Gud kärleken. Han ville varken tro på Gud som allmakten eller på Bibelns ord om homosexuella. Han fick på huden för sin otro.

Även förre ärkebiskopen KG Hammar och den nyvalda Antje Jackelén anklagas för otro. En rabiat bibelsyn förenar troende och ateister: Man måste tro si och så, för att vara riktigt kristen! Förnekar du ”si och så” är du kättare, och en helig inkvisition av både ateistiska och religiösa Trons Försvarare dömer dig.

Carl Gustaf Olofsson definierar sig som ateist. Han reser ibland runt med ateisternas ”missionsbiskop” Christer Sturmark, föreläser och debatterar. I en bok uttalar han bekymmer över kristendomen och kyrkan, så ock i en blogg.

Enligt honom innehåller läran viktiga insikter inom ett skyddande hölje av trons dunkla ord. Kulturförändringar med konsekvenser i tanke och språk har fått höljet att gå sönder (= förändras till vidskepelse), och innehållet är därför på väg att förfaras.

Carl Gustaf Olofsson är inte lätt att förstå. Förståelse är en bristvara, och även våra ärkebiskopar är i det fallet satta på svältkost. Ateister brukar vara värdenihilister. Om detta säger Olofsson i kommentarer på sin blogg (inlägg 52), att man måste skilja på filosofisk och personlig värdenihilism: ”Jag tror inte på någon övergripande mening och jag tror inte på några naturgivna värden. Alltså nihilist i filosofisk mening. Men på det personliga planet är jag en djupt engagerad och värdestyrd människa. Och så långt ifrån en personlig nihilistisk livssyn som man kan komma. … jag är värdestyrd ateist med en stark existentiell tro.”

Nihilism är en filosofi som hävdar att existensen saknar objektivt syfte/mening och saknar värde i sig. Värdering är en reaktion besläktad med myggans reaktion på lukten av oss. Värde finns inte annat än som subjektiv nytta. Värde och moral är tankekonstruktioner som definieras som illusioner. De saknar objektiv existens!

Uppdelningen i subjektivt och objektivt innebär dock en dualism, som delar på tillvaron. Världen/naturen räknas då som objektivt existerande (materiell). Jaget är en illusion (endast subjektivt existerande) i en del av naturen (människa). Jaget, subjektet, personligheten, illusionen, det icke existerande är det som värderar, ger ett subjektivt värde.

Inom matematiken är det förbjudet att dividera med noll. Räknar man med ingenting, blir resultatet ingenting eller absurt. Inom kosmologin har man därför börjat betvivla singulariteter. Sådana har antagits finnas i s.k. svarta hål, där materien av gravitationskrafterna har krymts ihop till en punkt utan utsträckning. Då bryter fysikens alla teorier ihop till meningslösheter. Man provar därför på hypoteser om minsta rymd/storlek/längd.

M-teori är hypoteser i gränsområdet filosofi/fysik. De som spekulerar, är dock ”gudar” inom vetenskapen. Nihil är latin och betyder ingenting. Är det så, att det vi upplever i världen inte får reduceras till nihil, för då blir det absurbt? Upplever vi det, så finns det! Vi är den självobserverande delen av naturen! Finns det i oss, så finns det i naturen!

Följ länken, det lilla man begriper är intressant. Fortsätt surfa och läs om att det kan finnas elva dimensioner och att det synliga universum (även vår vintergata) måste innehålla tjugo gånger mer massa, än vad vi kan se. Okänd materia, okänd energi.

Vad det är vet man inte. Det enda säkra, som både Sturmark, Olofsson och våra ärkebiskopar är överens om, det är att ”en sådan Gud” inte finns där uppe eller i de ”hoprullade dimensionerna”. Jag har försökt läsa om dem, men … Ja, det är intressant ändå.

Advertisements